Förmaksflimmer är en folksjukdom som drabbar minst 3 % av västvärldens befolkning. Sjukdomen orsakar inte bara risk för förtidig död utan kan också leda till försämrad livskvalitet. Senare års forskning visar att påverkbara livsstilsfaktorer såsom övervikt, överkonsumtion av alkohol, hypertoni, diabetes och sömnapné är en del i orsaken till uppkomst av förmaksflimmer. Sjuksköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande samtalet att hjälpa patienter till livsstilsförändringar. Hur sjuksköterskor kan arbeta hälsofrämjande med behandling av riskfaktorer för patienter drabbade av förmaksflimmer är sparsamt beforskat. Syftet med studien är att belysa faktorer som främjar livsstilsförändring hos patienter med symtomgivande förmaksflimmer. Metoden är en litteraturstudie där fyra kvalitativa och fem kvantitativa artiklar använts. Resultatet visar att motivation, kunskap och stöd men framförallt ett personcentrerat förhållningssätt är viktigt vid livsstilsförändringar.

Bakgrund: Egenvård innebar att vidta åtgärder så sjukdomen inte förvärrades eller för att tidigt upptäcka försämring. Hjärtsjukdom innebar förändringar i hjärtat eller dess blodkärl, som kunde vara till exempel sjukdomar som hjärtsvikt och kranskärlsjukdom. I Sverige minskade insjuknandet i hjärtsjukdom men inte dödligheten vilket gjorde patienter med hjärtsjukdom till en patientgrupp som ökade. Livskvalitet sågs som ett subjektivt begrepp som förändrades över tid trots att det fanns många vedertagna instrument för att mäta livskvalité. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur egenvårdsåtgärder påverkar livskvaliteten hos personer med hjärtsjukdom, samt beskriva vilken urvalsmetod de valda artiklarna använt sig av. Metod: I databaserna Cinahl och MEDLINE via Pubmed hittades 13 kvantitativa studier som utgjorde resultatet för denna beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: Resultatet visade att vid interventioner av teknologi sågs signifikant förbättring av den skattade livskvaliteten i en av tre studier. Vid interventioner i form av utbildningsprogram skattades tre av fem studier livskvaliteten signifikant förbättrad. Vid fysisk aktivitet som intervention sågs signifikant förbättring av den skattade livskvaliteten i en av två studier. Vid psykologiska interventioner skattades livskvaliteten signifikant förbättrad i två av två studier. I en jämförande studie skattade de deltagare som använde sig av egenvård sin livskvalité bättre än deltagarna som inte använde sig av egenvård. Slutsats: Resultatet visade ingen konsensus gällande hur egenvårdsåtgärder påverkade livskvaliteten hos personer med hjärtsjukdom, vissa faktorer som relationen och tid kunde vara av betydelse. Mer forskning inom detta område krävs. / Background: Self-care means taking actions so the disease does not get worse or to enable early detection of deterioration. Heart disease involves changes in the heart or its blood vessels, for exampel diseases as heart failure and/or coronary artery disease. In Sweden the onset in heart diseases decreases but not the mortality, making patients with heart diseases increasing. Quality of life is seen as a subjective concept that changes over time, even though there are many accepted instruments to measure quality of life. Aim: The aim of this study was to describe how self-care affects quality of life in people with heart disease, and also to describe the sampling-methods used in the different studies. Method: In the databases CINAHL and MEDLINE by PubMed 13 quantitative studies was found which represented the result of this descriptive literature study. Main Results: The results showed that one of three studies in intervention of technology showed a significant improvement in the estimated quality of life. Studies including interventions of education programs three out of five studies estimated significant improvement of quality of life. Interventions with physical activity showed that one out of two studies reported significant improvement in self-reported quality of life. In psychological interventions, quality of life significantly improved in two of two studies. In a comparative study the participants who used the self-care estimated their quality of life to be better than participants who did not use the self-care. Conclusion: The results showed no consensus regarding how self-care measures affects quality of life in persons with heart disease, certain factors such as relationship and the time passed can be of importance. More research in this area is required.

