Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters användning av specifik träning av djupa nackmuskler vid behandling av nacksmärta. Frågeställningarna var: ”I hur stor utsträckning använder sig sjukgymnaster av träningsmoment som syftar till specifik träning av djupa nackmuskler i behandlingen av nacksmärta?”, ”Förekommer det något samband mellan hur stor utsträckning sjukgymnaster använder denna specifika träning, och deras specialistkompetens inom idrottsmedicin respektive ortopedisk manuell terapi?”, ”Vilken övning används mest?” och ”I vilken utsträckning anser sjukgymnaster att specifik träning av djupa nackmuskler är relevant vid behandling av nacksmärta?”   Metod Metoden var en enkätstudie. Utifrån studiens syfte och frågeställningar utformades en webbenkät. Enkäten testades på fyra sjukgymnastkollegor och reviderades därefter flera gånger. Enkäten skickades ut till 161 sjukgymnaster. Enkätundersökningen genomfördes under tidsperioden februari-mars 2014.   Resultat Av 161 utskick registrerades 53 svar (33%). Specifik träning av djupa nackmuskler ansågs vara relevant i större utsträckning jämfört med specifik träning av ytlig nackmuskulatur vid behandling av nacksmärta. Hållningskorrigering var den övning som förekom i störst utsträckning. Träning av ledpositionsminne och  uthållighetsträning med hjälp av trycksensor, förekom minst. Signifikanta skillnader observerades mellan sjukgymnaster med och utan specialistkompetens när det gällde deras användning av uthållighetsträning av djupa nackflexorer med hjälp av en trycksensor, samt träning av nackens ledpositionsminne. Specialistsjukgymnaster inriktade mot ortopedisk manuell terapi använde ögonmotorisk träning i signifikant större utsträckning än specialistsjukgymnasterna inriktade mot idrottsmedicin.   Slutsats Bland de 53 sjukgymnaster som besvarade enkäten, användes hållningsträning i störst utsträckning. De övningar som förekom i minst utsträckning var träning av nackens ledpositionsminne samt  uthållighetsträning med hjälp av trycksensor. Skillnad förekom mellan specialister och ickespecialister i användningen av övningar. Sjukgymnasterna ansåg inte att grundutbilningen gav dem tillräckliga kunskaper om träning vid nacksmärta. / Abstract Aim The aim of this study was to survey the use of deep neck muscle training, used by physiotherapists in their treatment of neck pain. The research questions were: “ To what extent are exercises of deep neck muscle training used by physiotherapists in their treatment of neck pain?”, “ Is there a relationship between the use of deep neck muscle training by physiotherapists and their specialist training, targeting sports medicine respectively orthopedic manual therapy?” , “Which is the most frequently used exercise?” and “ To what extent is the use of deep neck muscle training argued  by physiotherapists as being relevant in the treatment of neck pain?”. Method A questionnaire was used for this study.  Based on the aim and research questions, a web questionnaire was designed. The questionnaire was tested on four physiotherapists associates and subsequently revised during an iterative process. The questionnaire was sent to 161 physiotherapists and carried out during February to Mars 2014. Results There were in total 53 replies (33%). In the treatment of neck pain, the use of specific deep neck muscle training was viewed as relevant to a greater extent,  in comparison to the use of superficial neck muscle training. The type of exercise most frequently used was postural training. Exercises aiming to train the joint position sense as well as endurance training using a pressure sensor, were least employed. Considering the use of exercise to train the joint position sense and endurance training using a pressure sensor, significant differences were observed between physiotherapists with or without specialist training. Physiotherapists with specialist training targeting orthopedic manual therapy, were using eye motion coordination training to a significant greater extent in comparison to the ones targeting sports medicine. Conclusions Among the 53 responding physiotherapists postural training was used to the greatest extent. Exercises to train the joint position sense of the neck as well as endurance training using a pressure sensor, were used to the least extent. Differences were observed between physiotherapists with and without specialist training in their use of exercises. According to the physiotherapists, the basic education did not provide sufficient training concerning physical exercise as treatment of neck pain

Texen innehåller mina egna tankar om min arbetsprocess och mina målningar. Den är en sorts personlig betraktelse över mitt arbtete och sätt att förhålla mig till livet och min omvärld. Det kretsar kring läsningen av bilden utfrån olika parometrar. Hur perspektivet påverkar djupet i bilden och målningens uppenbararelse i rummet.

Aerosoler spelar en viktig roll för klimatet genom att växelverka med solstrålningen. Aerosolpartiklar kan absorbera solstrålning med resultatet att atmosfären värms upp. Mer vanligt är att aerosolpartiklar ger upphov till spridning av solstrålningen, delvis tillbaka ut i rymden, med resultatet att jorden kyls av. Den största påverkan på klimatet är dock att aerosolpartiklar verkar som kondensationskärnor vid molnbildning. Det är sedan molnens olika egenskaper som påverkar klimatet. För att bestämma aerosolförhållandet för den molnfria atmosfären på en plats kan man med solfotometrar bestämma det optiska djupet för aerosolpartiklarna vid olika våglängdsband. Aerosolernas optiska djup är ett mått på hur mycket av den direkta solstrålningen som når ner till marken. Med hjälp av de optiska djupen kan sedan våglängdsexponenten och turbiditetskoefficienten bestämmas. Detta har gjort på två platser i södra Sverige, Marsta och Norrköping. Solfotometrarna som används är kalibrerade med en så kallad Langleymetod ett fåtal gånger på WRC (World Radiation Center) i Davos, Schweiz, men för att resultaten ska bli säkrare bör en kalibreringskontroll genomföras. För att kunna göra en sådan kontroll krävs en lång mätperiod med klara atmosfärsförhållanden vilket det tyvärr inte gjort för mätningarna i Marsta (1997-1999), där mätperioden är kortare än i Norrköping (1995-2001). Innan studien av aerosolernas optiska djup, våglängdsexponenten samt turbiditetskoefficienten kan påbörjas måste mätdatan molnfiltreras eftersom molnen påverkar det optiska djupet. Molnfiltreringen sker automatiskt genom en rad olika tester, i vilka gränsvärdena har satts utifrån var mätningarna utförts någonstans. Studien av aerosolernas optiska djup visar på en sjunkande trend sett över hela mätperioderna. De optiska djupen är generellt högre i Marsta än Norrköping vilket troligtvis kan förklaras med omgivningens beskaffenhet. Medelvärdena av aerosolernas optiska djup för våglängdsbanden 368, 500 och 778 nm under hela mätperioderna är i Marsta 0.29, 0.15 samt 0.07. I Norrköping är motsvarande värden 0.17, 0.12 samt 0.07. Det går även att urskilja en tydlig trend av ökande optiskt djup under sommaren, vilket bland annat beror på att cirkulationen avtar samt att konvektionen tilltar. En annan orsak är att på vintern är polar och arktikluftmassor vanligare än på sommaren. Dessa luftmassor innehåller ett relativt litet antal aerosolpartiklar vilket medför ett mindre optiskt djup. Vad gäller våglängdsexponenten så är även den högre i Marsta än Norrköping vilket indikerar att det är fler små partiklar som bidrar till turbiditeten i Marsta än Norrköping. Medelvärdet av våglängdsexponenten, beräknad med medelvärdena av aerosolernas optiska djup för våglängdsbanden 368, 500 samt 778 nm under perioden 1997-1999, är för Marsta 1.9 och för Norrköping 1.3. Resultaten av turbiditetskoefficienten visar en liknande trend som de optiska djupen det vill säga ett högre värde under sommaren. Detta betyder att antalet partiklar ökar under denna period.

No description available.

Deep vein thrombosis (DVT) is a serious postoperative complication and nurses should therefore observe symptoms in an early stage and implement preventive provisions, for example use of graduated compression stockings (GCS). The nurse is also responsible for making sure that ordinate GCS tried and used correctly by the patients. The aim of this study was to investigate the latest research regarding the efficacy of GCS in prevention of postoperative DVT and if there are any incorrectness in usage. And assess guidelines and recommendations for the usage of GCS. Method: Literature review. Search was done in database PubMed and Cinahl. Seven scientific articles were analyzed and national guidelines were summarized. The result indicates that GCS has small effect in preventing DVT in postoperative patients, according to some studies. The national guidelines and recommendation comprehends risk assessment of DVT, and daily observation/control of the legs (skin inspection, the correct fitting, well –informed patient and documentation). Conclusion: The result of this review isn´t concurrent but majority of studies shows minor effect in preventing DVT. For correct usage of GCS recommends that national guidelines should be followed.

<p>Sammanfattning</p><p>Jag har tolkat romanen Djup utifrån temat den destruktiva friheten. Jag har också frilagt och tolkat de ganska tydliga varsel som förekommer i romanen och undersökt vilken effekt dessa ger på läsaren. Vidare har jag undersökt varför och i vilket syfte författaren har låtit romanen utspela sig i den tid som den gör. Jag har presenterat min tolkning av de personer som figurerar i Djup och i vilka miljöer de skildras. Jag har hittat en symbol i form av det återkommande lodet och tolkat vilken betydelse det har för berättelsen och för huvudpersonen. Jag har närmare undersökt på vilket sätt bokens titel har betydelse för romanen då jag påstår att den är dubbeltydig. Ett avsnitt har jag valt att kalla katastrofen då den skildrar vad alla varsel pekat fram mot. Jag har i mindre utsträckning påpekat likheter med Mankells tidigare verk och skrivit en kortare biografi. En kortare sammanfattning av Djup har gjorts.</p>

Detta examensarbete gjordes under hösten 2011 och beställdes av Accesia AB, som ville tafram en prototyp till ett elektroniskt verktyg för mätning av tandfickors djup, kallatfickdjupsmätning. Verktyget är tänkt att användas vid veterinärtandvård för hundar och katter.Detta är en procedur som idag görs med en graderad sticka och som ger upphov till risk förfelaktiga avläsningar. Användaren ska med hjälp av mätutrustningen kunna mäta fickdjupelektroniskt. Systemet presenterar sedan mätvärdena och skickar dessa till en värddator.I rapporten beskrivs hur vi har gått tillväga från idé till färdig prototyp. Slutresultatet ska intebetraktas som en färdig produkt, utan snarare som en illustration av konceptet. Resultatetstämde överrens med den kravspecifikation som togs fram i samråd med projektbeställaren. / This thesis work was made in autumn 2011 and was commissioned by Accesia AB, whowanted to develop a prototype of an electronic tool for measuring periodontal pockets depth.The tool is supposed to be used in veterinary dental examinations for dogs and cats. This is aprocedure that is currently done with a graded stick and gives rise to the risk of false readings.The user should be able to use the measuring equipment to measure pocket depthelectronically. The system then presents readings and sends them to a host computer.The report describes how we have proceeded from idea to prototype. The end result should notbe regarded as a finished product, but rather as a proof of concept. The result complies with theproject specification that was developed in consultation with the project client.

Sammanfattning Jag har tolkat romanen Djup utifrån temat den destruktiva friheten. Jag har också frilagt och tolkat de ganska tydliga varsel som förekommer i romanen och undersökt vilken effekt dessa ger på läsaren. Vidare har jag undersökt varför och i vilket syfte författaren har låtit romanen utspela sig i den tid som den gör. Jag har presenterat min tolkning av de personer som figurerar i Djup och i vilka miljöer de skildras. Jag har hittat en symbol i form av det återkommande lodet och tolkat vilken betydelse det har för berättelsen och för huvudpersonen. Jag har närmare undersökt på vilket sätt bokens titel har betydelse för romanen då jag påstår att den är dubbeltydig. Ett avsnitt har jag valt att kalla katastrofen då den skildrar vad alla varsel pekat fram mot. Jag har i mindre utsträckning påpekat likheter med Mankells tidigare verk och skrivit en kortare biografi. En kortare sammanfattning av Djup har gjorts.

Bakgrund: Den palliativa vården fokuserar på att lindra lidande hos personer med svår sjukdom. När en patient upplever ett outhärdligt lidande där ingen annan typ av behandling har någon effekt, finns möjlighet att lindra patientens outhärdliga lidande med palliativ sedering.    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med underteman. Sjuksköterskors behov av kunskap: definition av palliativ sedering, riktlinjer och läkemedelsadministration. Sjuksköterskors trygghet i bedömning: indikation för beslut, närhet och kommunikation. Sjuksköterskors emotionella och etiska tankar: fridfull död, livet och döden och patientens värdighet och autonomi.  Slutsats: Många sjuksköterskor upplever att palliativ sedering är viktigt att ha som ett behandlingsalternativ när det inte finns något annat att som kan lindra ett outhärdligt lidande. Alla sjuksköterskor är dock inte bekväma i situationen då de saknar kunskap om denna intervention. Palliativ sedering ska inte enbart baseras på den kliniska erfarenhet som sjuksköterskan besitter. Det finns behov av att skapa tydliga riktlinjer med en klar definition om vad palliativ sedering är. Sjuksköterskan ska kunna känna sig trygg med interventionen palliativ sedering, när och hur den kan användas samt ges möjlighet att reflektera över olika etiska dilemman.

Sammanfattning Bakgrund: Den palliativa vården fokuserar på att lindra lidande hos personer med svår sjukdom. När en patient upplever ett outhärdligt lidande där ingen annan typ av behandling har någon effekt, finns möjlighet att lindra patientens outhärdliga lidande med palliativ sedering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med underteman. Sjuksköterskors behov av kunskap: definition av palliativ sedering, riktlinjer och läkemedelsadministration. Sjuksköterskors trygghet i bedömning: indikation för beslut, närhet och kommunikation. Sjuksköterskors emotionella och etiska tankar: fridfull död, livet och döden och patientens värdighet och autonomi. Slutsats: Många sjuksköterskor upplever att palliativ sedering är viktigt att ha som ett behandlingsalternativ när det inte finns något annat att som kan lindra ett outhärdligt lidande. Alla sjuksköterskor är dock inte bekväma i situationen då de saknar kunskap om denna intervention. Palliativ sedering ska inte enbart baseras på den kliniska erfarenhet som sjuksköterskan besitter. Det finns behov av att skapa tydliga riktlinjer med en klar definition om vad palliativ sedering är. Sjuksköterskan ska kunna känna sig trygg med interventionen palliativ sedering, när och hur den kan användas samt ges möjlighet att reflektera över olika etiska dilemman.