Syftet med studien är att belysa vilken erfarenhet personalen inom primärvården har av att fånga upp patienter med ett riskbruk av alkohol. Syftet innefattar även att undersöka deras erfarenheter av att ställa frågor kring alkohol samt vilka insatser patienter med alkoholproblem kan erbjudas. Studien har en kvalitativ metod med hermeneutiken som utgångspunkt. Vid insamling av data användes semistrukturerade intervjuer. Fem distriktssköterskor har intervjuats på fem olika vårdcentraler. Resultatet visar att alla respondenterna anser att primärvården är en av dem som har ansvaret för att upptäcka för hög alkoholkonsumtion. Det varierar emellertid i vilken utsträckning distriktssköterskorna ställer frågor om alkoholvanor och när frågorna ställs. Behandling som patienter med ett riskbruk av alkohol kan bli erbjudna är bland annat läkarbesök. För att arbetet med patientgruppen ska utvecklas ansåg respondenterna bland annat att frågan om alkohol bör avdramatiseras och att det även behövs mer struktur och rutiner inom verksamheten.

I Sverige har 1,8 miljoner människor diagnosen hypertoni. Hypertoni kräver livsstilsförändringar tillsammans med eventuell farmakologisk behandling. Riktlinjer för hur vårdpersonal skall mäta blodtryck finns i vårdhandböcker, men där nämns ingenting om själva omvårdnaden. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsroll i samband med hypertoni och blodtrycksmätning inom primärvården. Litteratursökningen resulterade i tolv resultatartiklar. Analysen av artiklarna utmynnade i tre kategorier: sjuksköterskans omvårdnadsroll i samband med; Att ge information, Att ge praktiskt och emotionellt stöd och Att följa upp. Slutsatsen i studien var att när sjuksköterskan gav adekvat information angående patientens hypertoni, medicinering och livsstilsfaktorer, samt följde upp patienten för att regelbundet ge praktiskt och emotionellt stöd gav det en signifikant minskning av blodtrycksvärdet. Patienten fick möjlighet att påverka sin situation och livsstil och det stämde väl överens med personcentrerad vård. För patienter som mätte sitt blodtryck med en hemblodtrycksmätare var det viktigt att sjuksköterskan förvissade sig om att patienten hade kunskap om hur och när den skulle användas samt att blodtrycksmätaren var validerad. Det vore värdefullt att implementera en handlingsplan vid hypertoni, där alla omvårdnadsaspekter tas med tillsammans med riktlinjer runt blodtrycksmätning. På detta sätt skulle sjuksköterskan fått verktyg för att ge en säker vård till patienter med hypertoni.

Bakgrund: I Sverige, när patienter och/eller närstående är missnöjda med vården, eller har skadats i samband med denna, kan de vända sig till patientnämnden och anmäla detta. Detta anmäls som ett klagomål till patientnämnden. Under senaste åren har antal klagomål till patientnämnden gällande sjukvård ökat och i region Gävleborg har det mellan år 2021 och 2022 ökat med 4%.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva de patientklagomål gällande Primärvården från patienter och närstående som inkommit till patientnämnden i Region Gävleborg under tidsperioden januari till december 2023 utefter tre frågeställningar.Metod: Studien använde en deskriptiv design med både en kvalitativ- och kvantitativ ansats. Samtliga klagomål gällande regiondrivna hälsocentraler inom region Gävleborg inom tidsperioden 1 januari till 31 december år 2023 samlades in från patientnämnden i Region Gävleborg, totalt 354 ärenden.  Huvudresultat: Studiens huvudresultat visade att klagomålen som inrapporterats till patientnämnden i Region Gävleborg under 2023 handlar främst om bristande kommunikation/information. Klagomålen var främst riktade mot läkare. Majoriteten av klagomålen gällde kvinnor och åldersgrupperna 70-79 och 60-69 är de åldersgrupperna som ärendena gällde främst. Gällande verksamhetsåtgärd var det lika många verksamheter som rapporterar en åtgärd som inte har gjort det.  Slutsats: Föreliggande studie belyser flera viktiga aspekter av patienternas upplevelser av vården. De flesta klagomål rapporterades av patienten själv, vilket understryker behovet av att förbättra patientkommunikationen och bemötandet i vården. För att förbättra vårdkvaliteten och patientnöjdheten i Region Gävleborg bör fokus ligga på att förbättra kommunikationen. Implementering av tydligare och mer konsekventa rutiner samt ökad uppföljning och återkoppling kan bidra till att minska antalet klagomål och öka patienternas förtroende för vården.

