Syftet med den här studien var att belysa hur läraren kan medvetandegöra eleverna för matematiken i textilslöjden genom olika skriftliga och muntliga metoder. I studien förekom det både ett experiment, frågeformulär och en enkät för att utforska aspekten närmare. Resultatet av undersökningen visar att läraren kan skapa förutsättningar för ett metakognitivt lärande genom att ställa följdfrågor som bidrar till ett vidgat tänkande och genom skriftliga korta frågeformulär som låter eleven reflektera över sina lektioner. Den här undersökningen har jämförts med en studie, gjord våren 2007, som initierade arbetet. Då frågades elever i år 6 om förekomsten av matematik på textilslöjden utan en bearbetning av medvetandegraden först och resultatet är tydligt till denna studies fördel.

Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade. Konsultation av olika informationskällor gjordes och här visade det sig vara mest användbart med information som kombinerade expertkunnande, erfarenhet och forskning. Beslutsfattandet påverkades av organisatorisk struktur och vilken slags vård som bedrevs. Sjuksköterskorna använde sig av patientobservation för att fatta sina beslut och olika mätvärden gav vägledning. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor behöver få bättre möljligheter att tillägna sig ny forskning att använda som grund i sitt beslutsfattande. Olika hinder för sjuksköterskans beslutsfattande framkom, och vidare forskning behövs för att se om detta får inverkan på omvårdnadsresultatet.

Syftet med den här undersökningen är att se om elevernas förmåga att visualisera en fysikuppgift kan hjälpa dem till en högre förståelse. Då benämningen visualisera används åsyftas att eleverna utifrån en textuppgift skapar sig en bild i huvudet, som de sedan ritar på ett papper. Det är även viktigt som fysikpedagog, att se om en uppmaning kan hjälpa eleverna till ökad förståelse och i så fall på vilket sätt de visualiserar uppgiften. Didaktiska representationer av fysikproblem kan bidra en bättre förståelse av ämnet fysik hos framtida elever. För att söka svar på frågeställningarna ansågs det viktigt att samla in ett brett utbud av data. Beslutet togs av den orsaken att göra en kvantitativ undersökning, varav en frågeställning är hypotetiskt deduktiv, då en passande hypotes till denna frågeställning fanns. För att kunna besvara frågeställningen genomfördes ett undervisningsförsök med två olika typer av uppgifter i årskurs två på gymnasiet och två olika typer av uppgifter i årskurs tre på gymnasiet. Då undersökningen utfördes upptäcktes att det förmodligen påverkar eleverna positivt att de har förmågan att kunna visualisera en fysikuppgift. Däremot var det ingen större skillnad på om eleverna fick visualisera spontant eller om det kom som en uppmaning från fysikpedagogen. Det kunde dock ses som en liten fördel då elevernas uppgifter var utökade med deluppgifter som endast handlade om att de skulle rita en figur till uppgiften. Utöver detta framkom att många gymnasieelever använder sig av visualiseringar som till stor del liknar de bilder som pedagoger ofta ritar under exempelvis lektionsgenomgångar. Dock fanns det några elever som skilde sig från mängden och gjorde figurer som var strukturerade på ett sätt som skulle kunna användas oftare i undervisningssituationer.

Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att läraren i snitt tar två tredjedelar av talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begränsas till att svara på de frågor som läraren ställer. Tidigare studier påpekar att det finns samband mellan hur läraren formulerar sina frågor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarens frågor under den lärarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som använder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktär påverkar elevers svar. Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där videoanalys har tillämpats som metod. Det har analyserats två filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket. Resultatet visar att en problemorienterad uppgiftsformulering där vägen fram till lösningen inte är given från början och som möjliggör olika sätt att lösa problemställningen gynnar elevers talutrymme. Ordfrekvensen i elevers svar är högst när läraren ställer förklaringsfrågor, där eleverna kritiskt behöver granska och argumentera för sitt matematiska tänkande.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning undersöka vilka faktorer som är centrala vid bedömning av problemlösning i matematiken och koppla detta till kursplaner och betygskriterier.Utifrån tidigare forskning, rapporter och utvärderingar, kursplaner och betygskriterier från Skolverket beskrivs problemlösning, bedömning, kunskap och lärteorier med huvudfokus på bedömning av elevers problemlösningsförmåga.Analysen har visat att det finns vissa frågor som läraren bör tänka på vid bedömning av elevens problemlösningsförmåga; vilka förmågor som ska testas och hur detta ska göras, elevens medvetenhet om vad som ska bedömas, på vilket sätt eleven har förstått uppgiften, elevens möjlighet att lösa problemet, hur eleven har försökt lösa problemet, vilka kunskaper eleven har använt sig av, vilka slutsatser eleven kommit fram till, vilken tillförlitlighet bedömningen har samt vilka kriterier eleven har uppfyllt.

Bakgrund Avdelningen för Servicetjänster och logistik inom Karolinska Universitetssjukhuset genomgår sedan 2007 ett omvälvande förbättringsarbete med helt nya arbetssätt som baseras på ständiga förbättringar och flödesprocesser. Innovation är något för företag i dagens samhälle att förhålla sig till som en metod för att kunna vara fortsatt konkurrenskraftig. Inom modern kvalitets- och verksamhetsutveckling återfinns det otaliga metoder för att arbeta innovativt och kreativt. Vikten ligger inte vid att sammanföra dessa utan istället påvisa vikten av kreativitet och innovation. Problemformulering De förbättringsmetoder som avdelningen för Servicetjänster och logistik använder sig av kan innebära att det saknas utrymme för problemlösning och därmed outnyttjad kreativitet. Kunskapen och förståelsen kring kreativitet kan därför skapa förutsättningar till att kunna leda innovationsprocessen i rätt riktning, vilket vi vill försöka implementera på Varutransporten på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Syfte Syftet med studien är att tillämpa våra kunskaper i innovationsteknik genom att ge förslag till hur Varutransporten kan få in mer kreativitet i sitt flödesarbete. Metod Studiens utförande sker genom två processer, en forskningsprocess och en innovationsprocess, parallellt med varandra. Syftet är att tillämpa våra kunskaper i innovationsteknik, där vi genom empiri och teori kommer fram till ett innovativt bidrag, vilket kräver båda typer av processer. Det empiriska materialet som använts i studien är inledningsvis observationer och kreativa övningar för att skapa en förståelse för flödet. Det fortsatta arbetet med förbättringsarbetet är hämtat utifrån ett deltagande i förbättringsmöte, benchmarking samt dokumentationer kring förbättringsarbetet. Slutsats Innovationsbidraget för studien ligger i att ha identifierat slöseri i form av outnyttjad kreativitet, och därmed gett förutsättningar för kreativitet ("skakat boxen") på Varutransporten. Bidraget är en drivkraft till att påvisa vikten av kreativt och innovativt arbete i Varutransportens arbetsprocesser. "Att skaka boxen" är den metod som påvisar hur nya tillvägagångssätt kan ske för att införliva en kreativ förmåga. Varutransporten har tendenser till att kunna implementera de kreativa och innovativa arbetsprocesserna, vi påvisar hur detta kan framföras mer konkret. / Background Division of Services and Logistics (SoL) at Karolinska University Hospital is undergoing since 2007 a transformative improvement to completely new approaches based on continuous improvement and flow processes. Innovation is something for companies in today's society to relate to as a means to remain competitive. There are countless of methods to work innovatively and creatively in modern quality and business development. The importance do not lies on bringing these together but instead demonstrate the importance of creativity and innovation. Challenge The improvement methods that SoL uses may mean that there is no room for problem solving and therefore untapped creativity. Knowledge and understanding of creativity can create conditions that could lead the innovation process in the right direction and we want to try to implement this in "Varutransporten" at the Karolinska University Hospital in Solna. Purpose The purpose of this study is to apply our expertise in innovation technology by giving suggestions to how goods transport can bring more creativity in their work flow. Methodology The study design is done by two processes, a process of research and innovation process, in parallel with each other. The aim is to apply our expertise in innovation technology, where we empiricism and theory come to an innovative contribution, which requires both types of processes. The empirical data used in the study are preliminary observations and creative exercises to create an understanding of the flow. The continued work on the improvement work is taken from a participation in the improvement meeting, benchmarking and documentation regarding the improvement process. Conclusion Identifying the untapped creativity on "Varutransporten" on Karolinska University Hospital in Solna has been a driving force to prove the importance of creative and innovative work in the work processes. "To shake the box" is the method that shows how a new approach may work to incorporate a creative capacity. "Varutransporten" has a tendency to be able to implement the creative and innovative work processes; we demonstrate how this can be expressed more concretely.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande. Dettycks råda en misstro mot den informella problemlösningen som försvårar dess arbete.Dessutom hade SOLVIT kunnat genomföras ännu bättre om den hade tagits på ett större allvari vissa stater.

