The aim of this research paper is to analyze how gender norms in the form of internalized misogyny are portrayed on social media based on the school´s sex education in the subject social studies.  The methodological framework of this research is based on a qualitative and hermeneutist method. I analyzed how gender norms are portrayed on the social media platform TikTok. I specifically have analyzed the TikTok trend “introduce yourself as why girls hate you”. I have also analyzed Skolverket`s material for sex education. I have analyzed this material from a feminist perspective based on Judith Butler and Yvonne Hirdman’s theories as well as a feminist and gender pedagogical perspective.  Based on the finding of this inquiry it can be concluded that the TikTok trend “introduce yourself as why girls hate you” can be understood from a feminist perspective as an expression of internalized misogyny through the way women portray and define gender in the videos. The definition of how to be a woman in the "right way" differs. Unlike previous research, heterosexual interaction was emphasized over homosocial friendship. The use of the TikTok trend in teaching is therefore a way to highlight gender norms without putting emphasis on differences between the sexes.

The purpose of this study is to examine incels expressions of hate on a Swedish online forum. The term incel means involuntary celibacy and has come to attract mainly heterosexual men who have difficulty succeeding in romantic and sexual relationships. Furthermore, the incel community is characterized by misogyny and incitements to violence. The phenomenon, established on the internet, has in recent years grown and attracted more and more people. Previous studies show that Sweden might obtain the most incels in the world relative to the population. To acquire knowledge about the phenomenon, we intended to investigate how Swedish incels express hate, what the hate is directed to and to what purpose. The study was conducted using a netnographic method where posts on the Swedish forum Flashback were collected. The data was analyzed and sorted using a qualitative analysis of data which resulted in four categories of hatred; misogyny, hatred against the Swedish welfare society, xenophobia and self-hatred. Erving Goffman's theory of stigma and Raewyn Connell's theory of masculinity were used as a theoretical framework, and based on these theories, the main results show that incels hatred is based on the lack of sexual relationships which lead to crisis tendencies and perceived stigma. Hatred can be understood as frustration, the feeling of exclusion and a feeling of inadequacy as well as the experience of a threatened masculinity. The hatred amongst Swedish incels also function as a binding force in the incel community.

This paper seeks to answer how misogyny is expressed in the forum incels.is, a discussion board forum where incel users engage in threads to talk to each other about the difficulties of not having sexual or romantic relations. The method chosen is netnography, which helps when studying sensitive subjects and communities, and requires the researcher to be aware of any bias that they carry.  The netnography was conducted in the prefixes Ragefuel and Blackpill, which resulted in seven categories of misogyny and how they are manifested in the threads on the forum. By looking at previous research of incels, incel communities and misogyny, and with the theories of virtual communities, subcultures, participation and groupthink, the results of the study are discussed to understand how misogyny manifests on the forum. It is concluded that misogyny is manifested through seven categories on the forum, and how seeing incels as a subculture would allow their participation of misogyny to be observed more closely, as their virtual community serves as a function of upholding the cultural specificities Cottee (2020) claims are typical of incels. Further, future research is recommended to focus on how algorithms and the forum (serving as an echo chamber) indoctrinate new users to hate women. / Denna studie ämnar att svara på hur misogyni är uttryckt i forumet incels.is, ett diskussionsforum där incelanvändare deltar i trådar för att prata om svårigheterna om att inte ha några sexuella eller romantiska relationer. Den valda metoden är netnografi, som är fördelaktig när man studerar känsliga ämnen och gemenskaper, och den kräver att författaren är medveten om fördomar som de möjligtvis har. Netnografin genomfördes i prefixerna Ragefuel och Blackpill, vilket resulterade i sju kategorier av misogyni och hur de är manifesterade i trådarna på forumet. Genom att titta på tidigare forskning om incels, incelgemenskaper och misogyni och med hjälp av teorierna virtuella gemenskaper, subkulturer, deltagande och grupptänkande, diskuteras resultaten för att förstå hur misogyni manifesteras på forumet. Till sist blir slutsatsen att misogyni manifesteras i sju olika typer på forumet, och genom att se på incels som en subkultur ger möjlighet till att närmare granska hur deras deltagande i misogyni uttrycks, då deras virtuella gemenskap blir en funktion av att upprätthålla kulturella särdrag som Cottee (2020) menar är typiska av incels. Vidare rekommenderas framtida forskning att fokusera på hur algoritmer och forumet (i funktion av en ekokammare) indoktrinerar nya användare till att hata kvinnor.

