<p>Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade. Konsultation av olika informationskällor gjordes och här visade det sig vara mest användbart med information som kombinerade expertkunnande, erfarenhet och forskning. Beslutsfattandet påverkades av organisatorisk struktur och vilken slags vård som bedrevs. Sjuksköterskorna använde sig av patientobservation för att fatta sina beslut och olika mätvärden gav vägledning. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor behöver få bättre möljligheter att tillägna sig ny forskning att använda som grund i sitt beslutsfattande. Olika hinder för sjuksköterskans beslutsfattande framkom, och vidare forskning behövs för att se om detta får inverkan på omvårdnadsresultatet.</p>

Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade. Konsultation av olika informationskällor gjordes och här visade det sig vara mest användbart med information som kombinerade expertkunnande, erfarenhet och forskning. Beslutsfattandet påverkades av organisatorisk struktur och vilken slags vård som bedrevs. Sjuksköterskorna använde sig av patientobservation för att fatta sina beslut och olika mätvärden gav vägledning. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor behöver få bättre möljligheter att tillägna sig ny forskning att använda som grund i sitt beslutsfattande. Olika hinder för sjuksköterskans beslutsfattande framkom, och vidare forskning behövs för att se om detta får inverkan på omvårdnadsresultatet.

Introduktion: Minskat antal vårdplatser och en ökad ålder på befolkningen gör att trycket på vården ökar. I takt med detta ökar också risken för att patientsäkerheten inte kan upprätthållas. NEWS är ett bedömnings- och screeninginstrument var syfte är att öka patientsäkerheten genom att standardisera bedömningar av vitala parametrar för att effektivt kunna förhindra kritiska tillstånd. Sjuksköterskor kan använda NEWS tillsammans med sin kliniska bedömning för att utföra en adekvat bedömning av patienters aktuella hälsotillstånd. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att använda National Early Warning Score som bedömningsinstrument för att bedöma patienters hälsostatus. Metod: Litteraturstudien bygger på Polit och Becks (2017) nio steg med induktiv ansats. Relevanta sökord mot syftet identifierades och systematiska artikelsökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. Sökningarna resulterade i 11 artiklar relevanta för studien som kvalitetsgranskades utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmallar. I databearbetningen framkom tre teman. Resultat: Tre teman framkom utifrån sjuksköterskors erfarenhet av att använda NEWS som bedömningsinstrument för att bedöma patienters hälsostatus, dessa var NEWS som stöd och hinder i klinisk bedömning, NEWS påverkan på arbetsbelastningen, samt hur sjuksköterskors utbildning och yrkeserfarenhet kunde kombineras med NEWS. Resultatet visade att NEWS är ett bra stöd till sjuksköterskors kliniska bedömning. Detta stödjer främst sjuksköterskor med kortare erfarenhet, men kan ändå vara ett bra stöd till sjuksköterskor med längre erfarenhet. Slutsats: Erfarna sjuksköterskor ansåg att sjuksköterskor med kortare erfarenhet än de själva kan behöva stöd i sin kliniska helhetsbedömning samt kommunikation, och då är NEWS ett bra komplement. Sjuksköterskorna i litteraturstudien var inte enade om arbetsbelastningen ökade eller inte vid användandet av NEWS.

Bakgrund: Riksrevisionens statistik visar på en allt högre belastning på ambulanssjukvården i landet, detta har medfört att flera regioner infört rutiner för ambulanssjuksköterskan att bedöma det aktuella vårdbehovet hos patienterna för att hänvisa till rätt vårdnivå om det inte föreligger transportbehov med ambulans. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att hänvisa patienter till annan vårdnivå när inget behov av ambulanstransport föreligger. Metod: Två kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes på två ambulansstationer inom Region Norrbotten. Ett ändamålsenligt urval användes för att rekrytera ambulanssjuksköterskor. Deltagarna var mellan 33 och 48 år och yrkeserfarenheten sträckte sig mellan 8 och 20 år. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Erfarenheter, magkänsla och bemötande gav förutsättningar för bedömning, Att välja vårdnivå var tidskrävande men värt arbetsinsatsen, Patienter som transporteras utan vårdbehov skapar frustration, En förändring kräver information, utbildning och stöd i beslut. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna använde sig av intuition tillsammans med de befintliga rutinerna och kände sig då trygga med att bedöma och hänvisa patienterna till en annan vårdnivå. De saknade möjligheten till stöd av ambulansläkare för att underlätta vid bedömning och beslut. Ambulanssjuksköterskorna upplevde det som en begränsning att inte privata vårdgivare var anslutna till rutinen för att hänvisa patienter. Frustration uppstod när de var tvungna att transportera patienter utan vårdbehov.  Slutsats: För att kunna optimera akutsjukvårdens resurser så behöver rutiner ses över så att samtliga hälsocentraler i regionen ingår i “vårdstigen”. En ambulansläkare bör omgående rekryteras som ett stöd i ambulanssjuksköterskornas dagliga arbete och vid hänvisning av patienter till annan vårdnivå.