This essays aim is to investigate the possibilities of subjective interpretation of Lgr11, the Swedish curriculum for elementary school. The assignment that the Swedish authority Skolverket got in 2009, was to create a curriculum that would grant that the students achievements would not be influenced by any subjective opinions and that all elementary schools in Sweden will give an equivalent education. In the Government bill this is a theme throughout the text and the Minister of Education has also claimed that this document will leave very limited space for subjective reading and interpretation. He says that Lgr11, in contrast to the previous curriculim Lpo94, will clarify what the purpose of the different subjects is and on what grounds the assessment of the students should be based. The method used is the literary theories of reader – response as they are expressed by Literarycriticist Stanley Fish. To access a deeper perspective I also apply the ideas of thoughtcollectives as they are formulated by Epistemologist Ludwik Fleck. This essay indicates that there are complex problems in the text and argues that it contains valueladen, abstract words, contradictions and interpretable language. It illustrates problems that this can lead to when different readingcommunities and thoughtcollectives shall come to an agreement about what the text really means and how the students performance will be assessed.

Uppsatsen ställer frågor kring- och undersöker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus går tillväga för att det man framför på scenen ska kännas som att det har förankring i en själv, trots att det är någon annan som är upphov till grundmaterialet. Syftet är att undersöka hur musiker och skådespelare ser på sitt arbete med sin respektive text för att söka efter likheter, skillnader, motsättningar och därigenom öppna upp för vidare sätt att tänka kring interpretation. I uppsatsen finns också ett sökande efter något som skulle kunna fungera som allmängiltiga strategier för alla som arbetar med någon form av interpretation.En mängd litteratur i ämnet har genomgåtts och intervjusamtal har genomförts med två musiker och två skådespelare. Eftersom ett tolkningsarbete ofta upplevs som en väldigt subjektiv process finns det i uppsatsen en vilja att låta personliga röster få komma till tals, både i form av citat från böcker, ordagranna citat från intervjudeltagarna och från uppsatsens författare.Tankar kring vad man med konstnärliga uttryck strävar efter och vad det här arbetet givit mig avslutar uppsatsen. / The essay investigates how you deal with the score as a musician and the script as an actor to make the performance on stage a part of yourself, although somebody else is the creator of the piece. The aim is to look into the musicians and the actors work to find similarity, differences, contraposition and through that open up for wider thinking in interpretation. The essay is also searching for something that could be genaral strategies for everybody working with interpretation.Literature has been read and interviews with two musicians and two actors has been made. As the interpretation often is seen as a subjective process is there in this essay a will to let personalities speak through quotes from books, word-perfect quotation from the interviews and from the author of this essay.Thoughts on what you seek for in artistic expression and what this writing has given me concludes the work.

Forskningsfråga: Hur kan informationsbrus identifieras i organisationer? Syfte: Avsikten med uppsatsen är att identifiera och få kunskap om varför brus uppstår i den interna formella informationskommunikationen. Syftet är även att identifiera vilka faktorer som kan störa informationsflödet och påverkar mottagarnas/medarbetarnas tolkning av information ifrån sändaren/ledningen. Metod: En kvalitativ fallstudie med en deduktiv forskningsansats. Slutsatser: För att identifiera brus krävs medvetenhet om vad som orsakar brus och att budskap kan tolkas olika. Undersökt organisation arbetar idag strategiskt med internkommunikation och nyligen implementerat internkommunikationsstrategier, vilket har gjort att vi har haft svårigheter med att identifiera brus i organisationen. Brus på Stena Recycling identifierades kunna uppstå i situationer där det blir överflöd av information, där medarbetare blir stressade och riskerar att missa relevant information. Vidare kan brus förekomma i organisationen genom missförstånd, viss ryktesspridning och att morgonmötenas korta tidsram vilket inte ger utrymme för djupa diskussioner. Missförstånd kan dessutom förekomma som brus i form av att inte uppfatta informationen som tydlig.

