Syftet med studien har varit att studera hur personer verksamma inom olika områden i skobranschen upplever verksamhetsområdet samt på vilket sätt de ser på handgjorda och fabrikstillverkade skor. Utifrån syftet valdes tre frågeställningar ut: Vad anser de verksamma att det krävs för att ett par skor ska klassas som handgjorda respektive fabrikstillverkade? Hur upplever de hantverket i sig? Vad är de verksammas uppfattningar om den svenska skobranschens förändring? Metoden som användes var en kvalitativ studie med en semi-strukturerad intervju som metod. Metoden gjorde det möjligt att samla in material i informanternas naturliga miljö för att sedan tolka och bearbeta dem. På grund av arbetets omfång så gjordes det ett urval som resulterade i totalt sex informanter, tre som arbetade med handgjorda skor och tre som arbetade med fabrikstillverkade. Till hjälp användes en intervjuguide med nio huvudfrågor men utifrån dem fick informanterna tala fritt med öppna svarsalternativ. I analysen presenteras informanternas svar i tre olika teman, handgjorda respektive fabrikstillverkade skor, hantverket och importen samt skobranschens förändring och framtid. Svaren presenteras i form av blockcitat följt av mina tolkningar och i slutet på varje tema en sammanfattning. Analysen visar att informanterna anser att begreppet handgjorda skor enbart får användas när en maskin brukats och vid användning av flera bör skorna klassas som fabrikstillverkade. När det kommer till hantverket ser samtliga informanter sig själva som hantverkare även om den ena yrkesgruppen anses vara det lite mer än den andra. I det sista temat framkommer skilda åsikter om huruvida skoindustrins förändring är positiv eller negativ. I diskussionen resonerar jag kring mitt val av syfte och frågeställningar, mitt metodval samt tolkar och jämför informanternas svar med bakgrund- och teori avsnitten. Avslutningsvis presenteras vidare forskning följt av ett par avslutande ord gällande hela studien.

I mitt kandidatexamensprojekt på industridesignutbildningen på Konstfack, har jag arbetat med att ta fram en skodesign för Sail Racing AB. Projektet har inneburit att under nio veckor planera, genomföra och fullfölja ett industridesignprojekt. Mitt mål med projektet var att göra en konsumentprodukt, där både funktion och estetik är viktigt, samt att lyfta fram en ny teknik inspirerad av naturen - strukturen under Geckoödlans fötter som gör att den kan klättra på väggar. / Examensarbete Industridesign kandidatexamensarbete

Skidskytteträning bedrivs med varierande utrustning på och under fötterna beroende på säsong och typ av träningspass. Syftet med studien var att i skidskyttets stående skjutmoment undersöka joggingskor (JOGG), skatepjäxor på skidor (SKID) och på rullskidor (RULL) vid vila samt efter fysisk ansträngning med avseende på förändringar i tryck och dess area under fötterna samt skjutprestation. Åtta aktiva skidskyttejuniorer testades i skyttehall där tre sko- och skidkombinationer, JOGG, SKID och RULL, undersöktes i vila samt efter fysiskt arbete. I vila sköts 10 skott med respektive utrustning i randomiserad följd därefter arm- och bencyklade försökspersonen 6x4min på 90% av maximal hjärtfrekvens och sköt fem skott i varje intervallpaus och efter två serier byttes sko- och skidutrustning. Tryckfördelningsarean minskade efter fysisk ansträngning jämfört med i vila för samtliga undersökta skotyper däremot fanns inga skillnader i tryck. Skjutrestultatet tenderade att försämras efter fysisk ansträngning. För rullskidor korrelerade den minskade tryckfördelningsarean efter fysisk ansträngning med ett sämre skjutresultat. Rullskidor, med liten kontaktyta mot underlaget, hade tendens att påverka skjutmomentet negativt efter fysisk aktivitet jämfört med joggingskor och skidor. Det kan därmed vara fördelaktigt att träna skytte i kombination med fysisk ansträngning och gärna på rullskidor för att därigenom erhålla positiv träningseffekt när skidor används i samband med skytte.

