Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt iskolår sex anser att skolans matematikundervisning är relaterad till vardagen.Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning somgenomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex.Resultatet visar att föräldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor delkan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärareendast menar att koppling förekommer till viss del.

Studien har som syfte att belysa förskollärarnas upplevda kunskap om och förhållningssätt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrån två frågeställningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser på sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan har visat att bristen på utbildning i ämnet var ett hinder i deras arbete och förhållningssätt att utveckla matematiken i förskolan. Med ändrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i ämnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ämnet. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Studien har genomförts på två förskolor med hjälp av kvalitativa intervjuer. Våra intervjuer visade att pedagogerna var medvetna om att den grundläggande matematiken, exempelvis antal och räknesätt, sker i många olika situationer i barns vardag i förskolan. Likaså att deras medvetenhet och förhållningssätt till matematik var viktig för att få syn på och uppmuntra barns matematiska utveckling och att kunna sätta ord på olika matematiska begrepp i naturliga sammanhang i förskolans vardag. Dagens pedagoger ser matematiken ur ett mer nyanserat perspektiv, där matematiken inte bara ses som inlärning utan där barnet är aktivt i sitt eget kunskapande. Tidigare undersökningar som presenteras i denna studie kan ses som en jämförelse med vad de intervjuade pedagogerna tänker kring vardagens matematik i dag. Den slutsats vi drar är att dagens pedagoger är mer medvetna om matematiken i förskolan och ser det som ett naturligt inslag i vardagen, där pedagogens kunskap om matematik kan påverka barns lärande positivt.

Syftet med vår studie var att se hur stor andel elever som enbart hade problem med matematiken och komma i kontakt med dem för intervjuer. Genom intervjuerna ville vi ta del av elevernas syn på sin situation: vilka problem de upplevde, hur de ville bli bemötta samt i vilken miljö eller situation de arbetade bäst. Via en enkät, riktad till matematiklärare som undervisade år 5-9 vid två skolor, täcktes ett elevunderlag av ca 800 elever in. Genom lärare som sade sig ha elever med svårigheter i matematik kom vi i kontakt med elever som sedan intervjuades. Eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne, de vill lära sig trots de svårigheter de har i ämnet. Lärarna var eniga kring elevernas bristande baskunskaper, okoncentration men också svårigheten att penetrera den komplexa situation som en elev i matematiksvårigheter befinner sig i. Målet bör vara att låta eleven hitta förståelsen för vad matematik inbegriper samt att på ett vardagligt och naturligt sätt lära dem att använda sig av kompensatoriska hjälpmedel som skall finnas framme i deras klassrum. / Learning difficulties in mathematics in the classroom. Possibilities - difficulties.

The purpose with this research paper is to examine the students’ shown knowledge in geometry, with a focus on construction and its concepts, and the educational value and teaching the students got in this area. The students’ homes are used as a starting-point. The students shall, from a self-made drawing of their home and a photograph of it, describe what their home looks like. In this paper, the mathematical concepts the students used will be analyzed and compared with the education they received. The analytical framework is based on Van Hieles levels of knowledge and Blooms Taxonomy. The study was done at a Secondary School in Kenya. Four students were selected and interviewed. The lesson observations were made with the purpose to get an understanding for how the education for these students look like and to get examples on how the teaching is conducted for these students. Finally, interviews with the teachers were carried out. The students show a good knowledge in the national exams. However, the study shows that when the students are supposed to use this particular knowledge outside of the classroom, the students experience difficulties. Mostly, the students encounter problems when they are supposed to estimate measurements. Furthermore, they lack the ability to compare scales. The research also shows that the education for these students is monotone and much time during the lessons is spend either with a teacher lecturing in front of the board or students working with examples in the textbook. According to the Variation Theory, the knowledge of the students should deepen if the objects of learning are varying. This variation is not something the students receive in the present situation. / Syftet är att undersöka några gymnasieelevers visade kunskaper i geometri med fokus på konstruktion och begreppsanvändning samt den undervisning som erbjuds eleverna inom området. Elevernas hem används som utgångspunkt. Eleverna ska utifrån en teckning, som de själva ritat, och ett fotografi beskriva hemmet. De matematiska begrepp som eleverna använder analyseras. Analysverktyget bygger på van Hieles kvalitativa kunskapsnivåer och Blooms Taxonomi. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i Kenya. Fyra utvalda elever intervjuades. Lektionsobservationer genomfördes i syfte att få förståelse för hur elevernas undervisningssituation ser ut och få exempel på hur undervisningen bedrivs. Slutligen intervjuades två av elevernas lärare. Eleverna har goda kunskaper på nationella prov men undersökningen visar att när dessa kunskaper skall överföras till något utanför lektionssalen stöter eleverna på problem. De har svårt att uppskatta längdenheter och svårt att jämföra skala. Det kommer också fram att deras undervisning är ganska monoton. Mycket tid läggs till att läraren undervisar eleverna framme vid tavlan eller att eleverna jobbar med uppgifter i sin övningsbok. Enligt variationsteorin, som beskrivs i arbetet, skulle elevernas kunskaper ges möjlighet att fördjupas om de geometriska objekt som skall förstås varieras. Denna variation erbjuds inte eleverna i nuläget.