Cancer och hjärtsjukdom är två vanliga sjukdomstillstånd som båda innebär förändring av livet. Det kan hända att patienter upplever minskad livskvalité vid dessa sjukdomar. För att mäta livskvalité finns olika skalor. En av dessa är Aaron Antonovsky’s frågeformulär, vilket är en skala som mäter känsla av sammanhang (KASAM). Då sjuksköterskan är medveten om hur patienten upplever sin livssituation samt hur denne skattar sin livskvalité, är det lättare för henne att ge patienten en god och individanpassad vård, samt att hjälpa patienten att uppnå välbefinnande trots sjukdom. Syftet är att kartlägga hur hjärtsjuka och cancerpatienter skattar sin KASAM, då ökad kunskap om detta ger möjlighet till en bättre vård. Metoden som användes var analys av kvantitativ forskning som sammanställdes i tabeller. Resultatet visar hur de olika patientgrupperna skattar sin KASAM och att det finns en skillnad mellan hur cancer- och hjärtpatienter skattar sin KASAM. Vidare har vi funnit att det finns en skillnad i KASAM-värde bland patienterna som beror på andra faktorer, som exempelvis kön och ålder. Signifikant lägre KASAM-värden angavs av kvinnor med cancer jämfört med både friska kvinnor och män med cancer. Signifikant högre KASAM-värde angavs av äldre cancerpatienter jämfört med yngre cancerpatienter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Det finns områden inom hjärtforskning som visar att kvinnor och män inte får samma vård. Vikten av att anpassa vården efter individen har uppmärksammats i forskning tex att vårdpersonalens bemötande har stort inflytande i hur kvinnor upplever sin sjukdomsperiod i samband med hjärtsjukdom. Kunskapen om hur hjärtsjuka kvinnor upplever vårdpersonalens bemötande i samband med hjärtsjukdom är viktig för distriktssköterskan för att som yrkesgrupp kunna utveckla ett korrekt omhändertagande med individen i fokus. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med hjärtsjukdom. En kvalitativ studie med induktiv ansats utfördes genom att nio kvinnor som råkat ut för hjärtsjukdom intervjuades. Med innehållsanalys som metod framkom ett tema och fyra kategorier: temat i resultatet var att kvinnorna upplevde att de var nöjda men ändå missnöjda med vårdpersonalens bemötande. Kategorierna som framkom var att de upplevde vårdpersonalen som kompetent, de kände vårdpersonalens omtanke men samtidigt kände de sig försummade av vårdpersonalen och de tvivlade på vårdpersonalen och vården. Bristande uppföljning uppgavs som ett orosmoment, detta beskrevs både av informanterna och i bakgrundslitteraturen. I resultatet framgick att kvinnorna kände sig väl bemötta och att en känsla av delaktighet var viktig för patienten. Viktigt för informanterna var också att bli sedd, hörd och tagen på allvar för att kunna känna sig trygg och lugn i vården. Uppföljning i primärvården av dessa patienter skulle med fördel kunna utföras av distriktssköterskan. Framtida studier skulle kunna utföras i ämnet bemötande för att ge en mer mångfacetterad bild. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Medicinska framsteg har förbättrat prognosen för överlevnad för personer med en medfödd hjärtsjukdom och fler personer överförs från barnsjukvård till vuxensjukvård. Transition till att bli en vuxen person samtidigt som transitionsprocessen till vuxensjukvård pågår kan vara utmanande. En lyckad transition till vuxensjukvård är viktig för personer med en medfödd hjärtsjukdom eftersom de ofta har ett behov av medicinska kontroller även i vuxen ålder och deras hälsa kan påverkas av hur mycket de engagerar sig i sin sjukdom. Syfte: Att beskriva upplevelser av transition till vuxensjukvård hos personer med en medfödd hjärtsjukdom. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv och manifest ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed där elva vetenskapliga artiklar erhölls och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver upplevelser av transition hos personer med en medfödd hjärtsjukdom. Personer beskrev att de inte hunnit förbereda sig för transitionen på grund av att de fått ett plötsligt besked. De beskrev också att det kändes som att befinna sig i gränslandet mellan två världar och att de inte passade in nånstans. Personer upplevde att de saknade nödvändiga kunskaper om sin sjukdom, vilket skapade osäkerhet. De beskrev att kontinuitet och delaktighet bidrog till trygghet samt att positiva förväntningar och en vilja att ta ansvar ledde till ökad självständighet. Slutsats: Personer med en medfödd hjärtsjukdom har behov av att förberedas inför transition från barnsjukvård till vuxensjukvård. Under transitionsprocessen har de behov av kunskap om sin hjärtsjukdom samt levnadsråd för att uppnå bästa möjliga hälsa. Transitionsprocessen bör samordnas mellan barnsjukvården och vuxensjukvården för att minska risken för att personer tappar kontakten med hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har en central roll under transitioner inom omvårdnad och ett transitionsprogram där personer med en medfödd hjärtsjukdom är delaktiga under transitionsprocessen kan öka möjligheten till ökad självständighet samt minska risken för att personer tappar kontakten med hälso- och sjukvården efter transitionen.

