Denna studie grundar sig på en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmåga påverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan två personer och dels ett mobiltelefonsamtal. Utifrån teorier om den proaktiva hjärnan och det resursmässigt begränsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer än vanliga samtal samt att denna distraktion blir mer påtaglig då försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktär. Resultaten visade sig ge stöd åt hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utsträckning än vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte påvisa att denna distraktion blir mer tydlig då personer utför mer komplexa uppgifter även om resultatet hade en tendens att gå i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlägg till debatten om hur öppna kontorslandskap (där de anställda ständigt exponeras för kollegors samtal) påverkar människors arbetsprestationer.

Tidigare forskning har visat att individer uppväxta i Japan presterar bättre än individer uppväxta i USA på test avsedda att mäta spatial förmåga. En hypotes till varför har varit att en intensiv exponering för och kunskap om bildmässigt komplicerade skrifttecken (Kanji), skapar gynnsamma förutsättningar för prestationer på test av spatial förmåga. Föreliggande studie undersökte om det fanns ytterligare kognitiva domäner där Kanjikunskap kunde vara av fördel. Universitetsstudenter från Japan (n=14) med Kanjikunskap (KK) och universitetsstudenter från Sverige (n=14) utan Kanjikunskap (UKK) testades med Symbolletning från WAIS-IV för att jämföra gruppernas prestationer. Studenterna från Japan (KK) presterade signifikant högre på Symbolletning än studenterna från Sverige (UKK). Eventuell påverkan av KK samt andra faktorer som kan ha bidragit till skillnad i prestationer mellan studentgrupperna diskuteras.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Spelifiering är ett relativt nytt koncept och per definition är det använding av speldesign i icke-relaterade spelkontexter. Denna studie undersöker om spelifieringselement som poängsystem och listor inom undervisningsplattformen Kahoot kan ha en positiv påverkan på korttidsminnet. Syftet med denna studie var att undersöka om spelifieringselement inom Kahoot är användbart i undervisningssyften, då korttidsminnet har en signifikant roll i att kunna ta till sig ny kunskap. Två tester genomfördes på 16 deltagare. Ett test genomfördes på Kahoot och den andra genomfördes på en imitation utan några spelifieringselement. Deltagarna instruerades att memorera antingen 7 objekt eller 7 påhittade ord. Båda testerna hade 5 frågor med 7 olika objekt samt 5 frågor med 7 olika påhittade ord. Millers regel som argumenterar för att korttidsminnets kapacitet är begränsat till att lagra 7 (+/- 2) objekt åt gången togs till beaktande under skapandet av testerna. Efter 20 sekunder försvann objekt(en) eller de påhittade orden därvid deltagarna fick 20 sekunder på sig att svara på en 4 svarsalternativsfråga om vilket objekt eller ord som inte fanns med på den tidigare bilden. Testerna genomfördes i grupper om 4 deltagare och genomfördes på distans med hjälp av videotelefoniprogrammet Zoom. Studiens resultat visar att spelifieringselementen i Kahoot inte bidrar till en positiv påverkan på korttidsminnet. Skillnaden mellan medelvärdet på antalet rätt på imitation utan spelifiering och Kahoot var minimal, men totalt sett var resultaten för deltagarna bättre på imitation utan spelifiering. Denna studie drar slutsatsen att spelifieringselementen i Kahoot inte bidrog till ett bättre resultat på minnesfrågorna och hade inte en positiv påverkan på korttidsminnet. / Gamification is a relatively new concept and is the use of game design in non-game-related contexts. This study investigates if gamification elements such as a point system and leaderboards within the educational platform Kahoot can have a positive impact on short-term memory. The purpose of the study was to investigate whether gamification elements within Kahoot are useful for educational purposes, as short-term memory has a significant role in being able to absorb new knowledge. Two tests were conducted on 16 participants. One test was conducted on Kahoot and the other one was conducted on an imitation without any gamification elements. The participants were instructed to memorize either 7 objects or 7 fictitious words. Both tests had 5 questions with 7 different objects and 5 questions with 7 different fictitious words. When creating the images with objects or words, Miller's law was taken into account which argues that the capacity of the short-term memory is limited to storing 7 (+/- 2) objects at a time. After 20 seconds, the images or words disappeared and the participants had 20 seconds to answer a 4 answer alternative question, on which item or word was not in the image with either seven objects or seven fictitious words. The tests were performed in groups of 4 participants and were performed remotely using the videotelephony proprietary software program Zoom. The results of this study show that gamification in Kahoot does not help to improve short-term memory. The difference between the mean of the number of rights on the imitation without gamification and Kahoot was minimal but overall, participants were better on the imitation without gamification. This study concludes that gamification elements within Kahoot did not contribute to a better result on the memory questions and the gamification elements in Kahoot did not have a positive effect on the short-term memory.

