Syftet med studien har varit att studera hur personer verksamma inom olika områden i skobranschen upplever verksamhetsområdet samt på vilket sätt de ser på handgjorda och fabrikstillverkade skor. Utifrån syftet valdes tre frågeställningar ut: Vad anser de verksamma att det krävs för att ett par skor ska klassas som handgjorda respektive fabrikstillverkade? Hur upplever de hantverket i sig? Vad är de verksammas uppfattningar om den svenska skobranschens förändring? Metoden som användes var en kvalitativ studie med en semi-strukturerad intervju som metod. Metoden gjorde det möjligt att samla in material i informanternas naturliga miljö för att sedan tolka och bearbeta dem. På grund av arbetets omfång så gjordes det ett urval som resulterade i totalt sex informanter, tre som arbetade med handgjorda skor och tre som arbetade med fabrikstillverkade. Till hjälp användes en intervjuguide med nio huvudfrågor men utifrån dem fick informanterna tala fritt med öppna svarsalternativ. I analysen presenteras informanternas svar i tre olika teman, handgjorda respektive fabrikstillverkade skor, hantverket och importen samt skobranschens förändring och framtid. Svaren presenteras i form av blockcitat följt av mina tolkningar och i slutet på varje tema en sammanfattning. Analysen visar att informanterna anser att begreppet handgjorda skor enbart får användas när en maskin brukats och vid användning av flera bör skorna klassas som fabrikstillverkade. När det kommer till hantverket ser samtliga informanter sig själva som hantverkare även om den ena yrkesgruppen anses vara det lite mer än den andra. I det sista temat framkommer skilda åsikter om huruvida skoindustrins förändring är positiv eller negativ. I diskussionen resonerar jag kring mitt val av syfte och frågeställningar, mitt metodval samt tolkar och jämför informanternas svar med bakgrund- och teori avsnitten. Avslutningsvis presenteras vidare forskning följt av ett par avslutande ord gällande hela studien.