Varje år är det cirka 38 000 personer som vårdas för hjärtsjukdom. Personer som genomgått en hjärtinfarkt kan få problem med sina sexuella relationer som en följd av sjukdomen, medicinering eller på grund av ångest. Syfte: att beskriva vanligt förekommande känslor inför sexuellt samliv hos personer med hjärtsjukdom samt beskriva hur sexualrådgivning kan erhållas av vårdpersonalen. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databasen Cinahl samt genom sökmotorn Elin. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa granskades. Resultat: personer med hjärtsjukdom känner ofta rädsla och oro inför sexuell aktivitet. Rädsla över att utlösa en hjärtinfarkt, eller till och med att dö. Även partnern till den hjärtsjuke kan känna oro och rädsla över sin maka eller make. Rådgivningen är ofta otillräcklig och bristfällig. Även där är den bristfällig till den hjärtsjukes partner. Diskussion: vården behöver bli bättre på att ta upp detta ämne till diskussion. Problemet behöver synliggöras så att personer med hjärtsjukdom och deras partner kan känna sig trygga med att återuppta sitt sexuella samliv. Slutsatsen är att sexualrådgivning till personer med hjärtsjukdom är ett eftersatt område inom sjukvården. För att förbättra vården och livskvaliteten hos personer med hjärtsjukdom behövs mer utbildning av vårdpersonalen samt utformning av riktlinjer för sexuell rådgivning.

No description available.

<p> </p><p><em><strong>Bakgrund:</strong> Varje år föds ett av hundra barn med hjärtsjukdom i Sverige. Att få ett hjärtsjukt barn medför ofta sorg och besvikelse, men också stora påfrestningar. Barn som behandlats för hjärtfel kan tvingas leva med olika besvär och behåller ofta kontakten med vårdpersonal långt upp i åren <strong><em>Syftet</em>: </strong>Syftet med detta arbete var att belysa föräldrars erfarenheter av att få ett hjärtsjukt barn, med tonvikt på föräldrars informationsbehov, känsloupplevelser och coping. <em><strong>Metod:</strong> </em>Studien utfördes som en litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar valdes ut, granskades och kvalitetsbedömdes. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2003). Analysmetoden identifierar skillnader och likheter i ett textinnehåll. <em><strong>Resultat:</strong> </em>Föräldrar till hjärtsjuka barn hade svårt att acceptera barnets sjukdom beroende på att barnet ser friskt ut. Föräldrarna upplevde en enorm stress och andra mentala hälsoproblem. Att som förälder känna sig förstådd och trygg med den vård som ges till deras barn, kan minimera risken för krisreaktioner längre fram. <em><strong>Diskussion:</strong> </em>Det är av betydelse att ge föräldrar till hjärtsjuka barn individuellt anpassad information, vilket gör att de känner trygghet i vården. Dessutom underlättar denna information det kliniska arbetet. </em></p><p> </p>

<p>Syftet med detta arbete var att beskriva situationen för föräldrar till barn med medfött hjärtfel. Denna studie riktade in sig på föräldrarnas livskvalitet, de copingstrategier de använde sig av i vardagen för att hantera situationen, det sociala stöd de ansåg att de får, samt hur sjukdomen påverkar familjen.</p>

No description available.

Bakgrund: Varje år föds ett av hundra barn med hjärtsjukdom i Sverige. Att få ett hjärtsjukt barn medför ofta sorg och besvikelse, men också stora påfrestningar. Barn som behandlats för hjärtfel kan tvingas leva med olika besvär och behåller ofta kontakten med vårdpersonal långt upp i åren Syftet: Syftet med detta arbete var att belysa föräldrars erfarenheter av att få ett hjärtsjukt barn, med tonvikt på föräldrars informationsbehov, känsloupplevelser och coping. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar valdes ut, granskades och kvalitetsbedömdes. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2003). Analysmetoden identifierar skillnader och likheter i ett textinnehåll. Resultat: Föräldrar till hjärtsjuka barn hade svårt att acceptera barnets sjukdom beroende på att barnet ser friskt ut. Föräldrarna upplevde en enorm stress och andra mentala hälsoproblem. Att som förälder känna sig förstådd och trygg med den vård som ges till deras barn, kan minimera risken för krisreaktioner längre fram. Diskussion: Det är av betydelse att ge föräldrar till hjärtsjuka barn individuellt anpassad information, vilket gör att de känner trygghet i vården. Dessutom underlättar denna information det kliniska arbetet.

Syftet med detta arbete var att beskriva situationen för föräldrar till barn med medfött hjärtfel. Denna studie riktade in sig på föräldrarnas livskvalitet, de copingstrategier de använde sig av i vardagen för att hantera situationen, det sociala stöd de ansåg att de får, samt hur sjukdomen påverkar familjen.