Studiens syfte är att granska och utforska incels som fenomen genom att analysera dominerande diskurser och centrala komponenter på hemsidan incels.is. Studiens frågeställningar har uppkommit genom de främst dominerande och centrala diskurserna som upprätthålls på incels.is, vilka är: samhället, kön och feminism samt våld. Studiens teoretiska ramverk har utgått från en socialkonstruktivistisk diskursanalys med inspiration från den Foucauldianska diskursanalysen. Michél Foucaults begrepp makt, språk och kunskap har vidare använts för att undersöka maktaspekten och maktlösheten som uttrycks på incels.is. Begreppen har även använts i syfte att undersöka språkets betydelse och vad som är tillåtet att säga och inte samt vem som har tillåtelse att säga något. Vidare har Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells teorier kring genussystemet och hegemonisk maskulinitet använts i syfte att undersöka maskulinitetsdiskursen, konstruktionen av kön samt våldsfrågan. Studien har genom en kvalitativ metod och netnografisk ansats använt diskursanalys för att analysera inlägg på hemsidan incels.is i syfte att belysa vilka dominerande diskurser som kan urskiljas. Empirin till studie är publicerade i citatform och har alla publicerats under mars månad 2021. Uppsatsens resultat har visat på att användarna på incels.is upplever att resten av världen är emot dem samt att de inte får plats i den socialistiska och feministiska världsbild som de beskriver. Användarna uttrycker vidare att det är feminismen och kvinnor som är skyldiga det upplevda förtryck som användarna upplever. Användarna uttrycker såväl stark misogyni, våld, hot om våld gentemot kvinnor genomgående i resultatet. Vidare visar även resultatet att det finns vissa mindre dominerande diskurser kring självhat, hat gentemot HBTQI-personer, rasism samt avvikande diskursen kring hur misogyni inte alltid är svaret vilka också belyses i resultatet. / The purpose of the study is to examine and explore incels as a phenomenon by analyzing dominant discourses and key components on the website incels.is. The study's questions are developed through the mainly dominant and central discourses that are maintained on incels.is which are: society, gender and feminism and violence. The theoretical framework of the study has been based on a social constructivist discourse analysis with inspiration from the Foucauldian discourse analysis. Michél Foucault's theories about power, language and knowledge have been used further to examine the power aspect and powerlessness expressed on incels.is. The theories have also been used for the purpose of examining the meaning of language and what is allowed to say and not and who is allowed to say something. Furthermore, Yvonne Hirdman's and Raewyn Connell's theories about the gender system and hegemonic masculinity have been used in order to explore the discourse of masculinity, the construction of gender and the issue of violence. Through a qualitative method and netnographic approach, the study has used discourse analysis to analyse posts on the website incels.is in order to shed light on which dominant discourses can be distinguished. The empirical data for the study is presented citation form and were all published during the month of March 2021. The results of the essay have shown that the users on incels.is feel that the rest of the world is against them and that they do not fit into the socialist and feminist worldview they describe. The users further express that it is feminism and women who are guilty of the perceived oppression that the users experience. Users express strong misogyny, violence, threats of violence against women throughout the result. Furthermore, the results also show that there are some less dominant discourses about self-hatred, hatred towards LGBTQI people, racism as well as the divergent discourse about how misogyny is not always the answer, which is also highlighted in the results.