<p>My dream is to work as a shoe designer. Due to this I wanted to learn ”everything” about shoes in my degree project. I was hoping to get in touch with a company so I could design a small collection of shoes, and I found the company Kavat in Kumla which developes and manufactures children’s shoes. Though I wanted my product to be a part of the next summer collection, I had to hurry up with the task and make the deeper research in a second place. The first part of this report is for this reason about the job I did for Kavat and the second part is a research about development and manufacturing of shoes, the history of shoemaking and also the history of shoe fashion.</p><p>The task was to design a small collection of baby shoes that was to suit for a given last and it would be included in the summer collection of 2006. The purpose was to offer small children practical and funny shoes and also design shoes that fitted both boys and girls. Shoes have been manufactured in the factory in Kumla since 1945 and today it is one of the last manufacturers in Sweden. Kavat’s target group is children between 0-5 years and it is a genuin trademark with high quality demands. On the market today we can see typical groups of shoes like sportshoes and it is common with big differences between boys’ and girls’ shoes. To get inspired I looked at both children’s shoes and shoes for adults. I also found inspiration in clothes and toys. To get the collection mutually connected a theme was to be used and some examples was insects and fairytales. I sketched a lot of ideas and send them to Kumla and when I visited the factory a second time we made a prototype of one of my sketches. Though the time was running we could not realize further ideas but instead we developed the one we had made so it became perfect.</p><p>The result was a pair of playful sandals and I chose four colours that wasn’t typical for boys or girls. This was changed after I had gone and they chose one red and one blue colour instead. The reaction from the retailers was that they looked nice and funny but they were a little too daring, but yet they sold in 800 copys. I am satisfied with my sandals and I really think people will see them among all the other shoes in the stores.</p><p>After reading a lot of books about shoes and visiting at two shoe companys and one museum, I have managed to compile a material about development and manufacturing of shoes, the history of the shoe industry and the history of shoe fashion. It wasn’t easy to find good litterature about shoemaking but I finally found a few books that was useful. Now I know the fundamental skills but probably it damands a lot of experience to be able to manufacture shoes in a good way. The educational visit at Ericsson & Saether gave a lot of information about what the branch of shoes looks like today with companys that just decide what the shoes will look like and then they orders everything from Asia. My reflection is that companys looks in a short perspective when they just buys the cheapest things, and don’t go in for durable marketing with reliable trademarks and just manufacturing.</p> / <p>Min dröm är att få formge skor! Därför blev mitt mål med examensarbetet att lära mig ”allt” om skor! Min förhoppning var naturligtvis att få designa en liten kollektion åt ett företag och jag hade turen att få göra ett projekt åt Kavat som utvecklar och tillverkar barnskor i Kumla. På grund av tidspress för att produkten skulle komma med i kollektionen fick jag göra litteraturstudien i efterhand. Första delen handlar därför om den konkreta uppgiften åt Kavat och den andra delen är en fördjupad undersökning om utveckling och tillverkning av skor, hur tillverkningsmetoder och produktion har ändrats genom historien samt skomodets historia.</p><p>Uppdraget åt Kavat blev att designa en liten kollektion babyskor som skulle anpassas till en given lästmodell och ingå i sommarkollektionen 2006. Syftet var att erbjuda små barn praktiska och roliga lära-gå-skor och att designa könsneutrala modeller för att bidra till att sudda ut gränsen för vad som är typiskt flickigt och pojkigt. På fabriken i Kumla har man tillverkat skor sedan 1945 och det är en av de få tillverkare som finns kvar i Sverige idag. Kavat riktar sig till barn i åldern 0-5 och det är ett gediget och traditionellt varumärke som har höga krav på kvalitet både vad gäller modeller och material. På marknaden idag ser man ofta att barnskor är indelade i arketypiska grupper. Det är dels