<p>The aim of this paper is to compare and analyze Eugene O’Neill’s play Long Day’s Journey into Night with Lars Noréns Natten är dagens mor (Night is Mother to the Day). The gender and power structures, as well as the characters in the two plays are analyzed. The main focus of the analysis is on masculinities, and therefore on the brother to brother relationships in the dramas. The presence of “queer leakage” (as defined by prof. Tiina Rosenberg) in both plays is also pointed out and discussed. The main conclusion is that Long Day’s Journey into Night confirms and conserves the traditional gender and power structures, while Natten är dagens mor challenges, and thereby contributes to the changing of them.</p>

The aim of this paper is to compare and analyze Eugene O’Neill’s play Long Day’s Journey into Night with Lars Noréns Natten är dagens mor (Night is Mother to the Day). The gender and power structures, as well as the characters in the two plays are analyzed. The main focus of the analysis is on masculinities, and therefore on the brother to brother relationships in the dramas. The presence of “queer leakage” (as defined by prof. Tiina Rosenberg) in both plays is also pointed out and discussed. The main conclusion is that Long Day’s Journey into Night confirms and conserves the traditional gender and power structures, while Natten är dagens mor challenges, and thereby contributes to the changing of them.

No description available.

Syftet med uppsatsen ”Plikt och elände” var att sätta 1900-talets statare och deras levnadsförhållande i fokus genom att jämföra det muntliga berättandet av en före detta statarunge med tre skönlitterära verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingår i den så kallade ”statarskolan” (kollektivistiska berättelser), i Ivar Los fall ofta baserade på hans egna upplevelser från barndomen. Uppsatsens analys omfattar ämnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera. Resultatet visar att den muntliga källan och romanerna stämmer bra överens i beskrivandet av statarlivet.

Sammanfattning De flesta barn fängslas och visar intresse för temat rymden och finner vanligtvis att det är ett mycket intressant ämne. Fokusgruppen har varit elever i årskurs 4-6 och efter några större bortfall var det slutligen elever ifrån 8 klasser som deltog, totalt 94 elever. Eleverna fick svara på en enkät där eleverna i både text och bild bland annat fick förklara hur de trodde att objekten i sol–jord–månsystemet samverkade och rörde sig i förhållande till varandra, vad de placerade i centrum för detta system, hur de såg på orsaken till årstider samt varför vi har dag och natt. De två pedagogerna som undervisade klasserna fick svara på några frågor om hur de såg på undervisningen om astronomi, om den undervisningsmetod de använde sig av och på elevernas lärande och förståelse för ämnet astronomi.    I denna undersökning kunde samma typer av missuppfattningar ses hos dessa elever, som de missuppfattningar som har dykt upp i en rad olika undersökningar som genomförts tidigare år med andra barn ifrån olika länder. Några av de missuppfattningar som fanns hos eleverna i denna undersökning var bland annat att jorden var mittpunkten, något som en femtedel av eleverna visade. Att sol och måne låg i samma omloppsbana runt jorden, årstiderna orsakas av att avståndet till solen förändras och att dag/natt beror på jordens omloppsbana runt solen var några andra missuppfattningar som rådde bland eleverna. Användandet av konkret material och 3D-modeller i undervisningen om rymden tycks vara en viktig del för elevernas förståelse av området.   Nyckelord: undervisning om rymden – astronomiska missförstånd – årstider – dag/natt – omloppsbanor i sol–jord–månsystemet / Abstract Most children find astronomy an interesting subject and usually show an interest during lessons about the subject. The focus group in this paper is Swedish students in school year 4-6. In total there were 94 students from eight classes who answered the survey with simple drawings and explanations about for example how they thought the objects Sun–Earth–Moon orbit each other, which object they placed as the center in this system, what causes season and the reason behind day and night. Two teachers whom educate the students answered some questions about their teaching method, their thoughts about the subject in question and the students learning and understanding of astronomy.   In the study that are presented in this paper the same types of astronomical misconceptions can be seen amongst these students, that has been shown in similar studies of children all over the world. 20 % of the children in this study showed an earth centered Sun–Earth–Moon system. Other misconceptions that were shown was: the sun and the moon shares the same orbit around the earth, that the seasons are caused by the distance to the sun changing and that day and night happens because the earth orbits the sun. The use of concrete material and 3D-models in the education seemed to be important for the students understanding of the subject.   Keywords: Astronomy education – astronomy misconceptions – seasons – day/night – Celestial Motion in the Sun–Earth–Moon system