Sammanfattning Bakgrund: Ungefär två miljoner människor i Sverige är drabbade utav en hjärtsjukdom, vilket innebär att det är den vanligaste orsaken att dö av. Hjärtsjukdomar kan vara hjärtinfarkt, hjärtklaffssjukdom, hjärtrytmrubbningar, hjärtsvikt, hjärtstopp och kärlkramp. När en människa drabbas av en hjärtsjukdom är det av vikt att se till hela människans behov och inte enbart de medicinska delarna. Sexualiteten påverkar våra tankar, känslor, handlingar och mottagande, därmed vår psykiska och fysiska hälsa och är idag enligt forskning ett område patienter och sjuksköterskor undviker av olika skäl. Det är då relevant att öka kunskapen om hur patienter upplever sitt sexuella samliv vid hjärtsjukdom för att förbättra omvårdnaden kring den. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av sitt sexuella samliv vid hjärtsjukdom. Metod: Beskrivande litteraturstudie, artikelsökning skedde i Medline via PubMed och Cinhal, vilket resulterade i elva artiklar, varav fyra kvalitativa och sju kvantitativa. Huvudresultat: Patienter som drabbades av en hjärtsjukdom kände oro och/eller rädsla inför sitt sexuella samliv, en rädsla för att få ytterligare en hjärtinfarkt eller att känna symtom som hjärtklappning och smärta i bröstet. Det framkom att patienterna erfarande en brist av information från sjuksköterskor och uttryckte att det fanns ett behov av information kring sexuell hälsa. Slutsats: Det sexuella samlivet påverkades, psykiskt och fysiskt, emotionellt och själsligt. En oro och rädsla upplevdes i samband med fysiska symtom. Patienters sätt att hantera det sexuella samlivet vid hjärtsjukdomen skiljdes åt och bristfällig information från sjuksköterskor upplevdes betydligt samt ett ökat behov av information.

Ischemisk hjärtsjukdom, eller koronar hjärtsjukdom, är en folksjukdom i hela världen. Sjukdomen yttrar sig vanligen som angina (stabil eller instabil), eller som akut hjärtinfarkt. Patienter som vårdas för ischemisk hjärtsjukdom drabbas ofta av oro, stress och smärta i samband med undersökningar och behandlingar. En följd kan vara ökad risk för komplikationer, fördröjd återhämtning och förlängd sjukhusvistelse. För sjuksköterskan är det betydelsefullt att finna evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för denna patientgrupp. Av den anledningen är det viktigt att undersöka om musik, när den används i omvårdnaden av patienter med ischemisk hjärtsjukdom, kan påverka symptomen. Syftet med studien var att belysa musikens effekter på oro, stress och smärta i samband med olika undersökningar och ingrepp hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Den metod som valdes var litteraturöversikt. Femton originalartiklar publicerade från år 2006 och framåt ingick i arbetet. Resultatet visade på att musik kunde minska oro, stress och smärta både i samband med diagnostiska undersökningar och vid invasiva ingrepp. I tre studier sågs minskad grad av oro i samband med hjärtkateterisering, koronarangiografi eller kardiell datortomografi. Fem av studierna uppmätte lägre grad av oro vid PTCA eller öppen hjärtkirurgi, och i två studier uppmättes ökad avslappning/minskad stress. Även minskad postoperativ smärta efter öppen hjärtkirurgi sågs i fem studier. Slutsatsen var att musik kunde ge ökad avslappning och ökat välbefinnande, verka avstressande och lugnande samt minska postoperativ smärta för patienter med ischemisk hjärtsjukdom i samband med undersökningar och ingrepp. Det kunde vara viktigt för effekten att lyssnaren själv fick välja musik. Musik kunde vara en nyttig och effektiv omvårdnadsåtgärd, som också är säker, kostnadseffektiv och enkel för sjuksköterskan att implementera i vården av patienter med ischemisk hjärtsjukdom.

This essay takes its starting point in the fact that job strain, high demands in combination with low control, has an impact on the risk for employees to be afflicted to a cardiovascular disease. Therefore, the aim of the study is to examine what responsibilities the employer, through the regulation, is imposed to prevent the risk for unhealthy workload for employees. The study was made doable through the legal method that enables a combination of science and legislation and that is characterized of a free argumentation. The method has been complemented with a gender perspective, a physiological perspective and a European legal perspective. Used material is except regulations on the working environment, also literature and other relevant studies and also some statistic. The research question has been: In what ways are the employers obligations regulated in AFS 2015:4 to resist unhealthy workload and which support is the prescription given to the relevant paragraph’s in Arbetsmiljölagen (1977:1160)? To sum up the answer, the employer has an extensive responsibility to include, investigate and inform the employees about unhealthy workload. Trough the regulation AFS 2015:4 makes the regulation about workload in Arbetsmiljölagen (1977:1160) more clear.

No description available.