sportskor som finns i alla möjliga modeller och färger, det är också en stark uppdelning mellan pojk- och flickskor. För att hämta inspiration till kollektionen tittade jag dels på de barnskor som fanns på marknaden men också på vuxenskor, kläder och leksaker mm. För att kollektionen skulle få en samhörighet ville jag använda mig av ett tema och några förslag är exempelvis småkryp eller sagor & myter osv. Jag skissade på ett antal förslag som skickades iväg till Kumla och när jag kom dit andra gången fick jag vara med och tillverka en prototyp av ett av mina förslag. På grund av tidsbrist innan sommarkollektionen skulle vara klar kunde vi inte förverkliga fler förslag utan fick istället utveckla den jag hade gjort så den blev helt perfekt.</p><p>Resultatet blev ett par lekfulla sandaler som tilltalar barn och jag valde fyra färger som inte var typiskt pojkiga och flickiga. Dock ändrades detta efter att jag hade åkt och de kom ut i rött och blått istället. Många återförsäljare som såg dem under hösten tyckte att de såg roliga ut men att den var lite för vågad, men den såldes i alla fall i 800 exemplar. Jag är mycket nöjd med mina sandaler och jag tror absolut att det är sådana skor som de flesta kommer att lägga märke till när de ser dem i affären.</p><p>Genom studiebesök och litteratur har jag sammanställt ett material om utveckling och tillverkning av skor, skoindustrins historia samt skomodets historia. Att lära sig tillverka skor genom att bara läsa om det var inte helt lätt. Det var svårt att hitta bra litteratur som var begriplig. Jag tror dock att jag nu kan grunderna men det krävs troligtvis lång erfarenhet innan man kan tillverka skor själv på ett bra sätt. Studiebesöket hos Ericsson & Saether gav mycket information om hur skobranschen i stort ser ut idag med inköpsföretag som tillverkar sina skor i Asien. Min reflektion till detta är att man som företag ser saker i så korta perspektiv när man inte satsar på en hållbar marknadsföring med trovärdiga varumärken och rättvis tillverkning. Jag tror att man i längden skulle tjäna på det.</p>

Försäljningen av skor ökar stadigt år för år och skobranschen är idag en av de mest globaliserade industrierna. Miljöhänsyn och miljömärkningar har blivit mer och mer viktigt när det kommer till kläder. Men utbudet av miljömärkta skor är bristfälligt och skoindustrin har inte blivit lika hårt kritiserad och granskad som textilindustrin.Det största svenska skoföretaget är NilsonGroup med sammanlagt 276 butiker i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Tillsammans med Naturskyddsföreningen hoppas NilsonGroup på att kunna utveckla en Bra Miljövalmärkning för skor som kommer vara ett mellanting mellan den miljömärkning som finns för skor idag och de lagkrav som finns, så att de ska kunna märka några av de skor som de producerar själva med miljömärkningen.Företaget har en strävan efter att börja sälja miljömärkta skor men frågan är hur intresserade deras kunder är av att de börjar göra det. Syftet med studien är att ta reda på om det finns ett intresse hos företaget NilsonGroups befintliga kunder för att en miljömärkning för skor utvecklas.Undersökningen är baserad på intervjuer med NilsonGroups befintliga kunder. Studien är av kvalitativ metod då syftet är att skapa en större förståelse för hur företagets kunder resonerar och tänker. För att förstå problemet används bakgrundsinformation som syftar till att beskriva skoindustrin och miljömärkningar. I kapitlet som behandlar tidigare forskning används forskning om miljömärkta kläder, modeller om konsumentbeteende samt forskning om vilka fördelar företagen tilldelas genom att arbeta med miljöarbeten.Resultatet av undersökningen visar på att NilsonGroups kunder tycks vara intresserade av att köpa miljömärkta skor om de skorna är av samma standard som de skor konsumenterna brukar köpa. Konsumenterna är positiva till att betala lite mer för en sko som är miljömärkt och majoriteten av NilsonGroups kunder har en positiv inställning till att de ska utveckla en miljömärkning tillsammans med Naturskyddsföreningen. Genom att börja sälja miljömärkta skor skulle många konsumenters attityd till företaget förändras, då de skulle börja se företaget som ett mer engagerat och miljömedvetet företag. Konsumenterna har idag lite kunskap om skoproduktionen och om hur den påverkar miljön. Många känner inte till att det finns miljömärkta skor och det är en svag efterfrågan på dem från kunderna. De flesta tror att om de visste mer om skoproduktionen skulle de troligen