Syftet med studien har varit att undersöka hur olika aktörsgrupper i Sverige upplever och tolkar miljöbalkens första fyra kapitel i förhållande till landbaserad vindkraft i Sverige. Frågeställningarna behandlar huruvida olika handlingssätt hos dessa olika aktörsgrupper, gällande miljöbalkens första fyra kapitel kopplat till vindkraft, påverkar miljön lokalt och globalt. Dessutom undersöks kopplingen till hållbar utveckling som den presenteras i miljöbalkens 1 kapitel 1§. Studien baseras på en textanalys av de kapitel i miljöbalkens förarbeten som behandlar miljöbalkens kapitel 1-4. Dessutom baseras resultaten på fem kvalitativa intervjuer samt två telefonintervjuer med olika aktörsgrupper på tre nivåer bestående av miljödepartement, länsstyrelser och verksamhetsutövare. Resultaten har sammanställts och diskuterats. Resultaten visar att det finns utrymme att tolka miljöbalkens första fyra kapitel så det passar olika verksamheters egna intressen, även om verksamheternas mål är olika. Problem uppstår för vindkraftsetableringen då de skilda aktörsgrupperna har olika bild av vilket mål och syfte som är miljöbalkens främsta. Detta gäller för miljöbalkens övergripande mål om en hållbar utveckling som inte alltid går att kombinera med miljöbalkens övriga mål. Det medför att konflikter kan uppstå som innebär att en övergång från ett fossilt energianvändande till ett förnybart ställs mot en förändring av landskapsbilden. Miljön påverkas även den av olika aktörsgruppers handlingssätt då det ger konsekvenser för hur vindkraftfrågor behandlas. Den globala miljön kan sägas gynnas av vindkraften, men den påverkas indirekt av att vindkraften sägs påverka den lokala miljön negativt. Störningar äger rum i form av buller, skuggningar och en förändrad landskapsbild, vilket kan försvåra etablering av vindkraft. Resultaten visar att den förändrade landskapsbilden är en betydande konfliktanledning.

SAMMANFATTNING Skolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken. Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan. Övriga nio informanter var elever som alla läste Religion A under sitt tredje och sista år. Av eleverna var tre män och sex kvinnor, vilka kom ifrån sju olika grundskolor. Eleverna läste vid två olika program, där två av de intervjuade lärarna undervisade. De rådande styrdokumenten som läroplaner, kursplaner, ämnesmål, betygskriterier och timplaner granskades och tolkades för att jämföras med hur de lärare och elever som deltagit i studien ansåg att religionsämnet gestaltades i praktiken. Tidigare forskning som behandlar övergången från grundskolan till gymnasieskolan är mycket tunn och för det begränsade området som innefattar denna övergång för religionsämnet blir stoffet ännu tunnare. För detta examensarbete har därför allmängiltiga studier använts för hur skolors arbete inför övergången generellt bör vara utformat. Några viktiga resultat av studien är att religionsämnet allt för ofta inom grundskolan tillägnas minst tid av de samhällsorienterade ämnena. Många lärare känner osäkerhet kring hur undervisning och bedömning ska utformas inom religionsämnet. Ingen av eleverna för denna intervjustudie känner att de förstår kursplanen och dess mål för Religion A. Samtliga lärare som deltagit i denna intervjustudie anser att elevernas förkunskaper inom religionsämnet allmänt är för låga. Med tanke på resultaten så framkommer det tydligt att ett samarbete mellan skolor och ämneslärare i större utsträckning borde finnas. Genom detta skulle många oklarheter om hur lärare kan arbeta med religionsämnet försvinna och en mer likvärdig bedömning skulle kunna utformas.