Bakgrund Förekomsten av fetma har ökat de senaste decennierna. Inom primärvården vårdas patienter med fetma, följdsjukdomarna är många och kostar samhället mycket pengar. Gävleborg har en högre andel personer med fetma än genomsnittet i riket. Sjukvårdspersonalens inställningar gentemot patienter med fetma påverkar hur de bemöter patienterna. Stigmatisering och diskriminering kan göra att patienter med fetma undviker att söka vård och det är viktigt att undersöka sjuksköterskors och distriktsköterskors inställningar så att man vid behov kan sätta in utbildningsinsatser för att ge bättre bemötande och vård. Syftet med studien var att beskriva och jämföra sjuksköterskor och distriktssköterskors inställningar till patienter med fetma som vårdas inom primärvården. Metoden var en enkätstudie med deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Urvalsgruppen var sjuksköterskor och distriktssköterskor inom primärvården i Gävleborg, både inom privata och offentliga sektorn. I studien deltog 15 regionstyrda och 9 privata hälsocentraler. Enkäten som delades ut var webbaserad och skickades ut till 191 sjuksköterskor och distriktssköterskor, totalt besvarade 81 enkäten. Huvudresultatet visade inga signifikanta skillnader mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor gällande inställningar till patienter med fetma. Signifikanta skillnader sågs mellan mindre yrkesvana och mer yrkesvana sjuksköterskor och distriktssköterskor, de mer yrkesvana har en mer positiv attityd till fetma. Slutsatsen av detta examensarbete visade att de sjuksköterskor och distriktssjuksköterskor med mer erfarenhet hade en mer positiv inställning gällande patienter med fetma. För att ge vård av högre kvalité till dessa patienter krävs utbildning och medvetenhet om det föreliggande problemet.

Denna kvalitativa studie syftar till att utifrån unga personers perspektiv undersöka deras erfarenheter av att söka vård för psykisk ohälsa genom primärvården. Detta genomfördes genom tre övergripande teman relaterade till Socialstyrelsens (2016) riktlinjer och rekommendationer för behandling av psykisk ohälsa. Dessa var följande: tid och tillgänglighet, bemötandet med vårdpersonal samt kompetens hos vårdpersonal. Målet med studien är således inte att generalisera resultatet till samtliga unga personer som söker hjälp för psykisk ohälsa genom primärvården, utan belysa hur behandlingen sker och om den följer de riktlinjer och rekommendationer som Socialstyrelsen (2016) tagit fram. Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer med fem stycken unga personer som alla har sökt hjälp genom primärvården för sin psykiska ohälsa samt genomgått behandlingen. Samtliga intervjuer har ägt rum under hösten 2017. Sedan har studien utgått från de unga personernas berättelser för analys. Det teoretiska ramverk som nyttjas är Max Webers (1947) teori om en byråkratisk organisationsform samt den subjektiva erfarenheten av Alfred Schütz (2002). Resultatet har bland annat belyst att de riktlinjer och rekommendationer som Socialstyrelsen (2016) givit inte har präglat behandlingen av de flesta av informanternas möte med primärvården. Detta syftar huvudsakligen på att informanterna upplevt ett opersonligt bemötande, lång väntetid samt brist på hjälp.   Nyckelord: Primärvården, unga vuxna, psykisk ohälsa

Bakgrund: Muskuloskeletal smärta är den vanligaste orsaken till dysfunktion globalt sett. Detta kan leda till ett rädsla-undvikande beteende hos patienten. Ett sätt att bemöta denna patientgrupp är att integrera det biopsykosociala synsättet. Tidigare forskning har visat att det finns en osäkerhet bland fysioterapeuter i användningen av detta. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att bemöta patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende.  Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med ett ändamålsenligt urval av fysioterapeuter med en beteendemedicinsk inriktning verksamma inom primärvården. Datamaterialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Ur analysprocessen framkom fyra kategorier gällande bemötande av patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende: karaktäristiska beteenden hos patienterna, framgångsrika strategier, befintlig kunskap i att hantera denna patientgrupp samt socioekonomiska skillnader.  Slutsats: Informanterna i studien upplevde att det var viktigt att se till helheten vid bemötandet av patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende men på grund av osäkerhet kunde alltför komplexa patientfall bli svårbehandlade som fysioterapeut. Detta pekar på ett behov av fortsatt utbildning gällande integrering av det biopsykosociala synsättet för att fysioterapeuter ska känna sig säkra i hur de ska bemöta denna patientgrupp.

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. I Sverige finns cirka 1,8 miljoner som är drabbade. Orsaken till uppkomst är ofta ohälsosamma levnadsvanor såsom övervikt, hög alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. För att uppnå reducerat blodtryck och få en positiv inverkan på hälsan har livsstilsförändringar en stor betydelse. Att förespråka goda levnadsvanor ingår i den hälsofrämjande omvårdnaden och sjuksköterskor inom primärvården har en central roll i detta arbete. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hälsofrämjande omvårdnad för patienter med hypertoni inom primärvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Systematisk sökning gjordes i omvårdnadsdatabaserna Cinahl och PubMed. Kvalitén i artiklarna granskades enligt HKR:s granskningsmall. Analysen av artiklarna utfördes med en trestegsmodell. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av den hälsofrämjande omvårdnaden kunde beskrivas med två huvudkategorier, utifrån dessa identifierades fem underkategorier. Upplevelser av möjligheter: ökad arbetsglädje och att göra skillnad. Upplevelser av hinder: känslan av ett omöjligt uppdrag, att bibehålla sin egen motivation trots patientens svårighet till förändring samt osäkerhet i mötet. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån trovärdighetsbegreppen för kvalitativa studier. I resultatdiskussionen lyfts tre fynd: känslan av ett omöjligt uppdrag, att bibehålla sin egen motivation trots patientens svårigheter till förändring samt osäkerhet i mötet. Utifrån dessa fynd diskuteras Antonovskys omvårdnadsteori, etiska aspekter, samhällsperspektiv, förbättringsarbete samt ytterligare kunskap. Det är angeläget att sjuksköterskor får ökad kunskap om hälsofrämjande omvårdnad, vilket möjliggör ett förbättrat blodtryck och hälsa för patienten.