tycka att det var viktigare med miljömärkta skor. / <p>The sales of shoes have increased over the years and the industry is today one of the most globalized industries. Environmental considerations and eco labeling have risen in popularity when it comes to clothing. But the supply of eco-labeled shoes is inadequate and the shoe industry has not been as hard criticized as the textile industry.Swedens largest shoe company is NilsonGroup with 276 stores in Sweden, Finland, Norway and Denmark. Together with Naturskyddsföreningen, NilsonGroup hope for a development of a Bra Miljöval-marking for shoes. This new eco- label will be an easier to achieve eco-label, with lower demands than the one that exists today. NilsonGroup wants to have the possibility to mark some of their own shoes with this new label. But still the question is, how interested are the customers of this initiative? The purpose of the study is to find out if NilsonGroups existing customers are interested in eco-labeled shoes.The research is based on interviews with NilsonGroups existing customers. The study is of qualitative method since the purpose is to create a larger understanding of how the company’s customers deliberate and think. To be able to understand the problem, we have used a lot of benchmarking that refers to describe the shoe industry and eco-labels. In the chapter about previous research, eco-labeled clothes, models about consumer behavior and research about which advantages the company gets through working with environmental issues are being used.The result of the research shows that NilsonGroups customers seems to be interested in buying eco-labeled shoes if the shoes are comparable to the shoes that the customers usually buy. The customers are positive about paying a bit more for a shoe that is eco-labeled and the majority has a positive attitude about developing an eco-label together with Naturskyddsföreningen. By selling eco-labeled shoes there is a possibility for the company to change their customer’s attitude towards the company. The customers have little knowledge about shoe production today and about how it affects the environment. A lot of them don’t know that it exists an eco-labeled shoes and therefore there is a weak demand for them. It would probably be of more importance to the customers if they knew more about the shoe production and how it effects the environment.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

My dream is to work as a shoe designer. Due to this I wanted to learn ”everything” about shoes in my degree project. I was hoping to get in touch with a company so I could design a small collection of shoes, and I found the company Kavat in Kumla which developes and manufactures children’s shoes. Though I wanted my product to be a part of the next summer collection, I had to hurry up with the task and make the deeper research in a second place. The first part of this report is for this reason about the job I did for Kavat and the second part is a research about development and manufacturing of shoes, the history of shoemaking and also the history of shoe fashion. The task was to design a small collection of baby shoes that was to suit for a given last and it would be included in the summer collection of 2006. The purpose was to offer small children practical and funny shoes and also design shoes that fitted both boys and girls. Shoes have been manufactured in the factory in Kumla since 1945 and today it is one of the last manufacturers in Sweden. Kavat’s target group is children between 0-5 years and it is a genuin trademark with high quality demands. On the market today we can see typical groups of shoes like sportshoes and it is common with big differences between boys’ and girls’ shoes. To get inspired I looked at both children’s shoes and shoes for adults. I also found inspiration in clothes and toys. To get the collection mutually connected a theme was to be used and some examples was insects and fairytales. I sketched a lot of ideas and send them to Kumla and when I visited the factory a second time we made a prototype of one of my sketches. Though the time was running we could not realize further ideas but instead we developed the one we had made so it became perfect. The result was a pair of playful sandals and I chose four colours that wasn’t typical for boys or girls. This was changed after I had gone and they chose one red and one blue colour instead. The reaction from the retailers was that they looked nice and funny