Outdoor artificial light at night (ALAN) is raising concern as a possible cause of the loss of insect diversity. Due to a diurnal bias in standard methods in environmental monitoring and urban ecosystem service assessments, the issue has remained in the dark and especially relevant for nocturnal pollination, which is less well known. This umbrella review analyses the effects of light pollution on pollination services at night through a cascade framework. The report aims to gather understanding of the state of scientific knowledge to date of the combined interdisciplinary field of pollination, ecosystem services and light pollution. Findings show that outdoor lighting works as barriers and habitat fragmentation for nocturnal pollinators reducing flower visitation and pollen transport affecting plant reproduction. Integrating the understanding of stressors of light pollution and the benefits of darkness into urban land use planning have the possibility of improving the abilities of pollination services in a nightscape usually overlooked. Case studies on the benefits of darkness in the management of urban ecosystem services are of interest in future studies together with the mapping on the values of nocturnal pollination networks. / Nattbelysning utomhus har väckt oro som möjlig orsak till förlusten av insektsmångfalden. Det är särskilt relevant för nattliga pollinatörer, som är mindre känt. På grund av en partiskhet till att metoder för miljöövervakning och bedömningar av urbana ekosystemtjänster sker främst på dagen har problemet förblivit skymt i mörkret. Denna paraplygranskning analyserar effekterna av ljusföroreningar på pollineringstjänster på natten genom ett kaskadramverk. Rapporten syftar till att samla förståelsen för det vetenskapliga kunskapsläget inom det kombinerade tvärvetenskapliga området pollinering, ekosystemtjänster och ljusföroreningar. Resultat visar att utomhusbelysning fungerar som barriärer och fragmentering av livsmiljöer för nattaktiva pollinatörer, vilket minskar blombesök och pollentransport och i sin tur växternas reproduktion. Att integrera förståelsen för stressorer av ljusföroreningar och fördelarna med mörker i urban markanvändningsplanering ger möjligheter att stärka förmågan hos pollineringstjänster i ett nattlandskap som annars blivit förbisett. Fallstudier om fördelarna med mörker i förvaltningen av urbana ekosystemtjänster är av intresse i framtida studier tillsammans med kartläggningen av värdena av nattliga pollineringsnätverk.

This study was conduct as a candidate thesis at Jönköping’s School of Engineering. The purpose of the study was to examine how the light zone of façade lighting on a historical building is perceived in correlation to the cityscape. Historical buildings are an important part of the cityscape and connect the identity of the city, the cultural heritage, and the history of the building to the inhabitants. However, currently there is little published research within the area perception of façade lighting. The study is conducted as three case studies on the buildings: Rådhuset (the townhall) in Jönköping, Grand Hotel in Stockholm, and the Stadshuset (City hall) in Gothenburg.  The case studies used qualitative observational methods (Lynch /Branzell, PERCIFAL &amp; FOG). To be able to compare the different objects a new method was developed by the authors, named “FOG”. FOG stands for the English word fog.  The new method is based on methods established by Lynch, Branzell, Cullen, and the optical scale. Our results indicate that the new method FOG is suitable to use when planning for façade lighting on existing facades, historical or not. FOG also have the potential to be used on other objects than facades when evaluating or working with the cityscape. Historical buildings façade suitability for façade lighting is based on its ornamentation and correlation with the urban space. Lighting on historical building façades increases the accessibility of the area and the perception of exclusiveness of the area. / Studien genomfördes som ett examensarbete vid Jönköpings Tekniska högskola. Syftet med studien är att undersöka hur ljusrum upplevs i samband med historiska fasader och stadsrummet.  Historiska byggnader är en viktig del av stadsrummet samt stadens identitet, kulturarv och historia. I dagsläget finns nästintill ingen tidigare forskning publicerad på upplevelsen av fasadbelysning. Studien genomfördes som tre fallstudier på platserna: rådhuset i Jönköping, Grand hotell i Stockholm och stadshuset i Göteborg med kvalitativa observationsmodeller (Lynch / Branzell, PERCIFAL &amp; FOG). För att kunna jämföra de olika objekten har författarna tagit fram en egen metod kallad ”FOG”. FOG kommer från det engelska ordet dimma. FOG grundar sig i metoderna Lynch, Branzell, Cullen och optisk skala. Studien visar att FOG kan användas vid planering och som observations metod av fasadbelysning av en befintlig byggnad. FOG har även potential att kunna användas på andra objekt och för att stödja arbete med stadsgestaltning. En historisk fasads lämplighet för belysning påverkas av fasadens ornamentering och relation till stadsrummet. Resultaten från studien visar att belysning på historiska fasader ökar tillgängligheten av platsen, samt ökar upplevelsen av exklusivitet.