Uppsatsens syfte är att undersöka hur skapande människor beskriver inspiration i sina skapandeprocesser genom att analysera texter skrivna utav fem olika skapande människor själva. Birger Gerhardsson (2014) har skrivit i Nationalencyklopedin att inspiration är ett andligt fenomen som övergår människans förmåga. Vidare i uppsatsen beskrivs den tidigare forskning och teori som funnits inom inspiration och kreativitet. Metoden som använts är textanalys och det för att kunna analysera vad det är författarna verkligen menar. Uppsatsen tar även upp kreativitet i relation till inspiration då de är två begrepp som relaterar till varandra. I resultatanalysen har Helene Billgren (2011) skrivit om hur hon kan titta på klippdockor för att hitta inspiration medan flera av de andra författarna inte har skrivit om inspiration med just det begreppet utan har skrivit mer om sina skapandeprocesser på ett sätt som går att tolka som inspiration. I summeringen av resultatanalysen beskrivs kortfattat vad uppsatsens resultat är, bland annat att det finns många olika sätt att beskriva inspiration och att alla beskrivningar kommer ifrån olika utgångspunkter. Diskussionsdelen diskuterar och argumenterar kring varför valet av metod var bra, hur frågeställningen blev besvarad och hur en vidare forskning på ämnet inspiration skulle kunna se ut.

I Sverige idag finns det elever som tycker att matematikundervisningen i skolan är tråkig och svår trots att skolans undervisning ska innehålla olika arbetsformer och upplevas som lustfylld av eleverna. Det finns forskning som pekar mot att en kombination av matematisk problemlösning och skapande arbete väcker intresse och motivation hos eleverna. Studiens syfte har varit att ta reda på hur matematisk problemlösning och skapande arbete kan kombineras samt visa på vad denna kombination bidrar med till yngre elevers relation till matematik. Studien är en systematiskt utförd litteraturstudie med resultat hämtat ur tidigare publicerad forskning. Resultatet visar att matematisk problemlösning och skapande arbete med fördel kan kombineras på olika sätt med positiva effekter på eleverna relation till matematik då deras intresse och motivation stärks och deras inställning till matematik förändras. Resultatet visar också att detta arbetssätt bidrar till en ökad möjlighet för individanpassning. Dock skapar arbetssättet oro och prestationsångest hos vissa elever då de inte vet vad som förväntas av dem. Skapande arbete och matematisk problemlösning kan med fördel kombineras på många olika sätt men det passar inte alla. / <p>Matematik</p>

Studiens syfte har varit att ur ett elevperspektiv undersöka hur ett arbetssätt som kombinerar skapande arbete och matematisk problemlösning påverkar elevers lärande i matematik i årskurs 1-3. Studien är en kvalitativ studie som baserats på en deltagande observation samt en kompletterande enkätstudie. Resultatet har analyserats utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofier och Allan Bishops teori om barn och matematik. Resultatet visar att eleverna lär sig av varandra när de sammarbetar och diskuterar sig fram till lösningar på matematiska problem. Dessutom ges eleverna möjlighet att ge uttryck för sin kreativitet. Dock är det viktigt med väl fungerande grupper där alla elever i gruppen känner sig viktiga och kan bidra med åsikter och kunskap. Därigenom främjar ett arbetssätt som innehåller skapande arbete och matematiskproblemlösning både möjligheter och svårigheter för elevers lärande. / <p>Matematik</p>

Införandet av en matrisorganisation i en kommunal verksamhet för att främja intern samverkan är en komplex process som kräver noggrann planering och engagemang från olika aktörer. Studien betonar vikten av att skapa övertygelse och konsensus bland divisionerna samt identifierar utmaningar som tröghet i förändringsprocessen och bristande integration av ekonomiska strukturer.

Inledning  Denna studie undersöker effekten av den brottsförebyggande metoden "Effektiv samordning för trygghet" (EST) i stadsdelen Klockaretorpet i Norrköping. Bakgrunden till studien är Klockaretorpets borttagning från listan över utsatta områden 2021 och behovet av att förstå de bakomliggande faktorerna till denna förbättring.  Metod Studien använder en mixad metod. Kvantitativa data samlades in från brottsstatistik för perioden 2015–2021, medan kvalitativa data erhölls genom intervjuer med nyckelpersoner involverade i det brottsförebyggande arbetet i Klockaretorpet. Den kvantitativa analysen fokuserar på trender i brottsfrekvensen, medan den kvalitativa delen undersöker uppfattningar om metodens effektivitet.  Resultat  Resultaten indikerar en korrelation mellan brottsförebyggande åtgärder i samverkan med lokalsamhället och minskad brottslighet inom narkotikarelaterad brottslighet. Narkotikabrottsligheten har enligt statistik och intervjumaterial minskat i Klockaretorpet under åren 2015–2021 och den minskande trenden är statistiskt signifikant. För övrig brottslighet är de minskande trenderna inte lika tydliga, brott mot person är en kategori brott där trenden är motsatt och brottsfrekvensen har ökat något. I intervjuerna framkommer ett antal åtgärder mot narkotikaförsäljning som kan ha bidragit till den minskade narkotikabrottsligheten. Dessa är situationella insatser, som ökad närvaro av polis och väktare, förändring av den fysiska miljön samt att allmänheten vistas i området frekvent.  Diskussion  Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om brottsprevention och EST-metodens teoretiska ramverk. De statistiska trender som ses i resultatdelen ställs också i relation till officiell brottsstatistik. Studien identifierar även utmaningar såsom bristande långsiktighet och behovet av kontinuerligt engagemang från alla samverkansparter samt diskuterar svårigheter kopplat till att säkerställa långsiktigt metodiskt arbete. Slutsatser Studien konkluderar att EST-metoden sannolikt har bidragit till minskad brottslighet i Klockaretorpet vad gäller narkotikabrott. Framgångsfaktorerna har identifierats som ett brottsförebyggande arbete baserat på konkreta åtgärder, som är förankrat i lokalsamhället och där samverkan mellan de deltagande parterna fungerar.