but they were a little too daring, but yet they sold in 800 copys. I am satisfied with my sandals and I really think people will see them among all the other shoes in the stores. After reading a lot of books about shoes and visiting at two shoe companys and one museum, I have managed to compile a material about development and manufacturing of shoes, the history of the shoe industry and the history of shoe fashion. It wasn’t easy to find good litterature about shoemaking but I finally found a few books that was useful. Now I know the fundamental skills but probably it damands a lot of experience to be able to manufacture shoes in a good way. The educational visit at Ericsson &amp; Saether gave a lot of information about what the branch of shoes looks like today with companys that just decide what the shoes will look like and then they orders everything from Asia. My reflection is that companys looks in a short perspective when they just buys the cheapest things, and don’t go in for durable marketing with reliable trademarks and just manufacturing. / Min dröm är att få formge skor! Därför blev mitt mål med examensarbetet att lära mig ”allt” om skor! Min förhoppning var naturligtvis att få designa en liten kollektion åt ett företag och jag hade turen att få göra ett projekt åt Kavat som utvecklar och tillverkar barnskor i Kumla. På grund av tidspress för att produkten skulle komma med i kollektionen fick jag göra litteraturstudien i efterhand. Första delen handlar därför om den konkreta uppgiften åt Kavat och den andra delen är en fördjupad undersökning om utveckling och tillverkning av skor, hur tillverkningsmetoder och produktion har ändrats genom historien samt skomodets historia. Uppdraget åt Kavat blev att designa en liten kollektion babyskor som skulle anpassas till en given lästmodell och ingå i sommarkollektionen 2006. Syftet var att erbjuda små barn praktiska och roliga lära-gå-skor och att designa könsneutrala modeller för att bidra till att sudda ut gränsen för vad som är typiskt flickigt och pojkigt. På fabriken i Kumla har man tillverkat skor sedan 1945 och det är en av de få tillverkare som finns kvar i Sverige idag. Kavat riktar sig till barn i åldern 0-5 och det är ett gediget och traditionellt varumärke som har höga krav på kvalitet både vad gäller modeller och material. På marknaden idag ser man ofta att barnskor är indelade i arketypiska grupper. Det är dels sportskor som finns i alla möjliga modeller och färger, det är också en stark uppdelning mellan pojk- och flickskor. För att hämta inspiration till kollektionen tittade jag dels på de barnskor som fanns på marknaden men också på vuxenskor, kläder och leksaker mm. För att kollektionen skulle få en samhörighet ville jag använda mig av ett tema och några förslag är exempelvis småkryp eller sagor &amp; myter osv. Jag skissade på ett antal förslag som skickades iväg till Kumla och när jag kom dit andra gången fick jag vara med och tillverka en prototyp av ett av mina förslag. På grund av tidsbrist innan sommarkollektionen skulle vara klar kunde vi inte förverkliga fler förslag utan fick istället utveckla den jag hade gjort så den blev helt perfekt. Resultatet blev ett par lekfulla sandaler som tilltalar barn och jag valde fyra färger som inte var typiskt pojkiga och flickiga. Dock ändrades detta efter att jag hade åkt och de kom ut i rött och blått istället. Många återförsäljare som såg dem under hösten tyckte att de såg roliga ut men att den var lite för vågad, men den såldes i alla fall i 800 exemplar. Jag är mycket nöjd med mina sandaler och jag tror absolut att det är sådana skor som de flesta kommer att lägga märke till när de ser dem i affären. Genom studiebesök och litteratur har jag sammanställt ett material om utveckling och tillverkning av skor, skoindustrins historia samt skomodets historia. Att lära sig tillverka skor genom att bara läsa om det var inte helt lätt. Det var svårt att hitta bra litteratur som var begriplig. Jag tror dock att jag nu kan grunderna men det krävs troligtvis lång erfarenhet innan man kan tillverka skor själv på ett bra sätt. Studiebesöket hos Ericsson &amp; Saether gav mycket information om hur skobranschen i stort ser ut idag med inköpsföretag som tillverkar sina skor i Asien. Min reflektion till detta är att man som företag ser saker i så korta perspektiv när man inte satsar på en hållbar marknadsföring med trovärdiga varumärken och rättvis tillverkning. Jag tror att man i längden skulle tjäna på det.

No description available.