Abstrakt Syfte. Att belysa distriktssköterskors upplevelser av möten med patienter med misstänkt eller konstaterat alkoholberoende Bakgrund. Cirka 780 000 personer i Sverige har ett alkoholberoende och det är ofta till hälsocentralerna personer med alkoholberoende söker sig för vård först eller där problemet kan identifieras först. Distriktssköterskor ska arbeta preventivt när det gäller alkoholfrågor och det ställs större krav på och krävs mer kunskaper hos distriktssköterskorna.  Design. Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.  Metod. Informationsbrev har under 2015 skickats ut till hälsocentraler och efter insamling av deltagare har vi genomfört intervjuer med elva distriktssköterskor. Vi har spelat in intervjuerna och transkriberat dem till text och sedan analyserat transkriberingen med kvalitativ innehållsanalys och abstraherat meningsbärande enheter ur texterna till kategorier. Resultat. Tre kategorier och åtta underkategorier har vi identifierat: ‘Att inte vilja, få eller kunna hjälpa till’ med underkategorierna Uppgivenhet inför ett svårt uppdrag, Ytliga möten och Brist på kunskap och engagemang. ‘Ett känsloladdat och svårt ämne’ var andra kategorin med underkategorierna Vikten av balansgång och hänsynstagande, Sätt att närma sig känsligt ämne och Rädslor i möte. Sista huvudkategorin var ‘Intresse och förhoppningar om öppenhet’ med underkategorierna Förhoppningar om större öppenhet kring alkohol och Samtalet om alkohol som viktigt och positivt.  Slutsats. Det behövs mer utbildning för distriktssköterskorna och mer samarbete mellan beroendevården, psykiatrin och primärvården. Vi ser ett behov av mer forskning kring hur alkoholberoende patienter själva upplever sig bli bemötta av primärvården.

<p>Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var åtta kvinnor och åtta män i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier. Temat att ständigt vara ansvarstagandet framkom ur kategorierna och beskriver hur personerna upprätthåller det egna ansvaret genom egenvården. Kategorin upplevelse av information beskriver informanternas upplevelser av information som gavs av diabetessjuksköterskorna. Information som gavs till informanterna var muntlig samt gavs i form av broschyrer av diabetessjuksköterskorna. Upplevelse av undervisning beskriver upplevelser av undervisning som gavs av diabetessjuksköterskorna. Undervisning som gavs visades praktiskt av diabetessjuksköterskorna. Informanterna fick även muntlig undervisning och instruktioner gavs i form av broschyrer. Att inhämta kunskap beskriver hur informanterna på olika sätt inhämtar kunskap. Informanterna beskriver vilken kunskap de har om diabetes typ 2 samt vilken bristande kunskap de har gällande sjukdomen. Att förebygga genom egenvård beskriver vilka råd om egenvård som gavs av diabetessjuksköterskorna och hur de efterföljer råden de får. Informanterna beskriver även svårigheterna de har med att efterfölja råden. Upplevelse av stöd beskriver informanternas upplevelser av stöd som de fått av diabetessjuksköterskorna samt stödet från andra professioner. Här beskrivs även informanternas upplevelser av förtroendet som diabetessjuksköterskorna ingav.</p>

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var åtta kvinnor och åtta män i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier. Temat att ständigt vara ansvarstagandet framkom ur kategorierna och beskriver hur personerna upprätthåller det egna ansvaret genom egenvården. Kategorin upplevelse av information beskriver informanternas upplevelser av information som gavs av diabetessjuksköterskorna. Information som gavs till informanterna var muntlig samt gavs i form av broschyrer av diabetessjuksköterskorna. Upplevelse av undervisning beskriver upplevelser av undervisning som gavs av diabetessjuksköterskorna. Undervisning som gavs visades praktiskt av diabetessjuksköterskorna. Informanterna fick även muntlig undervisning och instruktioner gavs i form av broschyrer. Att inhämta kunskap beskriver hur informanterna på olika sätt inhämtar kunskap. Informanterna beskriver vilken kunskap de har om diabetes typ 2 samt vilken bristande kunskap de har gällande sjukdomen. Att förebygga genom egenvård beskriver vilka råd om egenvård som gavs av diabetessjuksköterskorna och hur de efterföljer råden de får. Informanterna beskriver även svårigheterna de har med att efterfölja råden. Upplevelse av stöd beskriver informanternas upplevelser av stöd som de fått av diabetessjuksköterskorna samt stödet från andra professioner. Här beskrivs även informanternas upplevelser av förtroendet som diabetessjuksköterskorna ingav.