Abstrakt Syftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få. Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning . Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier. Jag har styrt deras läsning genom en uppsättning frågor som utarbetats enligt en metod som syftar till att medvetandegöra betraktaren vid tillägnande av bilder och texter. Den metod jag använder är en mixad metod vilket innebär att den bygger på en rad olika bildanalytiska metoder och postmoderna teorier. I den process läsarna gick igenom då de tolkade bilderna fick de att reflektera kring en rad olika begrepp som är centrala i den feministiska poststrukturalismen och som alla är kopplade till makt och den ständigt skiftande maktposition som vi individer rör oss i varje dag. Mer specifikt behandlades frågor som gäller normer och sociala konventioner som, mer eller mindre medvetet, styr vår tolkningsbana då vi tillägnar oss olika former av symboliskt material. När det gäller just vardagsfotografi blir tolkningen ofta av en mer direkt karaktär, då vi i större utsträckning känner igen oss i den sortens av bilder. På ett indirekt sätt berör arbetet således skapandet av vår egen självbild, vårt identitetsskapande. De pedagogiska ramverktyg jag i detta arbete utvecklar, ger elever möjlighet att dokumentera och reflektera, inte bara över sin tillägnelse av bilder och annat symboliskt material, utan också över skolarbetet som process. I gestaltningen blir detta extra tydligt då eleven ges möjligheten att vara aktivt delaktig igenom hela den kreativa processen vid varje uppgift. I det interaktiva verktyg som min gestaltning utgör läggs det därför stor fokus på funktionalitet. Gestaltningen är som pedagogiskt ramverktyg tänkt att på ett transparent sätt styra eleven att medvetet reflektera och dokumentera sin lärandeprocess.

Studien handlar om livsberättelse, tolkning, makt och rätten att veta mest om sej själv.  Studien fördjupar insikten om, och problematiserar, analyser av en persons egen berättelse om sitt liv. Social konstruktionism, hermeneutik, teorier om berättelse och makt, kunskaper om minnet samt tankar om rätten att analysera är de utgångspunkter som genom granskande närläsning främst bär upp teoridelen. Metoddelen utvecklar förutsättningar att skapa en livsberättelse så fri från tolkningar som möjligt. Denna del utmynnar i min mammas fascinerande livsberättelse, där varje läsare ges möjlighet att låta texten tala själv utan analysens tolkningsföreträde. Studien visar på forskarens kompromisslösa ansvar att tänka i termer av tolkningsföreträde, bekräftelsebehov och makt i mötet med individer som deltar i, eller förväntas läsa, studier av olika slag.

No description available.

Sömnparalys innebär att man vaknar upp men inte kan röra sig, och ofta har man skrämmande sinnesupplevelser. Tolkningen och upplevelsen under en sömnparalys kan leda till rädsla att berätta om paralysen, och även om man berättar kan det leda till social stigmatisering och feldiagnostisering.En enkätinsamling gjordes med 100 studenter. Huvudfrågan var om upplevarna av sömnparalys var oroliga för att berätta om det, för att de är rädda att ses som psykiskt sjuka. De som haft sömnparalys berättade för andra, men hellre för någon de känner väl. De och dem som inte upplevt sömnparalys såg det som ett fysiskt problem snarare än ett psykiskt. Risken för stigmatisering och psykisk feldiagnostisering är reducerad, men mer forskning och utbildning i ämnet behövs. / Sleep paralysis means waking up and being unable to move, and are often accompanied with frightening perceptual experiences. The interpretation and experience perceived during sleep paralysis, may lead to fear of telling others about the paralysis, because of the risk for social stigma and misdiagnosis. A survey was conducted with a group of hundred students. The main question was if experiencers are afraid to tell others with the fear of risking been perceived as mentally ill. The experiencers did tell others, but rather to those they knew well. They as well as the non-experiencers viewed it as a physical problem rather than a psychological one. The risk of social stigma and misdiagnosis are reduced, but more research and education in the subject is needed.

This paper discusses the relationship between rhetoric and hermeneutics. It is a studyconducted through a generative method where two different rhetoric students haveanalyzed three rhetorical objects and afterwards have compared their results and theninterpreted the differences and similarities. The purpose is to find what makes aninterpretation legitimate and plausible and what binds rhetoric and hermeneuticstogether through meta analysis. The study shows that doxa is a fundamental elementthat connects rhetoric to hermeneutics and that it is more relevant to discussintersubjectivity than legitimacy, which is harder to define and achieve. An importantresult is also that the dialogue in the interpretation process has been found to be acatalyst for new research findings and of increased knowledge.