Med korttidsminne menas förmågan att hålla något i minnet i ett par sekunder. Denna kapacitet har tidigare satts till 7±2 enheter hos hörande individer. Motsvarande kapacitet hos döva har visat sig ligga på en något lägre nivå, 4±1 enheter. Hur många enheter en person kan hålla i minnet har ansetts bero på fonologisk förmåga. En bra fonologisk förmåga kan i sin tur kopplas till en bra ordavkodningsförmåga. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns en koppling mellan korttidsminneskapacitet och ordavkodningsförmåga. Då resultaten jämförts mellan dessa två förmågor, finns tendenser till högre samband hos döva individer än hos hörande. I studien har korttidsminneskapaciteten testats med hjälp av spanntest i form av bokstäver/siffror som har presenterats framlänges/baklänges och med skrift/video. Resultatet visade på 6±1.5 enheter för hörande och 5±1.5 för döva. Tidigare studier har även diskuterat vilken typ av presentationssätt som lämpar sig bäst för spanntest då det gäller jämföranden mellan hörande och döva. Vissa har använt sig av talade respektive tecknade siffror och bokstäver medan andra har presenterat stimuli i skrift. En hypotes ställdes om presentationssätt gynnar prestationen på korttidsminnestest, med antagandet om att hörande bör gynnas vid auditiv presentation. Föreliggande studies resultat visade att båda grupperna presterade bättre med stimuli presenterat på tal/tecken, men att framför allt döva gynnades, vilket motbevisar denna hypotes. Slutligen testades även ordavkodningsförmågan, både fonologisk och ortografisk, hos de båda grupperna. Hypotesen var att båda grupperna borde prestera någorlunda lika vid ortografisk ordavkodning men att de döva borde prestera på en lägre nivå vid fonologisk ordavkodning. Resultatet bekräftar denna hypotes.

The aim of the present study was to investigate the effect of sensory modality on short-term memory recall. An exploratory, cross-sectional study was performed. A total of 119 individuals participated. There were 70 female and 49 male subjects, aged 4 to 80 years (M=34,3). The participants were presented with 12 different objects in auditory, visual or auditory/visual mode over a period of 24 seconds. The participants were then asked to recall as many of the 12 objects as possible in any order. The study took place at a day nursery, junior high schools, meetings with elderly and adults with house calls. Non-probability samples were used. The conclusion was that visual short-term memory generated the highest recollection and that adults had the highest mean on the different stimuli. A visual element is recommended at recollection.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Detta arbete handlar om ifall perceptionen av ljud i stadsmiljöer kan påverka uppfattningen av instruktioner och minne. I den litterära bakgrunden presenteras vad ett ljud är, vad skillnaden är mellan Hi-fi och Lo-fi ljudlandskap samt en generell överblick om vad noise är och hur människans minne fungerar. Frågeställningen som undersöktes var om perceptionen av olika ljud i en stadsmiljö kan påverka uppfattningen av instruktioner. För att kunna svara på frågeställningen skapades tre olika ljudsekvenser, där två av sekvenserna innehåller ljuden som kan påverka instruktionerna och en är kontrollsekvensen för att se om instruktionerna är lätta att följa. Den urvalsgrupp som deltog fick lyssna och utföra olika instruktioner samt svara på kvalitativa frågor. Detta användes sedan för nå en slutsats. Vid ett framtida arbete och fördjupning av undersökningen kan det leda till att information och ljud i spel inte går förlorade i mängden av andra ljud, perspektivet av dem finns kvar.

The aim of the study is to investigate how a teacher and a special education teacher cooperate to prevent a pupil with reading difficulties from ending up in the vicious circle of the Matthew effect, and to find out how a pupil with reading difficulties experiences his or her reading situation. This case study is based on a phenomenological perspective whereby qualitative interviews illuminate a commonly occurring problem in today’s schools. Interviews were conducted with a teacher, a special education teacher, and a pupil in grade 1, in order to cover everyone’s perspective in this situation. The result of the study shows that the teacher and the special education teacher have a good knowledge of reading difficulties and together offer the pupil adequate support and positive expectations. As a result, the pupil does not perceive the reading as problematic but instead has a good self-image. Early interventions give results, and through the kind of work the teachers do, they have succeeded in protecting the pupil from the Matthew effect.