• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 643
  • 13
  • Tagged with
  • 656
  • 403
  • 247
  • 182
  • 146
  • 131
  • 87
  • 83
  • 78
  • 78
  • 77
  • 76
  • 75
  • 69
  • 58
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Matematisk problemlösning i grupp - Hur klarar elever av att använda sina matematikkunskaper när de löser problem med vardagsinnehåll

Persson, Peter, Svensson, Jannike January 2007 (has links)
Syftet med vårt examensarbete är att vi vill utveckla och fördjupa våra kunskaper om elevers lärande inom problemlösning i grupp. Detta så att vi får en djupare kunskap och som förberedelse inför vår kommande yrkesroll som lärare. I skolverket (2000) står det att ett av målen att sträva emot i undervisningen i matematik i skolår 9 är att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmågan och en god självbild skall de få möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och interagera med omgivningen. Vår matematiska uppgift är ett så kallat ”öppet problem” där eleverna tillsammans måste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning. Med hjälp av videokamera har vi dokumenterat elevernas kommunikation och interaktion för att sedan observera och analysera filmen. Studien genomfördes i en skolår 9-klass i en skånsk småstad under höstterminen 2006. Våra resultat visar att eleverna har svårt för att reflektera över antaganden och slutsatser. Vi anser att det är viktigt att lära eleverna kritiskt granska och reflektera över sina och andra elevers antaganden redan i tidig ålder. Uppfyller man dessa kriterier och dessutom får eleverna intresserade och motiverade tror vi att det arbetssättet kan vara ett bra inlärningssätt för eleverna.
62

Problemlösning med hjälp av Kängurumaterialet : En studie om lärares planering och undervisning i matematik / Problem solving using the Kangaroo material : A study of teachers' planning and teaching mathematics

Frisk, Natalie January 2015 (has links)
Skolan ska ge eleverna möjligheten att utvecklas inom matematik och inom problemlösning. Av egen erfarenhet är undervisning i problemlösning inte speciellt prioriterad. Den här studien syftar till en fördjupning inom problemlösning i matematik och fokuserar på hur läraren planerar och hur undervisningen går till. I studien blir två lärare tilldelade en problemlösningsuppgift från Kängurumaterialet, som deras elever ska lösa. Båda lärarna intervjuas och undervisningstillfället observeras. Resultatet visar två helt olika planeringar beroende på vilka förutsättningar respektive lärare har. Detta leder i sin tur till två helt olika lektioner och en hel del variationer på elevlösningar.
63

Hur lärare i sin undervisning förhåller sig till matematiska förmågor i arbete med problemlösning / How teachers in their teaching relate to mathematical competences in working with problem solving

Söfting Bergstedt, Therese, Bengtler, Camilla January 2015 (has links)
Inledning: Ämnet matematik har en framträdande roll i dagens läroplan och ämnet genererar stora diskussioner på både nationell och internationell nivå då svenska elevers resultat varit på nedgång under senare år enligt till exempel PISA (Programme for International Student Assessment) (Skolverket, 2013) och TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) (Skolverket, 2011b). Arbete med problemlösning är något som också inom ramen för dessa diskussioner fått stort utrymme då det enligt studier är en bra arbetsmetod för att få elever att resonera, diskutera och lyfta fram olika strategier på ett synligt sätt, för både dem själva och för läraren. Resonemang, diskussioner och strategier ingår i olika matematiska förmågor som är centrala att utveckla enligt den svenska läroplanens syftemål. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare som genomgått kompetensutveckling i matematik arbetar för att utveckla elevers förmågor i matematik med utgångspunkt i problemlösning. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa metoder i form av observationer av lärare och elever i undervisning och därtill efterföljande intervjuer av de observerade lärarna. Detta för att kunna få en bild av hur verkligheten ser ut mot bakgrund av vårt forskningssyfte. Vi genomförde observationerna utifrån ett observationsschema som vi sammanställde för att säkerställa att vi observerade samma fenomen, då vi genomförde observationerna var för sig med varsin lärare. Resultat: Vårt resultat visar att de observerade lärarna arbetar med problemlösning på ett sådant sätt att alla våra observerade förmågor fick färdighetstränas av eleverna. Dock skiljde sig lärarnas fokus på förmågorna i viss utsträckning. Det framkom även att Matematiklyftet gett lärarna mer självförtroende i undervisning genom problemlösning. Resultatet visar också att eleverna och deras lärare har en positiv attityd till problemlösning.
64

Fortbildning för lärare i matematisk problemlösning : En litteraturstudie om hur fortbildning kan förändra lärares undervisning i matematisk problemlösning.