Det nya speciallärarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhållningssättet som redan gällde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallärarprogrammet en fördjupad ämneskännedom i läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De båda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallärarprogrammet, bygger emellertid på examensordningar som till stora delar är samstämmiga. Huvudsyftet med denna studie är att granska hur utbildningsansvariga vid tre lärosäten har förhållit sig till sitt förändrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrån studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallärare och sedan utvecklat två specifika utbildningar, samt hur de ser på de båda yrkesrollerna. På så sätt är studiens ambition att kunna göra de respektive yrkesrollerna hanterbara. Studiens resultat visar att ett lärosätes organisation påverkar reformarbetet vid en omfattande förändring. Studien ger inte en enhetlig bild av specialpedagogens och speciallärarens yrkesidentiteter, utan visar snarare på behovet av flexibla yrkesroller med hög användbarhet, där samarbetet mellan de två är av största vikt.

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med och tänker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning. I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivå på elever finns många gemensamma nämnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck går till. Att flera av informanterna använder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar påverka mitt resultat, då jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden är densamma. Jag anser även att svaren på intervjuerna pekar på att det hos några av informanterna finns en osäkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de därför inte i så hög grad medvetet använder detta i sin undervisning. Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebära en mängd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bättre teknik. / The purpose of this study is to gain knowledge of how some vocal teachers work with and reflect on interpretation and expression. Six vocal teachers with different background, place of work and genre expertise were interviewed. The study shows that the interviewees share many denominators in the way they approach interpretation and expression despite their differences in background and genre, and it is clear that they have a common understanding of the terms interpretation and expression.   There is an indication, however, that some of the teachers are unsure of the effects of working with interpretation and expression and therefore they do not focus on these in their teaching. Working with interpretation and expression can involve many things which all entail creating awareness of self-expression. According to the literature (e.g. Rydberg-Asplind), such awareness can lead to a more personal expression and a better technique.

Sammanfattning Skolan kan sägas ha två primära och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundläggande demokratiska värden. Att vårt samhälle har förändrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förståelse, tolerans och inlevelse för andra människor har blivit allt mer angelägen. För förverkligandet av skolans båda uppgifter spelar läroboken fortfarande en framträdande roll. En viktig fråga är om läroböckerna i religionskunskap är anpassade för den relativt nya situation som råder i skolan, med mångkulturella och mångreligiösa klassrum. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån två läroböcker i religionskunskap kan sägas uppfylla läroplanens direktiv om att undervisningen ”skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” (Lpf 94, s 3). De frågor som ställs i samband med detta är: • På vilket sätt beskrivs religionerna judendom, kristendom och islam i de utvalda läroböckerna? • Vad får det sätt på vilket judendom, kristendom och islam beskrivs i de utvalda böckerna för konsekvenser när det gäller elevernas möjligheter att nå upp till läroplanens skrivning om förståelse och inlevelse? • Vilken typ av förståelse kännetecknar de utvalda läroböckerna? Är det ett lära om- eller ett lära av- perspektiv som förmedlas? Den metod som används i studien är en form av textanalys som fokuserar textens innehållsmässiga aspekter. I analysen anläggs ett perspektiv som kan sägas vara konstruktivistiskt och kritiskt. De böcker som är föremål för analys, Hela livet samt Söka svar, är båda läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan, kurs A och B, och har tillkommit efter den senaste läroplanen, Lpf 94. De religioner som studeras närmare är judendom, kristendom samt islam. Resultatet av studien visar att de båda böckerna som undersöks på olika sätt kan sägas ha brister när det gäller uppgiften att främja förståelse och inlevelse. Problemet med Hela livet har med dess innehåll att göra: på ett kategoriskt sätt framställs kristendomen positivt och islam negativt medan judendomen framställs mer neutralt. Svagheten med Söka svar har mer att göra med dess utformning och stil. Boken liknar en liten uppslagsbok med sakligt hållen information. Risken med detta framställningssätt är att förståelse och inlevelse motverkas. De slutsatser som kan dras av studien är att tidsandan med dess diskurs på ett påtagligt sätt har satt sin prägel på läroböckerna. Detta visar sig framförallt tydligt i framställningen av islam.