Syftet med min undersökning har varit att undersöka receptionen kring det ryska konstkollektivet Pussy Riot. Jag har försökt att finna svar på vad det är för omständigheter som ligger bakom uppmärksamheten som gruppen har fått internationellt och i Sverige. Detta har jag gjort genom att utgå från ett genusperspektiv med en speciell inriktning på feministisk konstteori. Med hjälp av internationella artiklar och svensk dagspress har jag gjort en övergripande analys av receptionen kring Pussy Riot och deras konst. Genom materialet har jag kunnat undersöka olika kontexter som Pussy Riots konst har skapat reception inom. Det kritiska förhållningssättet som väst har mot Ryssland har även tagits del av samt Rysslands syn på jämställdhet och yttrandefrihet. Pussy Riot bildades 2011, sedan dess har gruppen uträttat ett flertal performance på oväntade platser i Moskva. Platserna har varit noga utvalda och ofta finns det en symbolisk anknytning till gruppens performance. Pussy Riot har valt punken som uttrycksätt då det är en populärkulturell uttrycksform som gör deras konst lättillgänglig och slagkraftig. Deras färgstarka kläder och rånarluvor är omsorgsfullt utvalda för att få dem att sticka ut men ger dem även en image. Pussy Riots konst går ut på att protestera mot den ryska regimen och dess närstående relation med den rysk-ortodoxa kyrkan. I samband med den ryska revolutionen så var kvinnorörelsen mycket stark i Ryssland. Man hade ett välutvecklat utbildningssystem där kvinnor hade friheten att välja sin egen utbildning. I dagens Ryssland kan man se att den rådande konservativa politiken och den ortodoxa kyrkan har gjort att feminister har det svårt att ta sig fram. Pussy Riot har dock lyckats nå ut med sin kamp för mänskliga rättigheter och jämställdhet genom att vara interaktiva på sociala medier som Youtube. Genom internet har gruppen fått ett stort mediastöd som har ökat uppmärksamheten kring dem. Det har förmedlats genom media, tidningar, tidskrifter, bloggar och sociala medier. Pussy Riots sätt att arbeta med sin konst är alltså välanpassat till dagens media- och internetsamhälle. Västvärlden har en komplicerad bild av Ryssland som har kommit att påverka att Pussy Riot har fått mer uppmärksamhet än vad andra politiskt laddade aktioner har fått. Media har ett kritiskt onyanserat sätt att förhålla sig till Ryssland, detta har haft stor inverkan på att Pussy Riot har fått ta plats i Svenska tidningar. Uppmärksamheten till Pussy Riot har även påverkats av den syn som Ryssland har mot jämställdhet och yttrandefrihet. När tre av gruppens medlemmar dömdes till fängelse efter deras performance i Frälsarkatedralen blev uppmärksamheten ännu större. De har genom det fått tagit plats som frihetskämpar som vi i västvärlden gärna vill följa och stödja.

Abstract INSTITUTION:                                        Institutionen för kulturvetenskap Linnéuniversitetet ADRESS:                                                  351 95 Växjö TELEFON:                                                0470-70 80 00 HANDLEDARE:                                       Hans T Sternudd TITEL:                                                      Den inramade kvinnan och den gränslösa ”kvinnan” – olika läsningar av en konstbild. ENGELSK TITEL:                                    The framed woman and the limitless “woman” – different readings of a picture FÖRFATTARE:                                        Ewa Bladh ADRESS:                                                  Parkgatan 16                                                                  360 42 Braås TYP AV UPPSATS:                                 C-uppsats VENTILERINGSTERMIN:                      Ht 2009   Uppsatsen syfte är att se hur olika läsningar av en konstbild påverkar bilden av den representerade kvinnan. I uppsatsen tolkas bilden utifrån tre olika läsningar, för att se hur bilden av den representerade kvinnan ändras och vad det kan ha för betydelse.   De olika läsningarna har sin utgångspunkt i olika genusteorier, därefter jämförs analyserna med varandra, samt diskuteras utifrån syftet och frågeställningarna. Här relateras teori och material till varandra.   Uppsatsen argumenterar för att ett queerperspektiv öppnar upp för fler tolkningsmöjligheter, genom att det uppmanar oss att tänka bortom uppdelningar och gränsdragningar. Performativitet är en bättre utgångspunkt för analysen av bilder där kvinnor är representerade, eftersom den kan möjliggöra en identifikation över genus- och sexualitetsgränser.   Keyword: feministisk konstteori, genus, performativitet, queerteori, representation,

