Cirka 200 000 personer i Sverige lever med hjärtsvikt. Tidiga symtom är andfåddhet, trötthet och mindre ork i vardagen. Oro, sömnsvårigheter och depression drabbar ofta patienten när sjukdomen förvärras, med sämre livskvalitet som följd. Det finns en korrelation mellan upplevelsen av fysiska begränsningar och upplevd livskvalitet. Många patienter med hjärtsvikt undviker att träna på grund av osäkerhet. Sjuksköterskans roll är att förmedla kunskap om fysisk aktivitet för att göra patienten trygg. Det är också viktigt att kunna identifiera en lämplig nivå och form på träningen, som ska vara individanpassad. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka effekter fysisk aktivitet har på livskvaliteten för patienter med hjärtsvikt. 16 kvantitativa artiklar valdes ut och analyserades. Resultatet visar att det finns god vetenskaplig evidens för att fysisk träning påverkar livskvaliteten positivt hos patienter med hjärtsvikt. Graden av deltagande har större betydelse för effekten än typen av träning. Övervakad träning har visat sig öka deltagandet, liksom social gemenskap. Genom att sjuksköterskan förmedlar individanpassad information och lyckas identifiera en träningsform som passar patientens intressen, resurser och behov ökar chansen till högt deltagande i fysisk aktivitet, vilket i sin tur kan leda till förbättrad livskvalitet. / Approximately 200 000 persons in Sweden are living with heart failure. Early symptoms are dyspnea, fatigue and difficulties in daily activities due to lack of energy. As the heart failure proceeds the patients are often facing anxiety, sleep deprivation and depression. Perceived physical limitations has shown to correlate well with perceived quality of life. Many patients with heart failure avoids physical activity due to feelings of uncertainty. The role of the nurse is to make the patient feel comfortable and safe to engage in physical training, by providing knowledge. It is important to identify a suitable level and form of individually tailored training. The purpose of the literary review was to describe how various forms of physical activities affects quality of life in patients with heart failure. 16 quantitative articles were chosen and analyzed. The result shows that physical training affects quality of life in a positive manner in heart failure patients. Level of participation is of greater importance than the form of training. Supervised training has shown to increase participation, as well as social interaction. By providing individually adjusted information and by identifying a form of training suitable to the patient, the nurse is able to influence the patient towards an increased engagement in physical activities, presumably leading to improved quality of life.

Bakgrund: Hjärtsjukdomar är en av de vanligaste sjukdomar som människor drabbas av i Sverige. Sjuksköterskor möter därmed patienter med hjärtsjukdom i de flesta vårdkontexter. Kronisk hjärtsjukdom kan upplevas som att leva med en livshotande sjukdom, som skapar begränsningar i vardagen. Sjuksköterskans ansvar blir således betydande gällande att informera och handleda patienter med hjärtsjukdom. Livsstilsförändringar är nödvändiga att utföra i syfte att förhindra försämring i sjukdomen. Sjuksköterskans kunskap och expertis är därför nödvändig för att hjälpa patienterna att hantera sjukdomen och utföra livsstilsförändringar.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsjukdom. Metod: En litteraturöversikt som baseras på Fribergs metod. Översikten innehåller elva originalartiklar som har sökts fram via databaserna CINAHL Complete och Academic Search Ultimate. Resultat: Sex teman identifierats gällande patienters upplevelse av att leva med hjärtsjukdom. De upplevelser som framkom beskrivs i följande teman: Upplevelser av förändrat liv, Strategier för att hantera hjärtsjukdomen, Patienters upplevelse av stöd, Behov av information, Patienters livsstilsförändringar och Hjärtsjukdom som motgång i livet. Diskussion: Resultatet diskuteras med anknytning till Roys adaptionsmodell och konsensusbegreppet människan. Modellen lyfter en förklaring av patienters upplevelser och hantering av hjärtsjukdomen genom ett förändrat liv och anpassning till den nya livssituationen. Dessa individuella upplevelser möter sjuksköterskorna i omvårdnaden av patienter. / Background: Heart disease is one of the most common diseases that people in Sweden suffers from. Nurses meet these patients in most contexts of caring. Chronic heart disease can be experienced as living with a life-threatening disease, which create limitations in everyday life. Nurses’ responsibility to inform and guide patients with heart disease is therefore important. Lifestyle changes are necessary to accomplish in order to prevent worsening of the disease. Nurses’ knowledge and expertise is therefore necessary in order to help patients manage the disease and make lifestyle changes. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experience of living with heart disease.  Method: A literature review that is based on Fribergs method. The review is consisted of eleven original articles, which have been found through the databases CINAHL Complete and Academic Search Ultimate. Results: Six main themes was identified regarding patients experiences of living with heart disease. The experiences that emerged will be described in the following themes: Experiences of changed life, Strategies to manage the heart disease, Patients’ experiences of support, Information needs, Patients lifestyle changes and Heart disease as a adversity in life. Discussion: The results are discussed related to Roys adaption model and the consensus concept human. The model highlights an explanation of patients’ experiences and management of the heart disease through a changed life and adaptation to the new situation. These individual experiences encounter nurses in the care of patients.

Bakgrund: Ungefär en femtedel av ischemiskt hjärtsjuka individer lider av depressiva besvär. Depression hos ischemiskt hjärtsjuka individer leder till ökad dödlighet. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har effekt på människors mentala hälsa vid depression. Dödligheten i  ischemisk hjärtsjukdom minskar och behovet av en väl fungerande hjärtrehabilitering ökar. Syfte: Syftet var att undersöka vilken inverkan fysisk aktivitet har på individers mentala hälsa vid ischemisk hjärtsjukdom samt beskriva de inkluderade studiernas undersökningsgrupper.   Metod: En beskrivande litteraturstudie av 11 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Fysisk aktivitet hade en positiv effekt på depression och nedstämdhet hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Enbart den fysiska träningens effekt på depression och nedstämdhet var svår att mäta och bevisa, men forskningen visade på att förbättrad kondition i många fall ledde till minskning av depressiva besvär. Effekterna av fysisk aktivitet skiljde sig åt mellan könen. Deltagarantalet i studierna låg mellan 62-522 och fler män än kvinnor deltog. Merparten av studierna hade en medelålder på deltagarna mellan 61 – 67,5 år. Slutsats: Fysisk aktivitet förbättrade den mentala hälsan hos ischemiskt hjärtsjuka individer. Det var svårt att bevisa att fysisk aktivitet enbart var det som påverkade den mentala hälsan, eftersom många aspekter, förutom fysisk aktivitet ingår i ett rehabiliteringsprogram. Att belysa vikten av fysisk aktivitet ur fler än en aspekt, borde dock öka förutsättningarna att motivera fler till att delta vid träningsbaserad hjärtrehabilitering. Det blir inte bara en vinst för patienten utan också en vinst för samhället i stort. / Background: One in five individuals with ischemic heart disease suffer from depressive disorders. Depression in individuals with ischemic heart disease leads to increased mortality. Previous research has shown that physical activity has an effect on people`s mental health in depression. Mortality in ischemic heart disease decreases and the need for cardiac rehabilitation increases. Aim: The purpose was to investigate the impact physical activity had on the mental health of individuals with ischemic heart disease, as well as describe the study groups of the included studies. Method: A descriptive literature study of 11 quantitative scientific articles. The articles were searched in the databases PubMed and Cinahl. Main results: Physical activity had a positive effect on depression and sedation in patients with ischemic heart disease. Only the physical exercise`s effect on depression was difficult to measure and prove, but research showed that improved fitness in many cases led to a reduction of depressive disorders. The effects of physical activity tended to differ between men and women. The number of participants in the studies was between 62-522 and more men than women participated. The majority of the studies had an average age of participants between 61-67.5 years. Conclusion: Physical activity improved the mental health of individuals with ischemic heart disease. It was difficult to prove that physical activity alone, was what affected mental health, because many aspects apart from physical activity, are part of a rehabilitation program. However, highlighting the importance of physical activity from more than one aspect should increase the conditions to motivate more people to participate in exercise-based cardiac rehabilitation. It will not only be a benefit to the patient but also a profit for the society.

Bakgrund: Sömnapné är en vanlig men underdiagnostiserad sjukdom och kännetecknas av upprepade andningsuppehåll under sömnen. Tillståndet förekommer ofta i samvariation med hjärtsjukdom och är ett ökande hälsoproblem. Patienter med hjärtsjukdom finns på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården varför det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sömnapné och dess inverkan. Sömnproblematik har beskrivits som en kunskapslucka för sjuksköterskor. Syftet var att beskriva vuxnas erfarenhet av sömnapné och dess inverkan på dagligt liv vid samtidig hjärtsjukdom. Metod som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes i PubMed samt Cinahl. Arton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats inkluderades och analyserades med integrerad analys.  Resultatet av litteraturöversikten visade på tre huvudkategorier: Påverkan på vardagen, Påverkan på den psykiska hälsan och Påverkan av otillräcklig kunskap. Det framkom tydligt en negativ påverkan på det dagliga livet främst genom den överdrivna dagsömnigheten. Den störda sömnen påverkade den fysiska, psykiska och sociala funktionen vilket gav en nedsatt livskvalité. Humöret påverkades och depression var vanligt förekommande. Behandling med Continuous Positive Airway Pressure [CPAP] innebar ofta att livskvalitén påverkades positivt. Slutsatsen: Litteraturöversikten visade att vuxna med sömnapné och hjärtsjukdom kunde få en sämre psykisk och fysisk hälsa vilket påverkade det dagliga livet ur flera aspekter.Överdriven sömnighet under dagtid var det mest framträdande symtomet vilket var kopplat till både nedsatt livskvalitet och depression. Resultatet visade att patienterna var omedvetna och hade otillräcklig kunskap kring att deras symtom kunde bero på sömnapné. Det framkom att sömnapné är en mångfasetterad sjukdom som kunde innebära ett lidande för patienten.Ökad kunskap hos sjuksköterskan kan bidra till upptäckt av sömnrelaterade problem hos patienter med hjärtsjukdom. / Background: Sleep apnea is a common but underdiagnosed disease that is characterised by repeated pauses in breathing during sleep. The condition often occurs in association with heart disease and is a growing health problem. Patients with heart disease are present at all levels of care in health care, which is why it is important that the nurse has knowledge of sleep apnea and its effects. Sleep problems have been described as a knowledge gap for nurses.The aim was to describe adults' experience with sleep apnea and its impact on daily life in concomitant heart disease. The method chosen was a literature review. The article search was conducted in PubMed and Cinahl. Eighteen scientific articles of both qualitative and quantitative approach were included and analysed with integrated analysis.The results of the literature review showed three main categories: Impact on everyday life, Impact on mental health and Impact on insufficient knowledge. There was a clear negative impact on daily life, mainly through excessive daytime sleepiness. The disturbed sleepaffected the physical, mental and social function, which resulted in a reduced quality of life. Mood was affected and depression was commonly. Treatment with Continuous Positive Airway Pressure [CPAP] often meant that the quality of life was positively affected. Conclusion: The literature review showed that adults with sleep apnea and heart disease could have poorer mental and physical health, which affected daily life from several aspects. Excessive daytime sleepiness was the most prominent symptom, which was linked to both reduced quality of life and depression. The results showed that the patients were unconscious and had insufficient knowledge that their symptoms could be due to sleep apnea. It turned out that sleep apnea is a multifaceted disease that could cause suffering for the patient. Increased knowledge of the nurse can contribute to the detection of sleep-related problems in patients with heart disease.