Bakgrund: Ångest är vanligt förekommande hos patienter med hjärtinfarkt, som ett svar på ett hotande tillstånd. Ångest kan ha en negativ inverkan på återhämtningen och leda till komplikationer, reinfarkt och för tidig död. Syfte: Att identifiera omvårdnadsåtgärder som kan minska patientens ångest efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt där 15 kvantitativa artiklar har granskats för att få en överblick av kunskapsläget. För analys har Fribergs (2017) trestegsmodell använts. Resultat: Samtliga inkluderade patienter genomgick omvårdnadsåtgärder, enskilt eller i olika kombinationer, i syfte att finna ångestreducerade åtgärder. Litteraturöversikten ger indikationer på att omvårdnadsåtgärder så som information, utbildning, rådgivning, fysisk aktivitet samt stresshantering, var för sig eller i olika kombinationer, signifikant reducerar ångestnivån hos patienter med hjärtinfarkt. Signifikant ångestreduktion sågs i tolv av de 15 artiklarna. Slutsats: Hjärtrehabilitering som innehåller omvårdnadsåtgärder som information, utbildning, rådgivning, fysisk aktivitet samt stresshantering, har visat på positiva effekter på ångestnivåerna och bör erbjudas alla patienter som genomgått en hjärtinfarkt.

I Sverige föds det cirka ca 750-1000 barn med hjärtfel. En del hjärtsjukdomar måste korrigeras med kirurgi medan en del kan skötas medicinskt och/eller med uppföljande och regelbundna undersökningar på barnklinik. Det finns en ständigt pågående utveckling av operationsmetoder och behandlingar gällande medfödda hjärtfel. Även prenatala undersökningar kan vara aktuella för att kunna identifiera hjärtsjukdomen redan i moderlivet och för att kunna få en uppfattning om dess komplexitet. Syftet var att belysa föräldrars oro samt de omvårdnadsåtgärder som har betydelse för oron i samband med barns hjärtsjukdom på barnklinik. En litteraturöversikt valdes som metod och en datainsamling genomfördes i databaserna Pub Med och CINAHL med hjälp av sökord. Efter genomgång av lästa abstracts inkluderades 15 artiklar som kom från olika delar av världen. Alla var på engelska samt svarade på det föreliggande arbetets syfte och problemformulering. Resultatet organiserades i rubriker med gemensamma drag. Föräldrars upplevelser av oro och ångest, oro inför och efter operation, socioekonomiska faktorer som har betydelse för familjen, tidens betydelse i flera perspektiv, kunskapen lindrar oro, omvårdads och andra åtgärder i samband med oro. Föräldrars oro och ångest var gemensamt för alla artiklar. Det framkom också att svårighetsgraden på barnets hjärtsjukdom inte hade något tydligt samband med den oro som föräldrarna upplevde. Oron kunde upplevas lika starkt hos de vars barns hjärtfel var av en lättare grad jämfört med föräldrar till barn med ett mer komplext hjärtfel. Aktuella omvårdnadsåtgärder såsom stödsamtal samt att förmedla kunskap och information av sjuksköterskan kan vara av betydelse inför undersökningar och behandling. Föräldrars oro över barnet och dess hjärtsjukdom kan förstärkas av besök på barnklinik i samband med olika procedurer. Sjuksköterskor som möter familjerna bör ha en förståelse för vad som är viktigt för föräldrarna för att kunna mildra oron. Kunskap, information, bemötande och stöd är viktiga för att familjen ska kunna hantera de situationer som upplevs som svåra och jobbiga för familjen. Samtal som omvårdnadsåtgärd är en stor del av de åtgärder som är aktuella. Det är viktigt att känna till att även tillsynes lättare grad av hjärtfel hos barnet kan skapa stor oro. Lugna och trygga föräldrar bidrar också till barnets välbefinnande.

SAMMANFATTNING Rökning utgör en av de största riskfaktorerna för ischemisk hjärtsjukdom(IHD). Så mycket som 30 procent av all IHD före 65 års ålder beror på rökning. Trots att de flesta idag är medvetna om rökningens konsekvenser fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem i samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta i mer preventivt syfte. Rökningsrelaterade sjukdomar där IHD ingår, utgör en kostsam post både för individen och för samhället. Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som har effekt vid rökavvänjning för patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Studien gjordes i form av en forskningsöversikt. De arton vetenskapliga artiklarna som utvaldes för studien söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Sökorden som användes i PubMed var; smoking cessation intervention myocardial infarction, smoking cessation cardiac patients counselling, smoking cessation cardiovascular disease, smoking cessation after myocardial infarction, smoking cessation methods myocardial infarction, smoking cessation ischemic heart disease. I CINAHL användes följande; smoking cessation myocardial infarction. Resultatet har redovisats under sju rubriker; motiverande samtal, beteendeinriktade interventioner, patientrådgivning, skriftligt åtagande, anhörigstöd/kontakt med annan rökare, effekten av nikotinersättningsmedel och läkemedelsbehandling med buprobion samt uppföljande vård. Alla studier kombinerade olika metoder utan att, med undantag av någon studie, redovisa effekterna av de enskilda metoderna. De rökavvänjningsprogram som hade många metodkomponenter med i programmet hade bättre framgång än de med få. Något som tydligt framkom var att de metoder som används bör vara individanpassade. Upprepade och beteendeinriktade samtal som fortgår under en längre tid medförde ett högt antal rökfria deltagare. Slutsatsen var att om fler metoder används i interventionen ökar möjligheten att bli rökfri. De metoder som används i rökavvänjningsprocessen bör vara individanpassade. Kortfattade interventioner tycks inte vara tillräckligt för att uppnå någon effekt. För att uppnå bästa resultat bör personal med specialistkompetens tillsättas eller utbilda befintlig personal. Här har sjuksköterskan en central roll som informatör, behandlare och samordnare av olika insatser. Nyckelord: rökavvänjning, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtinfarkt