Denna kandidatuppsats handlar om den österrikiske tonsättaren Franz Schubert (1797 - 1828) och hans pianosonat i a-moll, D 845. Mer specifikt har sonaten i fråga analyserats, med syftet att göra en tolkning av den i synnerhet och Franz Schuberts konstnärskap i allmänhet, utifrån ett perspektiv där Schuberts roll och relation till musikhistorien och idéhistorien undersöks. För att få bättre förståelse för musiken har Schuberts liv, samt några av hans sånger och idéer som kan ha påverkat honom, studerats. Jag har även gjort en analys av verkets fyra satser, där jag tittat på sonatens genomgående teman och motiv. På så sätt har jag försökt tolka musikens underliggande mening. Förhoppningen är att kunna skapa inblick i Schuberts mänskliga erfarenhet och en medvetenhet om vad han vill säga med sin musik, samt att detta ska hjälpa mig i min förståelse och tolkning av musiken. Intentionen är också att det ska vara till hjälp för alla som önskar ta del av Schuberts musik mer på djupet eller låta sig inspireras av den. Resultatet av undersökningen har inneburit en djupare förståelse för Schuberts musik, och i synnerhet för just denna sonat.

This study means to interpret two vase-painting and document the vases as they are unpublished. The method used to interpret is Panofsky’s three stage iconographic analysis. Different part of the motifs has been analyzed to see if the paintings should be interpreted in a context of wool-working or if another interpretation would be better suited. Kalathoi are a type of basket normally used to store wool and is depicted in the context of wool-working, and both vases in this study depict women with kalathoi. The interpretation is based on the various parts of the motifs, the wool baskets, an object that can be either a mirror or a spindle, a headdress, and the clothes the women in the paintings wear. At first glance there is no obvious reading of the paintings. Because of this, ambiguous motifs are discussed. The study’s theory is based on the idea that pictures have a deeper meaning than simply aesthetically pleasing. The vases are dated to the fifth century BC and are believed to be Attic in origin. Other vases from the time period and of the same vase type and motif has been compared to those in the study. A possible context for the vases is discussed as the original is unknown and who could have owned those vases. The study results in that the interpretation of the vase-paintings most likely is not directly related to wool-working. Instead, they are meant to represent the respected wife’s responsibilities in the household. Wool-working is an activity strongly connected to the household and kalathoi have because of that become a marker for the home. However, the motifs do not lose their connection to wool-work, it has been grouped together with the other responsibilities. The studied vases also were most likely owned by women and because of the history of the vase type in funerary context they are interpreted to have been originally deposited in graves.

Studiens syfte var att undersöka lärares tolkningar och konkretiseringar av kunskapskraven i Svenska 1 på gymnasiet samt lärares uppfattningar och arbete med formativ bedömning gällande de skriftliga momenten. Genom metodkombination baseras denna studie på semistrukturerade intervjuer med svensklärare samt en enkätundersökning som riktar sig till svensklärare på gymnasiet som har kurser i Svenska 1. De mest framträdande resultaten i studien visar att lärare har svårigheter att tolka och konkretisera kunskapskraven för eleverna. Resultaten visar även att lärarens responsgivning många gånger är bristfällig och inte vägleder eleverna i responsarbetet. Studiens slutsats visar att lärare behöver stöd i tolkningen av kunskapskraven samt att de behöver tillåta eleverna att ta plats i lärandet genom kamratrespons.

This thesis concerns four portraits painted in the 1890s by the Swedish artist Ivan Aguéli (1869-1917). Based in hermeneutics and using Erwin Panofsky's model for iconological interpretation, the study tries to answer three questions: What characterizes Aguéli’s portraiture? In what way do the portraits display a certain artistic style? And what similarities can be seen between Aguéli’s portraits and his landscapes. The four paintings analyzed are Flicka i blått - Girl in blue (1890), Ung kvinna - Young woman (1891), Gosse - Boy (1891), and Kvinna med hatt och pälskrage - Woman with hat and fur collar (1890s). Key among the findings of the study are that one of the characteristics of the portraits is that of spirituality, specifically the monotheism Aguéli had picked up from Emanuel Swedenborg. This is present in two of the paintings in the form of shapes symbolising a layered sky. Also the particular way Aguéli painted the eyes of his models points to a spirituality. This also ties the portraits in with Aguéli’s landscapes, several of which has a similarly layered sky. Another characteristic is that of identity, and the study raises the question of whether one portrait could be a self portrait. Finally, in terms of artistic style, several portraits display signs of the symbolism Aguéli encountered in France, as well as an early sign of cubism in his paintings.

En studie i hur tolkandet av sekulariseringsteorin har förändrats över tid inom religionssociologin, då många religionssociologer i dag ändrat uppfattning om huruvida den tidigare tolkningen är hållbar eller om den saknar evidens. Att arbeta som religionslärare måste innehålla att man tar till sig nya förändringarna genom att studera ny forskning gällande sekulariseringens utveckling samt nya de nya tolkningarna vilket dagens religionssociologer har öppnat upp för. De flesta religionssociologiska forskare menar att det finns nya tolkningar av sekulariseringens utveckling i världen. Vilket görs utifrån den hermeneutiska tolkningen samt förståelseprocessen. Studiets teori utgår ifrån att reflektera på differentieringen, då den gamla teorin inte granskar de skilda sekulariseringsteorierna, vilket behövs för att tolka det som i dag anses fattas i sekulariseringsterorin. Inom den nya tolkningen finns nya perspektiv att bejaka men även att den gamla till viss del kan ha relevans än idag. Vilket kan användas inom religionsundervisningen för att aktualisera religionsämnet då det har framkommit i undersökningar att ungdomar anser att religionsundervisning i gymnasiet endast består av upprepning från högstadiet och genom detta blivit ett tråkigt ämne i gymnasiet.

Syftet med vår studie är att undersöka omsorgs- och trygghetsbegreppets konstruktion och tolkning i förskolans verksamhet utifrån helhetssynen där omsorg, lärande och utveckling ska prägla förskolans verksamhet. För att besvara detta syfte så utgår vi från frågeställningarna; Vad anser pedagoger och vårdnadshavare vara viktigast i förskolans verksamhet utifrån helhetssynen? Vad anser pedagoger och vårdnadshavare vara mest synligt i förskolan utifrån helhetssynen? På vilket sätt skiljer sig pedagogers och vårdnadshavarnas konstruktion av trygghet och omsorg?Vi har valt att utgå från teorin om social konstruktion och anknytningsteorin. Dessa teorier ligger till grund för vårt empiriska material vi fått fram. Vi har använt oss av en kombination av kvantitativ metod och kvalitativ metod som innefattar enkäter och semistrukturerade intervjuer. Genom undersökningar som gjorts i denna studien har vi fått fram att pedagoger och vårdnadshavare i förskolans verksamhet anser att trygghet både är mest synligt och viktigt i förskolans verksamhet och är det dominerande begreppet utifrån helhetssynen. Omsorgens ställning var skiftande när man talade om dess konstruktion i helhetssynen, det sågs som ett av de viktigaste begreppen men var inte lika synligt i verksamhetens innehåll. Denna studie förde även fram att det finns olika tolkningar på begreppens innebörd utifrån intervjuerna med pedagogerna.

Detta examensarbete handlar om vilka olika innebörder fritidslärares lägger i deras demokratiska uppdrag och hur de sedan utför det. Vi ville också undersöka om det finns några bakomliggande orsaker till att de olika fritidslärarna tolkar uppdragen annorlunda och vilka likheter samt skillnader det kan finnas mellan de olika fritidslärarnas svar. Ämnet är valt eftersom vi själva upplever att det funnits väldigt lite elevinflytande på de fritidshemmen vi själva arbetat på. Pragmatismen är den lärandeteori som vi kommer förhålla oss till under studiens gång. Vi använder oss också av hermeneutiken som metod under arbetets gång för att tolka den insamlade empirin. Den insamlade empirin var våra intervjuer, böcker, andra uppsatser och tidigare forskning. I detta arbete har vi har förhållit oss till John Deweys och pragmatismens definition av vad demokrati är. Vi har använt oss av tidigare forskning inom elevinflytande, demokrati och försökt se ifall den tidigare forskningen stämmer överens med vårt resultat, vilket det till stor del gjorde. Fritidslärarna befinner sig på tre olika skolor i Malmö. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att ta reda på deras metoder och arbetssätt. Fritidslärarna verkar tolka begreppet ”demokrati” och arbeta med deras demokratiska uppdrag genom elevinflytande där de försöker undvika att skapa en skendemokrati. Det visade sig vara väldigt svårt att förstå ifall faktorer som kön, etnicitet eller ålder kan påverka en persons tolkning av ett uppdrag när vi använt oss av så pass få fritidslärare. Vi kommer också fram till är att läroplanen är relativt välskriven då fritidslärarna tolkar demokratiuppdraget relativt lika varandra. Vissa delar i läroplanen skulle dock behövas förtydligas såsom uppfostringsuppdraget.

Denna studie har för avsikt att kasta ljus åt att kronisk fysisk sjukdom kan ha påverkan på individers självbild. Detta var också syftet med min undersökning. Tidigare forskning i ämnet är gjort kvalitativt och där försvinner påminnelsen om hur många människor detta ämne berör, därför valde jag att använda mig av en kvantitativ enkätstudie. Teorier jag valt att testa mina resultat mot är Cooleys Spegeljaget och Goffmans dramaturgiska perspektiv. I studien framkommer att deltagarna tror att de skulle vara bättre människor om de vore friska, något man inte borde tänka och känna om självbilden vore god. Kroniskt sjuka verkar spelar en roll som friska inför andra, och därigenom dölja sjukdomens inverkan på deras liv. Däremot speglas inte deltagarnas självbild av andras reaktioner utan verkar komma från deltagarna själva.

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa kunskaper inom ämnet interpretation och hitta metoder för hur sångare och sångpedagoger kan arbeta med detta och ifall metoderna skiljer sig åt beroende på genre. I bakgrunden redovisas betygskriterierna på gymnasiet i ämnet sång, vilket också legat som grund för undersökningen. I undersökningen redovisas flera verksamma sångpedagogers syn och metoder gällande arbetet med interpretation, samt kvalitativa intervjuer med tre verksamma pedagoger samt kända metoder för hur verksamma pedagoger arbetar med detta. Undersökningen är uppdelad i två parallella processer. Den första delen behandlar intervjuerna ur pedagogisk vinkel. Den andra delen är en konstnärlig del då två metoder att arbeta med interpretation jämfördes i praktiken. Dessa ena av dessa metoder används av många sångpedagoger och benämns i undersökningen som “De fem V:na”. Den andra av dessa metoder har inspirerats av informanternas sätt att arbeta med interpretation och benämns i texten som “Det egna hopplocket”. Undersökningen visar på svårigheterna i att applicera en och samma metod på flera sånger och olika genrer. Undersökningen visar också på att trots att de flesta sångpedagoger anser att interpretation är en viktig del i sångarens arbete,  skiljer sig förhållningssättet till detta åt, beroende på lektionsupplägg, kunskap och intresse. Många sångpedagoger bildar sin egen uppfattning om vad interpretation är och hur hen arbetar med detta, vilket även avspeglar sig i undervisningen. Slutligen diskuteras vikten av variation kring arbetet med interpretation, samt svårigheterna med att undervisa inom ett så brett men ändå subjektivt ämne.

No description available.