Det har börjat uppmärksammas att sexualiteten är en viktig del av livskvaliteten för patienter med förvärvad hjärtsjukdom. Det är känt att dessa patienter har minskad sexuell lust, sexuell frekvens, sexuell tillfredsställelse och ökad förekomst av sexuell dysfunktion. Sexualiteten hos patienter med medfödd hjärtsjukdom skulle kunna vara lika påverkad.Det holistiska synsättet präglar sjuksköterskans omvårdnadsarbete, vilket inkluderar den sexuella hälsan. Syftet med denna studie var att undersöka hur samlevnad och sexualitet påverkas hos personer med hjärtsjukdom samt hur sjuksköterskan kan skapa dialog kring dessa frågor. Litteraturstudie var den metod som tillämpades. Tio artiklar valdes ut efter strukturerad databassökning samt granskning. Resultatet visade att samlevnaden och sexualiteten blir förändrad av hjärtsjukdom på olika sätt. Personer födda med hjärtsjukdom upplever ett mer otillfredsställt sexualliv än personer med förvärvad hjärtsjukdom. Depression var förekommande. Patienter med hjärtsjukdom fick oftast ingen eller annars knapphändig information och rådgivning kring sexualitet av sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskorna kände sig obekväma i att föra en dialog kring dessa ämnen då de upplevs ”för” privata. Vårdpersonal efterfrågar modeller som underlättar för dessa samtal samt mer kunskap. De sjuksköterskor som samtalade i ämnet var vidareutbildade samt hade längre yrkeserfarenhet. / It has been noticed that sexuality is an important part of life quality to patients with acquired heart disease. It is known that these patients have lower sexual lust, sexual frequency, satisfaction and increased presence of sexual dysfunction. Sexuality amongst patients with congenital heart disease should also be prone to have these effects. The holistic way forms the nurse’s caretaking work, which includes the sexual health. The purpose of this study was to investigate how coexistence and sexuality is affected in people with heart disease and how the nurse can create a dialog with this line of questions. Literature review was the chosen method. Ten articles were selected after a structured database search, screening included. The result showed that coexistence and sexuality become affected by heart disease in different ways. People with congenital heart disease experience a more dissatisfied sexuality than people with acquired heart disease. Mental depression occurred. Patients with heart disease were given scarce or no information neither counseling concerning sexuality by medical staff. The nurses felt uncomfortable in leading a dialog concerning these topics, because it felt “too” personal. Medical staff request guidelines that can help simplify having these conversations and an increase in knowledge. The nurses who did have these conversations had a higher education and seniority within the profession.

I takt med att befolkningen blir äldre ökar även andelen äldre individer med skörhet. Med stigande ålder ökar även förekomsten av hjärtsjukdom och multisjuklighet. Sköra äldre med hjärtsjukdom, med eller utan multisjuklighet, läggs ofta in för vård i den akuta hjärtsjukvården. De har ofta komplexa och omfattande omvårdnadsbehov som är svåra att tillgodose i den akuta hjärtsjukvården. Om skörheten inte tas i beaktande riskerar den sköra äldre patienten att utsättas för onödigt lidande och försämrad livskvalitet. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten under och efter vård av akut hjärtsjukdom hos sköra äldre. Metoden för genomförandet var en allmän litteraturöversikt med integrerad dataanalys. Ett systematiskt arbetssätt har tillämpats under metodförfarandet. Analysen av inkluderade artiklar resulterade i tre kategorier och fyra underkategorier som beskriver vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos sköra äldre under och efter vård av akut hjärtsjukdom. Inkluderingen föregicks av en noggrann urvalsprocess och vetenskaplig kvalitetsgranskning. Resultatet visade att faktorer som multisjuklighet och behandling, biologiska aspekter och sociodemografi samt funktionsförmåga påverkade livskvaliteten hos de sköra äldre. De faktorer som hade störst inverkan på livskvaliteten var multisjuklighet, medicinska och kirurgiska interventioner samt ingrepp, ålder och fysisk funktionsförmåga. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar livskvaliteten hos sköra äldre under och efter vård för akut hjärtsjukdom i stor utsträckning har ett samband med graden av skörhet. Skörheten påverkar utfall av behandling, försämrar den fysiska funktionsförmågan samt ger en hög biologisk ålder vilket kan leda till försämrad livskvalitet. Utifrån skörhetsgrad kan vård och omvårdnad anpassas till den enskilde individens förutsättningar och behov vilket möjliggör ett personcentrerat helhetsperspektiv. Specialistsjuksköterskan i hjärtsjukvård kan spela en viktig roll vid initiering av och utförande av skörhetsbedömningar. / As the population ages, the proportion of older individuals with frailty increases. With advancing age, the prevalence of heart disease and multimorbidity also increases. Frail older adults with heart disease, with or without multimorbidity, are often admitted for care in acute cardiac care. They often have complex and extensive care needs that are difficult to meet in acute cardiac care. Inadequate consideration of frailty can result in unnecessary suffering and diminished quality of life. The aim of this literature review was to describe factors that affect quality of life during and after care for acute cardiac disease in frail older adults.  The method was a general literature review with an integrated data analysis. A systematic approach was applied during the method procedure. The analysis of the included articles resulted in three categories and four subcategories that describe the factors that affects the quality of life. Inclusion was preceded by a careful selection process and scientific quality review. The results showed that the factors multimorbidity and treatment, biological aspects and sociodemographic, and functional ability influenced the quality of life of frail, older adults. The factors with the greatest impact on quality of life were multimorbidity, medical and surgical interventions and procedures, age, and physical functional ability. The conclusion is that the factors that affect the quality of life in frail older adults during and after care for acute cardiac disease are largely related to the degree of frailty. Frailty affects treatment outcomes, impairs physical functional, and results in a high biological age, which can lead to reduced quality of life. Based on the identified degree of frailty, care and nursing can be adapted to the individual's conditions and needs, enabling a person-centred approach. The cardiac specialist nurse plays an important role in initiating and performing frailty assessments.

Bakgrund: Medfödd hjärtsjukdom (congenital heart disease, CHD) är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomstillstånd som omfattar en medfödd dysfunktion av hjärtat. Årligen genomgår omkring 450 barn och ungdomar hjärtkirurgi i Sverige, vilket leder till att de flesta patienterna överlever sjukdomen. Studier har visat att hela familjen påverkas psykosocialt och detta kan i sin tur ha inflytande på föräldrarnas möjlighet att närvara och stötta barnet inför, under samt efter sjukhusvistelse och operation. Syfte: Att beskriva upplevelser hos föräldrar vars barn har en medfödd hjärtsjukdom och genomgått hjärtkirurgi. Metod: Litteraturstudie av 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att växla från oro och rädsla till lättnad och glädje, Att ifrågasätta sin förmåga som förälder och vårdare, Att få andra prioriteringar, samt Att behöva och ta emot stöd. Slutsats: Trots att barnet är den som är patient behöver sjuksköterskan även se till föräldrarnas upplevelser och hälsa för att kunna främja barnets hälsa och välbefinnande, och därför ha ett familjecentrerat fokus och se familjen som en enhet för hälsa. Genom att tillgodose föräldrars behov av stöd och den information de behöver kring sjukdomen, operationen och eftervården, går det att ingjuta en trygghet hos föräldrarna som sedan kan speglas i barnet.