<p>Abstract</p><p>INSTITUTION:                                        Institutionen för kulturvetenskap Linnéuniversitetet</p><p>ADRESS:                                                  351 95 Växjö</p><p>TELEFON:                                                0470-70 80 00</p><p>HANDLEDARE:                                       Hans T Sternudd</p><p>TITEL:                                                      Den inramade kvinnan och den gränslösa ”kvinnan” – olika läsningar av en konstbild.</p><p>ENGELSK TITEL:                                    The framed woman and the limitless “woman” – different readings of a picture</p><p>FÖRFATTARE:                                        Ewa Bladh</p><p>ADRESS:                                                  Parkgatan 16</p><p>                                                                 360 42 Braås</p><p>TYP AV UPPSATS:                                 C-uppsats</p><p>VENTILERINGSTERMIN:                      Ht 2009</p><p> </p><p>Uppsatsen syfte är att se hur olika läsningar av en konstbild påverkar bilden av den representerade kvinnan. I uppsatsen tolkas bilden utifrån tre olika läsningar, för att se hur bilden av den representerade kvinnan ändras och vad det kan ha för betydelse.</p><p> </p><p>De olika läsningarna har sin utgångspunkt i olika genusteorier, därefter jämförs analyserna med varandra, samt diskuteras utifrån syftet och frågeställningarna. Här relateras teori och material till varandra.</p><p> </p><p>Uppsatsen argumenterar för att ett queerperspektiv öppnar upp för fler tolkningsmöjligheter, genom att det uppmanar oss att tänka bortom uppdelningar och gränsdragningar. Performativitet är en bättre utgångspunkt för analysen av bilder där kvinnor är representerade, eftersom den kan möjliggöra en identifikation över genus- och sexualitetsgränser.</p><p> </p><p>Keyword: feministisk konstteori, genus, performativitet, queerteori, representation,</p>

No description available.

Arbetets ena syfte är att identifiera gatukonstnären Banksys stil och se vilka faktorer som kan lyftas fram som "Banksyska". Det andra syftet är att undersöka hur Banksy förhåller sig till begreppet "konstvärld" som teoretikerna Arthur Danto, George Dickie och Howard Becker talar om. Efter att ha observerat och granskat ett stort kvantitativt urval av Banksys gatukonstverk valdes ett antal verk ut, som sedan analyserades genom en semiotisk analysmetod. Genom de semiotiska analyserna och uttalanden från Banksy gick det att konstatera ett tydligt mönster av färgstarka, schablonmåleriska, ironiska, paradoxala och främmandegjorda bilder utifrån den auktoritära kontext som karaktärerna i bilderna brukar ses i. Det gick även att konstatera att Banksys relation till konstvärlden är paradoxal utifrån uttalanden och de semiotiska analyserna, då han påstår sig vara ointresserad av konstvärlden samtidigt som han deltar i den.

This paper analyzes two paintings by the British artist Gwen John. The purpose is to investigate how the two paintings The brown teapot and Portrait of Mrs Atkinson communicate performatively with the viewer and whether individual picture elements can be thought of as metaphors for a flow of time. Theoretically, the study is based on the concepts of performativity and temporality to create a discursive framework that is then used to ask questions that seek to answer hypotheses in accordance with the purpose formulation. One conclusion is that both paintings appears to place the beholder outside the image and that limits the viewer's active response. In the portrait of Mrs Atkinson, it is also not possible to meet the model's gaze, which creates further distance to the viewer. Both paintings are interpreted as an expression of a slow flow of time, mainly by the way they exclude the viewer from an active and direct space to respond to, but instead offering a contemplative and reflective passive role as a beholder.

Against a background of feminist art theories arguing that the hierarchies in art as based on masculine norms, the present thesis examines the four foundations associated with the Swedish state museum of modern art Moderna Museet. The object descriptions are gone through with open coding, to see wether there are formulations in these that affect the possibility to utilize the foundations yield for purchasing textile art. To ground the conclusions, the textile artworks in the collection are reviewed. The findings show that there are no terms in the object descriptions that would explain the low representation of textile art in the collection, since no terms regarding the artworks material nor the artists gender are set. It could therefore rather be a subjective choice by the decision-makers at the museum. Textile art’s position as a traditionally feminine craft renders it not self-evident within the masculine norms of art and modern art museums, and the causes of the mis-representation as well as future prospects are discussed.

<p>The focus of this essay is to investigate if there lies a difference between graffiti art that is placed in the public spaces and graffiti art that is sited in an institutional art setting; in this essay exemplified in a gallery space. My thesis is that graffiti art derives a great deal of its meaning and substance from its situation consequently making a change of cultural context also a change of connotation and understanding of the graffiti art itself.  Meaning that graffiti art situated in a communal space is different from graffiti art situated in the gallery space. They share aesthetic expression but their connotations differ; i.e. one being illegal and the other permissible making their meanings dissimilar. I have used a comparison between site-specific art and graffiti art to further strengthen my thesis concerning the importance of understanding how a change of context critically changes the substance of graffiti art.</p>

The focus of this essay is to investigate if there lies a difference between graffiti art that is placed in the public spaces and graffiti art that is sited in an institutional art setting; in this essay exemplified in a gallery space. My thesis is that graffiti art derives a great deal of its meaning and substance from its situation consequently making a change of cultural context also a change of connotation and understanding of the graffiti art itself.  Meaning that graffiti art situated in a communal space is different from graffiti art situated in the gallery space. They share aesthetic expression but their connotations differ; i.e. one being illegal and the other permissible making their meanings dissimilar. I have used a comparison between site-specific art and graffiti art to further strengthen my thesis concerning the importance of understanding how a change of context critically changes the substance of graffiti art.

Howdoyoudo (HDYD): How do you do, Howdy! Howdy (HD): Howdy, Howdoyoudo! HDYD: Vi ser ut att få en fin dag idag, tycker du inte? Synd att den måste befläckas med det vanliga smutsgörat. En efterlysning har kommit in. HD: Det har hänt igen? HDYD: Ja, det är samma visa varje gång. En luststyrd elev som oaktsamt klivit in på högskoleterritorium och inte tänkt på konsekvenserna... men räkenskapens tid kommer till alla: textförklaringen måste fram.