This essay aims to examine and explore two characters, Anne, and Gilbert, in L.M Montgomery’s Anne of Green Gables (1908). The paper focuses on their portrayal as normative and norm-breaking within their hometown, Avonlea. The theoretical framework is a queer theoretical approach with the main objective being norms and breaking of norms. Other common queer theoretical topics such as sexuality, identity and gender are something this paper also explore, however to a lesser extent. The analysis and discussion explore and conclude that Anne and Gilbert have multiple differences as well as similarities. They come from a similar upbringing and background as they do not have any siblings and have had to take responsibility of themselves at an early age. The two are furthermore new residents in Avonlea and have high academic ambitions. The paper moreover discusses their differences where questions about Gilbert, his behavior and privilege emerge. In Anne’s case, questions and discussions about gender norms, patriarchal structures and her transformation emerge instead. The paper establishes in the end that Anne appears to be norm-breaking whilst Gilbert does not.

<p>The aim of this paper is to compare and analyze Eugene O’Neill’s play Long Day’s Journey into Night with Lars Noréns Natten är dagens mor (Night is Mother to the Day). The gender and power structures, as well as the characters in the two plays are analyzed. The main focus of the analysis is on masculinities, and therefore on the brother to brother relationships in the dramas. The presence of “queer leakage” (as defined by prof. Tiina Rosenberg) in both plays is also pointed out and discussed. The main conclusion is that Long Day’s Journey into Night confirms and conserves the traditional gender and power structures, while Natten är dagens mor challenges, and thereby contributes to the changing of them.</p>

The aim of this paper is to compare and analyze Eugene O’Neill’s play Long Day’s Journey into Night with Lars Noréns Natten är dagens mor (Night is Mother to the Day). The gender and power structures, as well as the characters in the two plays are analyzed. The main focus of the analysis is on masculinities, and therefore on the brother to brother relationships in the dramas. The presence of “queer leakage” (as defined by prof. Tiina Rosenberg) in both plays is also pointed out and discussed. The main conclusion is that Long Day’s Journey into Night confirms and conserves the traditional gender and power structures, while Natten är dagens mor challenges, and thereby contributes to the changing of them.

Syftet med denna uppsats är att undersöka normer kring tvåsamhet i den norska internetserien Skam. Jag har tittat efter representationer av tvåsamhet i ett antal scener från första säsongen och undersökt om och hur queerteori samt Anthony Giddens teorier om kärlek och intimitet kan hjälpa oss att förstå och även ifrågasätta tvåsamhetsnormen. Metoden som används är en kvalitativ textanalys med en tematisk analys som ram. Undersökningen har utförts med hjälp av hermeneutik och reläteori, där tolkningarna har tagit hänsyn till bland annat underkommunikation och förhållandet mellan text och kontext. De teoretiska utgångspunkterna är heteronormativitet, tvåsamhetsnormen, Giddens teorier om kärlek och intimitet samt queerteori. Analysen visar att det i Skam förekommer representationer av en normativ tvåsamhet men att det även förekommer ett utmanande och ifrågasättande av tvåsamheten som norm. Utmanandet och ifrågasättandet består dels i att vänskapsrelationer får ta mycket plats och konkurrerar med tvåsamma kärleksrelationer och dels av queera läckage som görs tillgängliga med hjälp av queera läsningar.

The novel American Psycho was first published in 1991. It recieved harsh criticism and was viewed as a work of heterosexism, misogyny and pointless violence. Despite the criticism, the protagonist, a wealthy serial killer yuppie namned Patrick Bateman, fascinated the readers. He hides his monstrosity behind a façade of heteronormativity, but this essay shows that the norms in American Psycho are fragile. Batemans relationships are shallow, his identity is constructed out of traditional masculinitynorms and even though he’s homophobic there’s a homoerotic undertone in the text, as well as gothic patterns that give the novel a fair amount of queerness too. This analysis shows that the fear of AIDS, imprinted in the text, works as a representation for Bateman’s discrepancy concerning his sexuality. It brings to light that Bateman’s feelings towards two of his collegues are charachterized by homoerotic yearnings, and that shallow readings, where the text is not interpreted, allows the brutal violence to divert attention from the novel’s queer meaning. / Romanen American Psycho publicerades 1991. Den fick hård kritik och sågs som ett heterosexistiskt, misogynt verk fullt av meningslöst våld. Trots kritiken fascinerade protagonisten, den förmögna seriemördaryuppien Patrick Bateman, läsarna. Bateman döljer sin monstrositet bakom en heteronormativ fasad men den här uppsatsen visar att textens heteronorm är bräcklig. Batemans relationer är ytliga, identiteten är konstruerad från traditionella maskulinitetsnormer, han är homofobisk, även då gotiska, homoerotiska undertoner präglar texten. Analysen visar att AIDS-skräcken som präglar boken är synonym med Batemans sexualitetsdiskrepans, att hans känslor för två av hans kollegor är av homoerotisk karaktär, samt att i ytliga läsningar av romanen, där texten inte tolkas, gör det explicita våldet att läsarens uppmärksamhet avleds från romanens queera innebörd.