Bakgrund: Personer som överlevt hjärtstopp, eller som löper stor risk att drabbas av allvarlig ventrikulär arytmi, kan skyddas mot framtida livshotande arytmier med en implanterbar defibrillator (ICD). ICD är en livslång behandling som medför förändringar, begränsningar samt väcker existentiella frågor i personers dagliga liv. Konsekvenserna av livsförändringarna påverkar och upplevs olika hos personerna med ICD. Personcentrerad omvårdnad har använts som teoretisk utgångspunkt. Syfte: Att belysa personers upplevelse av att leva med en implanterbar cardioverter defibrillator (ICD). Metod: En litteraturöversikt med 11 kvalitativa artiklar användes och analyserades utifrån Fribergs 5-stegsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema: Livsförändringar i dagliga livet, att vara i behov av stöd, att påminnas om livets skörhet med följande sex subtema: Att leva med fysiska begränsningar, att tvingas till förändringar, sakna tillräckligt med information från vården, betydelsen av socialt stöd för att nå acceptans, att uppleva defibrillering och att uppleva existentiell mening. Slutsats: Att få en andra chans i livet med hjälp av en ICD medför förändringar och begränsningar i det dagliga livet som personerna behöver acceptera och anpassa sig till. För att stödja och förbereda personer med en ICD behöver sjuksköterskan mer kunskap om dess inverkan på personens livsvärld, både fysiskt, psykiskt, socialt samt existentiellt. För att underlätta och stödja personerna till att nå acceptans behöver sjuksköterskan bemöta och se hela människan ur ett holistiskt synsätt och att ge personcentrerad omvårdnad. / Background: People who have survived cardiac arrest, or who are at high risk of severe ventricular arrhythmia, can be protected against future life-threatening arrhythmias with an implantable cardioverter defibrillator (ICD). ICD is a lifelong treatment that entails changes, limitations and raises existential questions in people's daily lives. The consequences of life changes affect and are experienced differently in people with ICD. Person-centered care has been used as a theoretical starting point. Aim: To describe person’s experience of living with an implantable cardioverter defibrillator (ICD). Method: A literature review with 11 qualitative articles was used and analyzed based on Friberg's 5-step analysis. Results: The result revealed three main themes: Life changes in daily life, to need support, to be reminded of the fragility of life with the following six subthemes: Living with physical limitations, being forced to change, lacking sufficient information from healthcare, the importance of social support to reach acceptance, experiencing defibrillation and experiencing existential meaning. Conclusion: Getting a second chance in life with the help of an ICD entails changes and limitations in daily life that people need to accept and adapt to. To support and prepare people with an ICD, the nurse needs more knowledge about its impact on the person's lifeworld, both physically, psychologically, socially, and existentially. To facilitate and support the people to reach acceptance, the nurse needs to meet and see the whole person from a holistic point of view and to provide person-centered care.

Bakgrund: Hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. De senaste åren har forskare upptäckt kopplingar mellan D-vitaminbrist och en ökad risk att insjukna i hjärt-och kärlsjukdom. Ny forskning tyder på att D-vitamin är oerhört viktigt del i immunförsvaret och för vår hälsa på många olika områden. Idag pågår ett stort antal studier som undersöker om D-vitaminbrist kan vara en riskfaktor för att drabbas av olika sjukdomar såsom ökad infektionskänslighet, cancer, depression, diabetes samt hjärt- och kärlsjukomar etc. Den rekommenderade dosen D-vitamin har varit omdiskuterad de senaste åren och myndigheter höjer rekommendationerna i takt med nya upptäcker inom forskningen. Syfte: Att undersöka om D-vitamintillskott kan användas som en kortsiktig behandling mot hjärtsvikt orsakad av hypertoni eller kardiohypertrofi. Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar har sökts via databasen PubMed med sökorden: “Vitamin D”,“heart failure”,”heart disease”. Av de artiklar som kunde erhållas så inkluderades sökresultaten till observationsstudier och kliniska studier. I de kliniska studierna varierade doserna mellan 100-400 g/dag. Slutligen valdes 6st studier ut och granskades noggrant. Dessa studier är sammanfattade i Tabell VI & Tabell VII. Resultat: Det kliniska randomiserade studierna visade att D-vitamin hade en statistisk signifikant reducerande effekt på det systoliska blodtrycket, parathormon (PTH), aldosteron koncentrationen, Brain natriuretic peptide (BNP) och C-reaktivt protein (CRP). Observationsstudierna visade att D-vitaminbrist kan leda till hypertoni, hjärt -och kärlrelaterade sjukdomar och kardiohypertrofi. Enligt observationsstudierna är D-vitaminbrist en oberoende markör för ökad mortalitet. D-vitaminbrist visade sig även kunna leda till en längre sjukhusvistelse hos både HF patienter och övrig population. De upptäckte även att HF patienter i regel har lägre D-vitamin koncentration än övrig population.   Diskussion: De kliniska randomiserade studierna har många brister i sin studiedesign. Det är inte tillräckligt stora med enbart 23-100st deltagare. Alla deltagare hade ej en uttalad D-vitaminbrist från studiens början, effekt av behandling blir därför svår att utreda. Observationsstudierna har sina redan kända brister och det är svårt att utreda ett orsakssamband. Det har gjorts för få studier för att säkert kunna besvara frågan om D-vitamins koppling till uppkomst av hjärt- och kärlsjukdom. Ännu fler, större, längre och noggrannare studier behövs. D-vitamins verkningsmekanism i kroppen behöver också utredas vidare. Studierna visade på en viss koppling mellan D-vitaminbrist och risken att drabbas av hjärt-och kärlsjukdom. Även om vissa samband kan observeras så har denna eventuella effekt idag ännu inte kunnat bekräftas i kliniska studier. Då vetenskapliga bevis fortfarande saknas kan D-vitamintillskott ännu inte rekommenderas som behandling mot hjärt-och kärlsjukdom. / Background: Heart disease is the leading cause of death among people in the northern countries. It is also very common with vitamin D deficiency. The geographical position affects the availability of UVB radiation and people avoid sunlight because of the risk of getting malign melanoma and other types of skin cancer. New research have shown that vitamin D is very important for us and vitamin D deficiency may play a role in many diseases such as depression, infection, autoimmune and cardiovascular diseases. This particular subject is still unexplored and more research have to be done to investigate vitamin D role in these diseases. The Vitamin D recommended dose have been questioned for many years and the agencies have been raising the recommended dose and is still investigating the subject. Objective: The aim of this study is to investigate if vitamin D supplements may decrease the risk of heart failure (HF). Methods: This bachelor thesis is a literature review. Article search is made in the database PubMed in February 2017 by using the keywords “vitamin D/heart disease/heart failure”. Inclusion criteria were clinical, controlled, randomized trials on human and observation studies, written in English.  Results: Six studies were chosen for this bachelor thesis, three of the studies are clinical randomized and three of the studies are observation studies. The doses given in the clinical studies varies between 100-400 g/daily. The clinical studies did find some statistic significant reduced effect comparing baseline with after treatment with vitamin D in the systolic blood pressure, aldosterone, PTH, EF%, CRP and BNP. The observation studies did find a correlation between vitamin D deficiency and a decreased risk getting hypertension and cardio hypertrophy. They also observed that vitamin D deficiency was common in HF patients. The observation studies also found that vitamin D deficiency is an independent predictor of increased mortality in patients with HF.     Conclusion: In the clinical studies the population was small and the time for the treatment was highly limited only 4 or 6 months. The treatment dose of Vitamin D was not a standard dose because it varied between the studies which made it hard to compare the results. The observation studies have its known limitations. It is hard to tell if patients with HF have vitamin D deficiency because they spend more time inside than healthy people. May the sickness cause some reaction in the body that leading to vitamin D deficiency or does vitamin D deficiency cause HF. Because lack of good quality in these six studies they have failed to show convincing results and correlation between vitamin D deficiency and HF. It is necessary with larger controlled, study over long time, randomized trials to investigate whether vitamin D deficiency can cause heart failure. More research has to be done.

No description available.