<p>Den här uppsatsen handlar om historieförmedlingen i den historiska romantrilogin om Tore Gudmarsson som Albert Olsson skrev mellan åren 1939 och 1945. Då den historiska romanen behandlas som en kvarleva kan den sägas berätta någonting både om den tid som skildras och den tid då den skrevs. I analysen studeras hur Olsson skildrar danskt och svenskt, herrar och bönder, manligt och kvinnligt samt lag och rätt i sina romaner. Dessa teman analyseras både mot bakgrund av den verkliga historieskrivningen så som den såg ut 1940 samt författarens verklighet. Min metod, som är lånad från språk- och litteraturvetenskapen, är en kvalitativ textanalys och innehåller begreppen den textinterne läsaren/författaren och den textexterne läsaren/författaren. Efter att ha studerat dessa teman har jag kommit fram till att Olsson delvis måste ha använt sig historieböckerna, eftersom hans historieförmedling ibland stämmer så väl överrens och han även placerat romankaraktärerna i verkliga händelser och pendlar mellan fiktion och verklighet. Man hans historieförmedling säger även någonting om författarens egen tid och paralleller till andra världskriget återfinns i tolkningen.</p>

Den här uppsatsen handlar om historieförmedlingen i den historiska romantrilogin om Tore Gudmarsson som Albert Olsson skrev mellan åren 1939 och 1945. Då den historiska romanen behandlas som en kvarleva kan den sägas berätta någonting både om den tid som skildras och den tid då den skrevs. I analysen studeras hur Olsson skildrar danskt och svenskt, herrar och bönder, manligt och kvinnligt samt lag och rätt i sina romaner. Dessa teman analyseras både mot bakgrund av den verkliga historieskrivningen så som den såg ut 1940 samt författarens verklighet. Min metod, som är lånad från språk- och litteraturvetenskapen, är en kvalitativ textanalys och innehåller begreppen den textinterne läsaren/författaren och den textexterne läsaren/författaren. Efter att ha studerat dessa teman har jag kommit fram till att Olsson delvis måste ha använt sig historieböckerna, eftersom hans historieförmedling ibland stämmer så väl överrens och han även placerat romankaraktärerna i verkliga händelser och pendlar mellan fiktion och verklighet. Man hans historieförmedling säger även någonting om författarens egen tid och paralleller till andra världskriget återfinns i tolkningen.

Syftet med uppsatsen är att visa och diskutera resultatet av en undersökning kring användningen av historiska romaner i historieundervisningen. Undersökningen behandlar två klasser i grundskolans sjunde år och deras arbete med läsning av historiska romaner kopplade till händelser under andra världskriget. En studie av ett liknande projekt i två gymnasieklasser ingår i uppsatsen och utgör ett komparativt material. Utifrån detta analyseras i vilken utsträckning historiska romaner är användbara i historieundervisningen och vilken funktion litteraturen kan ha, både ur elevers och lärares perspektiv. Ämnesdidaktiska teorier kopplas till arbetsmetoden med fokus på elevers inlärning. Begrepp som historiemedvetande, empati och identitet diskuteras, och hur dessa kan utvecklas när man kompletterar läroböcker med historiska romaner. Det är den historiska romanens kompletterade roll vi behandlar, då vi kommit fram till att den litterära framställningen är värdefull för att levandegöra historien, men den kan inte ensam skapa en helhetsbild av det förflutna. Det är först när eleverna kan koppla sin läsning till ett faktabaserat stoff, oftast tillhandahållet av läroboken, som ett eftersträvansvärt resultat kan nås.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare upplever användningen av skönlitteratur och romaner i undervisningen i allmänhet och i historieundervisningen i synnerhet, då i form av historiska romaner. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av fyra intervjuer som undersöker om historieundervisningen kan främjas av historiska romaner som ett komplement i undervisningen och hur lärarna upplever den historiska romanens möjligheter att väcka elevernas intresse för ämnet historia. I anslutning till detta har jag även gjort en mindre undersökning i form av en kvantitativ enkät om elevernas läsvanor. Undersökningen har sin utgångspunkt i de fyra inlärningsstilarna och i Lärarnas Riksförbunds rapport som har undersökt elevers läsvanor. Undersökningens resultat visar på att främst bristen på tid, lektionstimmar och de alltför stora klasserna gör att det är svårt att använda hela historiska romaner i historieundervisningen. Utdrag från historiska romaner är ett bättre alternativ. Resultatet av undersökningen visar också att elever läser för lite både på fritiden och i skolan.