Elektrokardiogram (EKG) är en av de viktigaste undersökningsmetoderna för upptäckt och diagnostisering av hjärt- och kärlsjukdomar. Med hjälp av elektroder som placeras på kroppen efter väldefinierade system kan hjärtats elektriska aktivitet registreras och observeras i ett EKG. Syftet med studien var att undersöka om EKG påverkades om man använde distal eller proximal armelektrodplacering, om skillnaderna var kliniskt signifikanta och om skillnader uppstod mellan mjukvarans respektive läkarens tolkning av EKG. EKG togs på 100 patienter med medelålder på 66 år, 44 kvinnor och 56 män. Sex elektroder placerades på bröstkorgen och extremitetselektroderna placerades distalt för ett EKG och förflyttades därefter upp proximalt för ytterligare ett EKG. Utifrån erhållna EKG jämfördes den distal och proximala placeringen för R-amplitud, PQ-tid, QRS-duration, elaxel, mjukvarutolkning, läkartolkning och muskelstörningar. Jämförelse gjordes för helgrupp (n=100) och i undergrupperna: normala (n=28), grenblock (n=19), repolarisationsavvikelser (n=14) och hypertrofi (n=15). Statistiskt signifikanta skillnader observerades för R-amplitud i avledning I och III, för PQ-tid och elaxel. 80% av mjukvarutolkningarna erhöll samma tolkning respektive 98% för läkartolkade EKG. Muskelstörningar blev oförändrade för 78%, mer störningar uppstod distalt för 21% och mer störningar proximalt uppstod för 1% I denna och andra liknande studier erhölls större R- amplitud i avledning III vid en proximal placering av extremitetselektroderna vilket kan bero på placeringen närmre hjärtat. En större R-amplitud kunde även observeras i avledning I, men vid distal placering jämfört med proximal för denna studie vilket är svårförklarat. Mindre muskelstörningar observerades vid en proximal armelektrodplacering vilket troligtvis beror på den kortare mätsträckan. Slutsatsen blir att för en proximal armelektrodplacering uppstod statistiskt signifikanta skillnader, men som endast har ringa klinisk betydelse i den studerade populationen då avvikelserna låg inom normalvärden och att placeringen gav reducering av muskelstörningar.

I västvärlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lär oss att läsa bilder på samma sätt som vi lär oss läsa en bok. Hur är det med studeranden som aldrig gått i skolan? Möter de några bilder och lär de sig att tolka dem? Är sfi-lärare medvetna om vilka bilder man bör använda i skolan och använder sig alfabetiseringslärar av ”enklare” bilder i sin undervisning jämfört med andra lärare? Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt med intervjuer av både lärare och elever. Det har visat sig att lärare i alfabetiseringsklasser i större utsträckning använder sig av ”enkla” bilder än vad lärare i andra klasser gör. Trots att eleverna möter bilder varje dag, framgår det att 50% av lärarna inte har någon utbildning för hur man ska använda bilder i skolan.

No description available.

No description available.

Pedagogik och lärande handlar i hög grad om kommunikation och kommunikation är näraförbundet med tolkning. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka tolkningensförutsättningar inom ramen för en iscensatt kommunikationsprocess som är uppbyggd som enmultimodal version av en klassisk så kallad "visklek". Verket Viskleken ställdes ut på Konstfacksvårutställning 2017 och bestod av bidrag från 39 st deltagare som visades upp efter den kedja sominnehållet i den första bilden, ursprungsbilden, hade vandrat. I arbetet undersöks hur innehållettransformeras i övergången från en person till en annan och utifrån deras arbete med olika medieroch material. Analysen, som utgår från begrepp från multimodal socialsemiotisk teoribildning, visarpå stora skillnader i hur olika människor tolkat ett material och hur innebörden successivt förskjutspå olika vis i förhållande till den bild som inledde denna visklek. I slutdiskussionen behandlas ocksåhuruvida resultaten av arbetet kan relateras till hur lärare kommunicerar de kunskapskrav somSkolverket har satt upp, och hur eleverna i sin tur tolkar dem i relation till betygssättning.

Denna uppsats söker svar på frågan: Hur kan arbete med analys av ett stycke påverka den musikaliska tolkningen av musiken? Detta har jag valt att undersöka på första satsen ur solo sonat no 2 i a moll BWV 1003 av J.S Bach. Jag använder mig av traditionella analysmetoder och undersöker främst form, motiv, baslinje och harmonik. I uppsatsen redovisar jag för praktiska tillämpningar av analyserna. Resultatet diskuteras sedan och en diskussion av ämnet förs. / <p>Den klingande delen av arbetet utgörs av följande inspelning: (Ljudfil Gabriel Coxner). Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna. Inspelningen är arkiverad och kan komma att kompletteras</p>

I kursplanerna för ensemble i gymnasiet framgår tydligt att tolkning, gestaltning och uttryck ska ingå i undervisningen. Det finns inga entydiga definitioner av dessa begrepp och hur de omsätts i praktiken varierar. Musikalisk interpretation kan handla om gestaltning genom text, musik och kropp. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare beskriver arbetet med interpretation i ensembleundervisning och för att ta reda på detta har intervjuer genomförts med fyra musiklärare som undervisar i ensemble på gymnasium. Resultatet visar att undervisningen kan innehålla exempelvis textanalys, arrangering och kommunikation och ger en inblick i de möjligheter och svårigheter lärare kan uppleva i detta sammanhang.