Att arbeta med problemlösning i matematikundervisningen är ett vanligt inslag i svenska lågstadieelevers vardag. Tidigare forskning på området har visat att den matematiska utvecklingen gynnas genom bra problemlösningsuppgifter och att dessa uppgifter snabbare kan föra eleven framåt i sitt lärande. En stor del av den svenska matematikundervisningen utgår från läroböcker och från de problemlösningsuppgifter som finns i dem, vilket enligt många forskare anses som problematiskt. De flesta studier som behandlat området inom framför allt det svenska forskningsfältet har gjorts på uppgifter som riktar sig till skolans högre årskurser. Genom en läromedelsanalys på två läroboksserier för årskurserna 1-3, har vi i denna uppsats granskat de problemlösningsavsnitt och uppgifter som finns i dessa böcker. Utöver detta har vi även undersökt vilka förmågor som ges förutsättningar att tränas i de olika uppgifterna. Resultatet från analysen har visat att omkring hälften av de uppgifter som i läroböckerna benämns som problemlösning, i själva verket är rutinuppgifter och att dessa uppgifter inte på samma sätt uppmuntrar till eget tänkande kring lösningsstrategier.

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Troligtvis finns dock andra påverkansfaktorer som har större betydelse för elevernas val av strategier och uttrycksformer.

I PISA- undersökningen som gjordes 2012 visades det att svenska elever låg under medelvärdet när det gäller problemlösning i matematik. Vi har även uppmärksammat ute i verksamheten att elever kan ha svårt för problemlösning.  Denna studies syfte är att studera elevers uppfattningar av problemlösning inom matematik. Fokus ligger på textbaserade problemlösningsuppgifter. Vi har samlat in empiri genom videoinspelningar och studien består av 19 inspelningar. Vi har gjort en tematisk analys där vi har transkriberat, kodat och delat upp empirin i olika kategorier. Det centrala resultatet som kom fram genom denna studie var att uppgifter med mycket text och obekanta begrepp kan bli problematiskt för eleverna. Detta eftersom eleverna har svårt att ta till sig all information. Uppgiftens innehåll har även betydelse för hur eleverna vill arbeta. I vissa fall vill eleverna arbeta enskilt och i andra fall tillsammans med någon annan. Att rita till en uppgift samt användning av laborativt material kan vara bra hjälpmedel vid problemlösning. Även här har uppgiftens innehåll betydelse. Genom detta resultat kan vi se att det behövs mer forskning angående vilka förkunskaper elever behöver vid arbete med problemlösning. Även hur en uppgift skall konstrueras för att undvika att hinder uppkommer för eleverna. Den slutsats som kan dras genom denna studie är att elevernas uppfattningar av problemlösning beror på hur de har arbetat med det. En uppgift kan kännas svår ifall det finns något ord eller begrepp i texten som de inte förstår. Det kan även bero på arbetsformen till exempel enskilt arbete eller samarbete som gör att elever ser en uppgift som svår.