No description available.

In this essay the author analyses four works in the historical fiction genre: George Shipways’ Imperial Governor (1968), Lindsay Davis’ The Silver Pigs (1989), Simon Scarrow’s The Eagle’s Conquest (2001), and Adrian Goldsworthy’s Vindolanda (2017). All these works feature elements of the conquest and rule of Britain by the Roman empire. The study seeks to ascertain how the novels depict Roman imperialism and compare this to contemporary academic theoretical discourse, mainly post-colonialism and its influence on ancient studies and ancient archaeology. In this way, the study shows how the novels reflect British historical culture and the cultural memory of the Roman empire. The study has been conducted with the use of a qualitative text analysis. The results have been compared to the contemporary academic theoretical discussion. The result of this study indicates that historical fiction prior to the 1990s were mostly influenced by terminology and theoretical perspectives that are heavily tied to the 19th century British imperial projects. Postcolonial discourse, introduced in classical studies during the 1990’s, resulted in a change in perspective and the voices of the conquered peoples were considered far more frequently. The Roman imperial perspective was handled with more nuance and criticism. The result also indicates that the literary works, in line with their academic contemporary discourse, relate the discussion of ancient Roman imperialism to modern imperialism, especially British imperialism, thus affecting the British cultural memory and identity.

Abstract Historical novels are widely published and read in Finland. During the last few decades both Finnish and Finland-Swedish writers alike have addressed such incendiary topics as the Finnish Civil War and the events of the Second World War. The object of the present study is Lars Sund’s Siklax trilogy: Colorado Avenue (1991), Lanthandlerskans son (1997, ’Son of a Country Shopkeeper’) and Eriks bok (2003, ’Erik’s Book’). These novels can be defined as postmodern historical novels, relatively rare as a genre in Finland and even less studied. The impact of historical novels on readers’ attitudes may be strong, and as a result it is necessary to contemplate the ways in which history is reproduced and interpreted. The present study analyses the ways Sund’s novels represent the past, their relation to historiography and the historical novel as a genre, as well as their conception of history. The aim of the study is to demonstrate what kind of connection exists between narrative techniques and representations of the past. This study utilizes narratological, intertextual and contextual approaches. Cultural narratology integrates features from both classical and postclassical narratology, in consequence the novel’s narrative structures are examined as active forces that both reflect and influence the cultural discourses of a given period. During the research process, the narrative structure of Sund’s novels has been analysed as well as intertextual allusions to other texts and to other cultural and social discourses. The narrative structure of Sund’s historical novels suffices to raise epistemological questions about the achievability and reliability of historical knowledge. The occurrences of other media on the story and discourse level, such as descriptions of paintings and photographs and filmic narration, as well as numerous intertextual allusions, accentuate the polyphony of history and the subjectivity of historical conclusions. The present study connects Lars Sund’s historical novels with the international, Nordic and domestic tradition. Additionally, the analysis of the visual features of the novels connects the study with the abounding discussion on the relationship between word and image. / Tiivistelmä Historiallisia romaaneja julkaistaan Suomessa runsaasti, ja laji on yhä lukijoiden suosiossa. Sekä suomen- että ruotsinkieliset kirjailijat ovat viime vuosikymmeninä käsitelleet maamme historian kipupisteitä, kuten kansalaissotaa ja toisen maailmansodan tapahtumia. Tutkimuksen kohteena on Lars Sundin Siklax-trilogia, jonka