Uppsatsen Läroboks-muslimer behandlar postkoloniala föreställningar och stereotyper i läromedel avsedda för den svenska gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att kartlägga och analysera hur islam och muslimer framställs i fyra av gymnasieskolans läroböcker; tillvägagångssättet studien använt sig av har varit att genom diskursanalysen som metod och med avstamp i den kritiska postkoloniala teoribildningen, kartlägga och analysera postkoloniala typifieringar av islam och muslimer med avgränsning på om och i sådana fall hur, läromedelsförfattarna skildrar: 1. Jihad, och 2. Islams kvinnosyn. Resultatet visar att den historiska västerländska diskurs, vilken porträtterar islam och muslimen som blodtörstig, våldsbejakande, kvinnoföraktande och misogyn, fortfarande dominerar och florerar i de granskade läroböckerna. Beträffande skildringen av jihad går det att finna en märkbar utveckling i en av läroböckerna som framställer begreppet komplext och nyanserat. Vad gäller islams kvinnosyn så präglas porträtteringen, i likhet med jihadbegreppet, i mångt och mycket av stereotypt och tendentiöst urval. Studiens analys- och diskussionsavsnitt behandlar hur dessa fynd kan sättas i ett större historiskt sammanhang och kopplas till en postkolonial epistemologisk produktion som stakat ut riktlinjerna för en dominerande samhällsdiskurs om islam och muslimer.

This essay is based on a study that presents the result of interviews directed at women who are integrated in the gaming community. The purpose is to get clarification on the topic about how women experience gaming and if they are treated differently than men in the community. With the question “How do women experience the male dominated gaming world and how does it affect them?”, subordination, misogyny, male dominance and gender are keywords that can be identified within the targeted area. The theoretical framework has been based on Sylvia Walby's theoretical interpretation of patriarchy, Judith Butler’s performativity theory, and Eve, K Sedgwick’s theory about homosociality. The results show that women are worse treated in the gaming community than men.  The women experience that they are subordinate men where her entry in the gaming world is considered to be deviant. The gaming world has patriarchal traits where the men through performative and homosocial behaviour reproduce and maintain these structures. The effects have been that the gaming world is now characterized by misogynistic premises where the man can get away with hate speech against women without consequences.

Näthat är idag en förväntad nackdel av att använda internet och sociala medier. Även när hatet är riktat mot en individ blir det oftast en attack mot en kollektiv identitet. Syftet med studien var att analysera vilka normer och ideologier som främjas i hatkommentarer och hur de samspelar med varandra baserat på mottagarens kön, ålder, hudfärg och sexualitet. Totalt analyserades kommentarer från åtta videoklipp publicerade på Youtube, fyra vardera spel- respektive sminkbranschen. Genom att använda ett Python script och Googles’ Perspective API, kunde kommentarer med en viss nivå av toxicitet väljas från videoklippens kommentarsfält. Sedan analyserades kommentarerna av författarna utifrån olika diskurskritiska kriterier utifrån metoden kritisk diskursanalys. Analysen visade att nationalism och misogyni var de största ideologierna bakom hatkommentarerna och många avsändare hade tydligt använt olika härskartekniker. Förutom de nämnda ideologierna, hittades även patriarkat och skönhetsideologin. Resultaten visade att även fast det är samma ideologi bakom flera hatkommentarer, vad som specifikt attackeras och kritiseras varierar beroende på mottagarens kön, ålder, hudfärg och sexualitet. För framtida studier skulle en liknande analys kunna göras fast med fokus på hur mycket och vilken sorts näthat personer med färre följare och engagemang får. / Online hate is an expected downside of using the internet and even when hate is solely targeted towards an individual, it becomes an attack on a collective identity. The purpose of this study was to examine which norms and ideologies could be found in hate comments and how they interact with each other – based on gender, age, skin colour, and the sexuality of the receivers. In total, the comments of eight YouTube videos were examined. Four in the gaming genre and four in the beauty genre. Using a Python script and Google’s Perspective API, comments above a certain toxic threshold were taken from the videos which were then analysed by the authors based on different criteria. The analysations were done using critical discourse analysis. The analysis showed that nationalism and misogyny were the main ideologies behind the hate comments and multiple comments used master suppression techniques. In addition to the mentioned ideologies, patriarch and the ideology of beauty were also found. The results show that even if the same ideology is behind multiple hate comments, what is being attacked or criticised varied depending on the receiver’s gender, age, skin colour, and sexuality. Due to many of the youtubers having a big following and engagement, many of their followers defended them against online hate. For future studies, a similar analysis could be done but with a focus on people with less followers and engagements.

The novel American Psycho was first published in 1991. It recieved harsh criticism and was viewed as a work of heterosexism, misogyny and pointless violence. Despite the criticism, the protagonist, a wealthy serial killer yuppie namned Patrick Bateman, fascinated the readers. He hides his monstrosity behind a façade of heteronormativity, but this essay shows that the norms in American Psycho are fragile. Batemans relationships are shallow, his identity is constructed out of traditional masculinitynorms and even though he’s homophobic there’s a homoerotic undertone in the text, as well as gothic patterns that give the novel a fair amount of queerness too. This analysis shows that the fear of AIDS, imprinted in the text, works as a representation for Bateman’s discrepancy concerning his sexuality. It brings to light that Bateman’s feelings towards two of his collegues are charachterized by homoerotic yearnings, and that shallow readings, where the text is not interpreted, allows the brutal violence to divert attention from the novel’s queer meaning. / Romanen American Psycho publicerades 1991. Den fick hård kritik och sågs som ett heterosexistiskt, misogynt verk fullt av meningslöst våld. Trots kritiken fascinerade protagonisten, den förmögna seriemördaryuppien Patrick Bateman, läsarna. Bateman döljer sin monstrositet bakom en heteronormativ fasad men den här uppsatsen visar att textens heteronorm är bräcklig. Batemans relationer är ytliga, identiteten är konstruerad från traditionella maskulinitetsnormer, han är homofobisk, även då gotiska, homoerotiska undertoner präglar texten. Analysen visar att AIDS-skräcken som präglar boken är synonym med Batemans sexualitetsdiskrepans, att hans känslor för två av hans kollegor är av homoerotisk karaktär, samt att i ytliga läsningar av romanen, där texten inte tolkas, gör det explicita våldet att läsarens uppmärksamhet avleds från romanens queera innebörd.

This thesis examines six trans feminine informants in New York City's experiences of oppression, trans-misogyny, femi-negativity, racism, and classism, as well as their experiences of community support, conflicts and resistance practices through the lens of the term sisterhood and the practice of sisterhooding. Focus has also been placed on the informant's views on allyship and coalition, and their relationship to other communities, such as the trans masculine community. The research has been conducted through in-depth, semi-structured, qualitative interviews with six trans feminine activists in New York City. The informant group was heterogenous in regards to age, race/ethnicity, as well as in regards to where in the city they resided and which parts of the movement they were engaged in. My findings follow Jenny Gunnarsson Payne's (2006) theory on sisterhood as an empty signifier, as my informants had different definition's of the term and concept of sisterhood, and while all of them expressed ambivalences towards the term and concept, they also all used the term to varying degrees. Several saw advantages in using the term to describe kinship and solidarity between trans feminine people. The participating informants in the study listed several different conflicts within trans feminine movements. Many of them were generally skeptical to conflicts, especially to those related to cattiness, competition, language and terminology – sentiment's which I agree with, albeit with the addition, which some of my informant's also stressed, that certain conflict's regarding differences in oppressions related to intersectional hierarchies, may be necessary. In the concluding chapter I argue for an understanding of trans-sisterhood based both on an understanding of similarities and difference's in experience and an understanding of solidarity that prioritizes the voices, perspectives and leadership of the most marginalized. My informant's described grave street harassment, employment discrimination and experiences of desexualization from gay/queer men and hypersexualization from so-called tranny chasers. Because of the lack of previous research on trans femininities from the perspective of an understanding of the specific oppressions of trans-misogyny and femi-negativity, this thesis has had a broad, rather then detailed, perspective and following in the foot steps of Julia Serano (2007) argues for an analysis on the position of trans women and other trans femininities beyond the gender neutral category of transgender. A majority of my informants sharp statements on the subordination of trans femininity to trans masculinity supports my argument for the need of more research in the field of trans femininity studies with perspectives from both transgender studies and critical femininity studies. / Genom djupintervjuer undersöker uppsatsen sex olika transfeminina informanter i New Yorks erfarenheter av förtryck, trans-misogyni, femi-negativitet, rasism och klassism, såväl som deras erfarenheter av stöd, konflikter och motståndspraktiker, vilket sker genom ett undersökande av deras inställning till termen systerskap och den systerskapande praktiken. Fokus har också legat på informanternas syn på allierade, koalitioner och deras relation till andra grupper, som till exempel transmaskulina personer. För att fånga in en intersektionell bredd av erfarenheter var informantgruppen heterogen i förhållande till ålder, “ras”/etnicitet, samt i förhållande till var de bodde i staden och vilka delar av rörelsen de var engagerade i. Informanterna beskrev grova erfarenheter av trakasserier på gatorna och diskriminering på arbetsmarknaden, samt erfarenheter av hypersexualisering från så kallade tranny chaser's och avsexualisering från homosexuella och queera män. I linje med Jenny Gunnarsson Payne's (2006) teori om systerskap som tom signifikant, hade mina informanter många olika definitioner av begreppet systerskap, och medan många av dem uttryckte ambivalenser i förhållande till termen, använde sig alla av begreppet i varierande grad. Flera av dem såg stora fördelar i att använda termen för att beskriva samhörighet och solidaritet mellan transfeminina. Mina informanter listade flera olika konflikter inom de transfeminina rörelsen och var allmänt skeptiska till konflikter, framförallt till de som handlade om elaka attityder, tävlande, språk och terminologi – vilket jag håller med dem om, med tillägget, som en del informanter också tydliggjorde, att visa konflikter gällande intersektionella hierarkier kan vara nödvändiga. Jag argumenterar  för en förståelse av trans-systerskap som baseras både i en förståelse av likheter och skillnader i erfarenheter sam i en förståelse av solidaritet som prioriterar perspektiven och ledarskapet av de mest marginaliserade rösterna. Uppsatsen har ett brett perspektiv eftersom det tidigare gjorts väldigt lite forskning om transfemininiter utifrån den specifika förståelsen av trans-misogyni och femi-negativitet. I likhet med Julia Serano (2007) argumenterar jag för ett analyserande av transkvinnors och andra transfemininas situation bortanför trans som könsneutral kategori och får stöd i majoriteten av mina informanters skarpa uttalanden om den hierarkiska underordningen av transfemininitet gentemot transmaskulinitet. Slutligen menar jag att det behövs mer forskning inom fältet transfemininitetsstudier med perspektiv både från kritiska femininitetsstudier och transstudier.

This thesis shows how misogynous and stereotypical images of women, which historically have been used to transform them into witches and monsters, are now reused in the construction of the term “batikhäxa” (“tie-dye witch”). Feminist and discourse theory form the framework of this study which includes the analysis of three opinion pieces, or political pamphlets, that were published between 2010 – 2018: "Batikhäxorna och makten" by the pseudonym Julia Caesar, "Refugee 'Children" & The Women Who Sexually Exploit Them" by the pseudonym Angry Foreigner and "De ansvariga för Sveriges kaos behöver en intervention för att ställas till svars " by Katerina Janouch. I use critical discourse analysis to study how discursive strategies are applied in these political pamphlets to delegitimate women, making them the scapegoats of society by use of the concept of the tie-dye witch. My thesis argues that the use of the tie-dye witch discourse reproduces patriarchal power relations by denying women the right to have and express their opinions, decide over their own bodies and exercise power in society. The tie-dye witch can therefore also be understood as an anti-feminist counterimage to the feminist witch who was established as a female role model in the 1960s. The study also uncovers the psychological function of the tie-dye witch as a female super monster who demarks the borders of nation, culture, religion, body and gender. In the studied texts, the tie-dye witch is constructed to separate "us" from "the others", and in doing so she also acts as a unifying figure in and of anti-feminist, islamophobic, xenophobic, nationalist and apocalyptic discourses.