Hägglund, Sara January 2016 (has links)
Granskningar av skolans matematikundervisning liksom erfarenheter från min verksamhetsförlagda utbildning visar att undervisningen i matematik i stora drag kännetecknas av enskild räkning i en lärobok. Föregående visar sig trots att matematisk problemlösning har en central roll i skolans läroplan. En viktig faktor för att eleverna ska ha möjlighet att utveckla goda ämneskunskaper är den enskilde lärarens förmåga att undervisa samt lärarens kunskaper i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka om deltagande i fortbildning förändrar hur lärare arbetar med matematisk problemlösning tillsammans med sina elever. Den metod som har använts till studien är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att sökningar efter vetenskaplig litteratur har gjorts i olika databaser. Det resultat som framkommit visar att oberoende av hur fortbildningen har organiserats sker en förändring i undervisningen hos de lärare som deltagit i fortbildning. Resultatet visar att majoriteten av de lärare som deltagit i fortbildning förändrar sin undervisning i matematisk problemlösning inom fyra större områden. Dessa områden är lärarnas val av problem, hur problemet introduceras för eleverna, vilket typ av kommunikation och interaktion som finns i klassrummet samt hur presentationen av olika lösningsförslag går till. Beroende på hur fortbildningen har organiserats sker denna förändring i olika stor utsträckning.
65

Undervisning om problemlösning med dess didaktiska utformningar, utmaningar och anknytningar till matematikdidaktisk forskning : En studie om hur lärare i årskuserna 1-3 didaktiskt strukturerar och motiverar sin problemlösningsundervisning / Education about problemsolving with focus on didactical structures, challenges and its connection towards mathematic didactical research

Berggren, Martin January 2016 (has links)
No description available.
66

Jag tror att jag kan : En studie om elevers tilltro till sin egen förmåga vid matematisk problemlösning.

Sylvan, Thilda January 2016 (has links)
Undersökningen syftar till att ta reda på hur väl några elevers uppfattning av sin egen förmåga i problemlösning överensstämmer med deras prestation och resultat vid problemlösning i grupp vid ett tillfälle. Undersökningens urval bestod av åtta elever i årskurs tre och har genomförts med hjälp av elevenkäter samt en observation. Utifrån undersökningens tre frågeställningar presenteras resultaten, som bland annat visar att eleverna uppskattar sin förmåga att lösa problem som relativt god men även att deras uppfattning av sin förmåga att lösa problem i grupp inte riktigt stämmer överens med resultaten från observationen.
67

Tankeform och problemmiljö : skolan som kontext för tänkande i elementär matematik

Wyndhamn, Jan January 1988 (has links)
Avhandlingen är en sammanfattning av två empiriska studier som analyserar karaktären av kognitiva aktiviteter vid de betingelser för kommunikation som är utmärkande för pedagogiska miljöer. Elever i årskurs 6 har under vanliga matematiklektioner fått lösa vissa räkneuppgifter under olika situationella krav. I det ena experimentet ingår en enkel divisionsuppgift i ur skolsynpunkt oväntade sammanhang. I det andra omges en viss uppgift av i olika omfattning 'stöttande', analoga uppgifter. Resultaten visar att den  mikrokommunikativa problemmiljön har ett avgörande inflytande på hur problem definieras och löses. De svårigheter att framgångsrikt hantera de förelagda uppgifterna som har observerats, tycks i stor utsträckning ha att göra med fastställandet av problemets innebörd snarare än med dess lösning i snäv, algoritmisk bemärkelse. I analysen hävdas att teoretisk och praktisk förståelse av de svårigheter elever har vid elementär problemlösning, måste grundas på insikter rörande de skillnader i att bygga upp och strukturera inlärningsuppgifter som är typiska för skolan som kommunikativ miljö å ena sidan, och de som är naturliga i andra kontexter å den andra. / <p>S. 1-22: sammanfattning, s. 23-51: 2 uppsatser</p>
68