muodostavat romaanit Colorado Avenue 1991 (suom. Colorado Avenue 1992), Lanthandlerskans son 1997 (suom. Puodinpitäjän poika 1998) ja Eriks bok 2003 (suom. Erikin kirja 2004). Nämä teokset edustavat postmodernia historiallista romaania, jota Suomessa on kirjoitettu suhteellisen vähän ja tutkittu vielä vähemmän. Historiallisten romaanien vaikutus lukijan asenteisiin voi olla suuri, ja siksi on tarpeen pohtia myös niitä keinoja, joilla historiaa tuotetaan ja tulkitaan. Tutkimuksessa analysoidaan Sundin romaanien tapoja representoida mennyttä, historiankäsitystä sekä suhdetta historiankirjoitukseen ja historiallisen romaanin lajiin. Tavoitteena on selvittää, millainen yhteys kerrontatekniikoiden ja menneisyyden representaatioiden välillä on. Tutkimuksessa yhdistyvät narratologinen, intertekstuaalinen ja kontekstuaalinen tarkastelutapa. Analyysin kohteena ovat teosten kerrontarakenteet sekä viittaussuhteet toisiin teksteihin ja muihin kulttuurisiin ja yhteiskunnallisiin diskursseihin. Lähestymistapaa kuvaa parhaiten klassisen ja postklassisen narratologian piirteitä yhdistävä kulttuurisen narratologian käsite, jossa teoksen kerronnallisia rakenteita tutkitaan sekä aikakautensa kulttuurisia diskursseja heijastavana että niihin vaikuttavana aktiivisena voimana. Sundin historialliset romaanit nostavat jo rakenteellaan esiin epistemologisia kysymyksiä tiedon saavutettavuudesta ja luotettavuudesta. Muiden medioiden, kuten elokuva-, maalaus- ja valokuvataiteen, esiintyminen niin tarinan kuin kerronnan tasolla sekä lukuisat intertekstuaaliset viittaukset korostavat historian moniäänisyyttä ja tulkintojen subjektiivisuutta. Tutkimus osallistuu kuvan ja sanan vuorovaikutuksesta käytyyn vilkkaaseen keskusteluun ja kytkee Lars Sundin historialliset romaanit osaksi niin kansainvälistä, pohjoismaista kuin kotimaista traditiota. / Abstrakt Historiska romaner publiceras det rikligt av i Finland och genren är fortfarande populär bland läsarna. Under de senaste decennierna har både finländska och finlandssvenska författare behandlat sådana nationella smärtpunkter som inbördeskriget, vinterkriget och fortsättningskriget. I denna avhandling forskas Lars Sunds Siklax-trilogi: Colorado Avenue (1991), Lanthandlerskans son (1997) och Eriks bok (2003). Dessa romaner representerar den postmoderna historiska romanen, som det till dags dato skrivits relativt litet om i Finland och ännu mindre forskats i. Historiska romaner konstruerar nationell identitet och deltar i den kulturella och politiska dialogen om det förflutna och nutiden. Deras inverkan på läsarens inställningar kan vara stark, och därför är det nödvändigt att reflektera på de medel med vilka historien produceras och uttolkas. I avhandlingen analyseras på vilket sätt det förflutna representeras i Sunds romaner; historieuppfattningen samt relationen till historieskrivningen och till den historiska romanen som genre. Syftet är att redogöra för hurdant förhållande det finns mellan berättarmetoder och representationer av det förgångna. I undersökningen förenas ett narratologiskt, intertextuellt och kontextuellt betraktelsesätt. Det gäller att analysera romanernas berättarstrukturer samt intertextuella referenser till andra texter och till andra kulturella och sociala diskurser. Betraktelsesättet skildras bäst med begreppet kulturell narratologi (cultural narratology), som förenar drag av den klassiska och postklassiska narratologin. Detta betyder att romanens narrativa strukturer granskas som en aktiv kraft, vilken både reflekterar tidens kulturella diskurser och påverkar dem. Själva konstruktionen av Sunds historiska romaner framför epistemologiska frågor om den historiska kunskapens åtkomlighet och pålitlighet. Andra mediers närvarande på historiens och på diskursens nivåer, så som beskrivningar av fotografier och målningar eller filmiskt berättande, och åtskilliga intertextuella hänvisningar, betonar historiens polyfoni och tolkningars subjektivitet. Undersökningen kopplar Lars Sunds historiska romaner till internationell, nordisk och finländsk tradition. Dessutom anknyter analysen av Sunds visuella material undersökningen till den livliga diskussionen om samspel mellan ord och bild.