Den här rapporten omfattar ett examensarbete inom programmet Teknisk Design högskoleingenjör och omfattar 15 högskolepoäng. Arbetet utfördesunder 10 veckor i Luleå på Luleå tekniska universitet. Uppdragsgivare är Ulf Stenman som är forskningsingenjör på LTU. Uppdraget går ut på att undersöka och ta fram en ny testmetod för att testa greppnivån i skyrunningskor involverande en mänsklig testperson. Dagens test utförs oftast av robotar och ger därför inte en fullständig bild av verkligheten. Arbetet ska ses som en förstudie och resultatet kan användas som en grund att sedan jobba vidare på. En central del i arbetet har varit att utforma ett användartest där olika mättekniker kan testats och utvärderats. Underarbetet utfördes ett test där grundprincipen för testmetodiken, om relevant data från kraftplattan var möjlig att avläsa, testades. Då detta var möjligt  kan ett framtida test planeras in där resterande mätteknik kan utvärderas med hjälp av planen som presenteras i denna rapport.Utöver att testa huruvida mätteknik fungerar undersöktes också användarupplevlsen av testmetoden.Genom flera intervjuer under och efter testeter hölls en bra bild över hur testpersonen upplevde testet vilket gav möjligheter att utveckla metoden. Grunden till testet kom från uppdragsgivare men denna grund har utvecklats och förfinats med metoder så som brainstorming och experience prototyping. En grund på enslutgiltig testmetod har också tagits fram med hjälp av de test som utförts samt brainstorming, braindrawing och Pughmatris. Denna metod använder sig av teori och information som framkommit under kontextanalysen och beskriver processen att utföra metoden.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine why some women choose to wear high heels in their work environment, even though the shoes are uncomfortable according to some. The study also questions why women think other women choose to wear high heels, why they wear heels themselves and how the shoes effect the impression of the women by their surroundings. The methods used during the study were qualitative interviews of five women and literature studies. The material collected from the interviews were processed and analyzed from a feministic and a discourse perspective with a focus on communication through clothing and societies power systems between groups and norms. The study shows that the impression of the woman changes, depending on whether she wears high heels or not. The overall opinion among the interview respondents is that they like the impression the high heels give, but still choose not to use them due to different reasons. The majority of the respondents participating in the study express that they think it can be beneficial to use high heels and that there is a clear connection between societies’ power systems and the shoes. In the respondents’ work environments, the norm says that the women in the higher positions are those who primarily use high heels and that the staff lower down in the hierarchy prefer not to use high heels as it might annoy their bosses. Women who choose to wear high heels reflect both power and good self-esteem. With a higher heel the woman will appear as she has same height as her male colleague, which might give her the same authority and respect as the males.

Varumärket och den visuella identiteten är ansiktet utåt för företag och organisationer. De flesta har som syfte att synas och på något sätt särskilja sig från övriga aktörer i respektive bransch. Samtidigt är de flesta branscher väldigt likriktade i deras visuella kommunikation. Denna uppsats undersöker vad som händer om en vågar sticka ut hakan och göra något annorlunda. Oatly och Klarna är exempel på företag som båda blev tilldelade guldägg respektive silverägg för deras särskiljande kommunikation. Med syfte att undersöka och diskutera företags särskiljande visuella formgivning kommer denna uppsats ta reda på vad som särskiljer Oatly och Klarna och om det kan finnas gemensamma lyckade strategier för varumärken med särskiljande visuell identitet.Uppsatsen inleds med ett exempel på en särskiljande logotyp från den väldigt likriktade branschen med randsydda skor. Därefter tar uppsatsen avstamp med guld/silveräggsvinnarna Oatly och Klarna. Utmärkelserna kan ses som ett erkännande av lyckad särskiljande kommunikation. Oatly och Klarna kommer därefter jämföras med 2 konkurrenter från respektive bransch. Oalty med Alpro och Dream. Klarna med Trustly och PayPal. Det kommer ske en visuell analys av aktörernas visuella språk, hur de särskiljer sig i jämförelse med deras konkurrenter men också vilka gemensamma strategier de använt för deras kommunikation. Analysen innefattar även hur kommunikationen har mottagits och de eventuella risker Oatly och Klarna har tagit i deras sätt att kommunicera. Resultat kommer därefter redovisas, analysers och diskuteras. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande slutsats som ämnar öppna upp för vidare forskning.