Skapande arbete och matematisk problemlösning : En kombination som påverkar våra elever

Gideon, Sanna January 2016 (has links)
I Sverige idag finns det elever som tycker att matematikundervisningen i skolan är tråkig och svår trots att skolans undervisning ska innehålla olika arbetsformer och upplevas som lustfylld av eleverna. Det finns forskning som pekar mot att en kombination av matematisk problemlösning och skapande arbete väcker intresse och motivation hos eleverna. Studiens syfte har varit att ta reda på hur matematisk problemlösning och skapande arbete kan kombineras samt visa på vad denna kombination bidrar med till yngre elevers relation till matematik. Studien är en systematiskt utförd litteraturstudie med resultat hämtat ur tidigare publicerad forskning. Resultatet visar att matematisk problemlösning och skapande arbete med fördel kan kombineras på olika sätt med positiva effekter på eleverna relation till matematik då deras intresse och motivation stärks och deras inställning till matematik förändras. Resultatet visar också att detta arbetssätt bidrar till en ökad möjlighet för individanpassning. Dock skapar arbetssättet oro och prestationsångest hos vissa elever då de inte vet vad som förväntas av dem. Skapande arbete och matematisk problemlösning kan med fördel kombineras på många olika sätt men det passar inte alla. / <p>Matematik</p>
69

Dynamiskt mindset : En interventionsstudie med gymnasieelever i matematik / Dynamic Mindset : An Intervention Study with Upper Secondary Students in Mathematics

Elmgren, Konrad January 2016 (has links)
Denna studies syfte var att erhålla en bättre förståelse om träning av dynamiskt mindset hoselever på gymnasiet ledde till bättre problemlösningsförmåga i matematik och om elevernaanvände sig av lärandemål i större utsträckning. Följande forskningsfrågor har undersöktsempiriskt: I vilken grad förstärks elevernas dynamiska mindset genom ett fåtal aktioner i litengrupp? Hur starkt är sambandet mellan dynamiskt mindset och matematisk problemlösningsförmåga?I vilken grad förändras elevernas lärandemål av träning av dynamiskt mindset? Studienbyggde på en kvantitativ interventionsmetod med en kontroll- respektive interventionsgrupp,med test av dynamiskt mindset, achievement goals och problemlösningsförmåga innan och efterintervention med gymnasieelever i en klass på ett teoretiskt program. Praktiskt genomfördes dettamed undervisning om dynamiskt mindset och genom praktiska moment där eleven fick erfara attdenne kunde förändra sin förmåga. Studiens resultat visade på att vissa aspekter av dynamisktmindset kunde förstärkas med små medel under kort tid med en liten grupp elever, men attkorrelationer kopplade till dynamiskt mindset, lärandemål och matematisk problemlösningsförmågaverkade svaga. För att mer ingående förstå konsekvenserna av dynamiskt mindsetspåverkan på lärandemål och matematisk problemlösningsförmåga krävs ytterligare studier.
70

Elevers inställning till matematik : Om sambandet mellan elevernas inställning till matematikämnet och deras problemlösningsförmåga. / Pupils attitude towards mathematics : A study of pupils statements about their attitude towards mathematics and how it reflects in problem solving

Florheden, Felicia January 2017 (has links)
Studien undersöker den inställning elever ger uttryck för i matematik. Det undersöks också hur elevers inställning till matematik speglar sig i förmågan att lösa problemlösningsuppgifter. Studiens material baseras på observationer där elever i årskurs 5 löser ett matematiskt problem. Materialet består även utav intervjuer med eleverna där de beskriver sin inställning till matematik och problemlösning. De teorier som används för att analysera studiens resultat är Dwecks teori om de statiska och dynamiska mindsetet. Denna teori används för att analysera elevernas inställning till matematik. Till att analysera elevernas förhållningssätt till problemlösning används Pólyas problemlösningsschema. Studiens resultat visade olika typer av statiskt och dynamiskt mindset. Resultatet visade även att de elever som förhåller sig till Pólyas problemlösningsschema har större chans att kunna lösa matematiska problem då de bland annat har en tydlig plan för hur lösningsstrategin ska se ut och även kontrollera att svaret är rimligt.

Page generated in 0.1136 seconds