The pedagogics of the leisure time center where the signifiers are the group, the experience and the situation, all these would make possibilities for the leisure time teachers to work with mathematics in an untraditional way, to complement the formal mathematics with an informal, everyday mathematics. This way to educate goes together with what the science depicts is missing in the traditional way of educating. The students need to work more with problem solving, creative, colloquial and practical with mathematics, preferably in interaction together. The purpose of the study is to try to get to know how the leisure time center operates to enable the development in mathematics of the students. Which are the activities the leisure time center offers where the students mathematical competence increases through encouragement and challenges. To get material for my analysis I have chosen two methods, observations and interviews, to get a broad and immerse comprehension of the scope of the survey. I have proceeded from the mathematician Alan Bishop and his theories about the six universal mathematical activities. I have also chosen to link my observations and the interviews to the social constructivism, i.e. that the human active construct knowledge in interaction together with others. The result of the survey is that the teachers has a good theoretical competence when it comes to informal mathematics. The presented activities are mostly sport and playing, and the equipment that is offered has to do with sport. These activities are according to Bishop mathematical activities themselves, but to encourage and challenge the students in their mathematical development, it requires mental presence, dedication and curious teachers.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn och undervisningspraxis när det handlar om matematisk vardagskompetens. Fyra lärare intervjuades var för sig. När lärarnas svar analyserades framkom en likartad syn, att matematisk vardagskompetens handlar om den matematik man behöver för att klara sig i sin egen vardag. Denna syn går i linje med den definition som Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD, har tagit fram och som dessutom är den som forskning i allmänhet refererar till. De uppgifter med fokus på matematisk vardagskompetens som lärarna ger till sina elever handlar både om att klara den egna vardagen och att klara sig i en framtida vardag som vuxen och yrkesarbetare.  Lärarnas undervisningspraxis skiljer sig åt då det kommer till matematisk vardagskompetens. En av lärarna har ett tydligt samarbete med yrkeslärarna och eleverna får således mycket matematisk vardagskompetens i undervisningen. Lärarna försöker i övrigt få med det i matematikundervisningen för att motivera eleverna för densamma. Hur detta sker är mer eller mindre strukturerat beskrivet. Brist på tid, för stora undervisningsgrupper och avsaknad av samarbete med yrkeslärarna nämns som faktorer som begränsar hur stort fokus lärarna har på matematisk vardagskompetens i undervisningen. / The aim of this study was to investigate teachers’ views and teaching praxes when it comes to mathematical literacy. Four teachers were interviewed individually. When the teachers’ answers were analyzed, an analogous view was displayed, that mathematical literacy is about the mathematics one needs to be able to cope with one’s own everyday life. This view corresponds to the definition Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD, has presented and that research in general refers to. The assignments with focus on mathematical literacy, that the teachers give their students, deals both with managing one’s own everyday life and a future everyday as an adult and skilled worker.  The teachers’ teaching praxes differ when it comes to mathematical literacy. One of the teachers has a clear cooperation with the vocational teachers and the students receive therefore much mathematical literacy in the teaching. The teachers try, otherwise, to teach mathematical literacy to motivate the students for the teaching. How this is fulfilled is more or less structurally described. Deficiency of time, too large teaching groups and want of cooperation with the vocational teachers are mentioned as factors confining the focus the teachers have on mathematical literacy in the teaching.

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare år använder elevernas erfarenheter från sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de använder för material i sin undervisning. / Our research had the purpose to find out how three teachers in the earlier schoolyears connect their mathematical teaching with the pupil’s everyday events, why they teach like this and what material they use when they teach. We have interviewed the three teachers and made one classroom observation in each classroom.