<p>Eftersom tolkanvändning är vanligt förekommande i socialt arbete ville vi undersöka socialarbetarens erfarenheter av tolkanvändning. Syftet med vår studie var att få ta del av socialarbetarens uppfattning om sin egen roll som tolkanvändare, hennes syn på tolkens roll och på tolkförmedlingens indirekta roll i tolksamtal. Studien baserades på tidigare forskning i området och kvalitativa intervjuer med åtta social-arbetare inom socialtjänsten som var vana vid att tala genom tolk. Intervjusvaren analyserades med hjälp av socialkonstruktivistiska och handlingsteoretiska begrepp. Vår slutsats var att socialarbetaren saknade norm för tolkanvändning och därmed ställde orimliga krav och förväntningar på tolken, vilket kunde vara en av orsakerna till att gränsöverskridanden sker. Därigenom kom vi fram till att introduktion i tolkanvändning borde ingå i socionomutbildningen.</p>

Eftersom tolkanvändning är vanligt förekommande i socialt arbete ville vi undersöka socialarbetarens erfarenheter av tolkanvändning. Syftet med vår studie var att få ta del av socialarbetarens uppfattning om sin egen roll som tolkanvändare, hennes syn på tolkens roll och på tolkförmedlingens indirekta roll i tolksamtal. Studien baserades på tidigare forskning i området och kvalitativa intervjuer med åtta social-arbetare inom socialtjänsten som var vana vid att tala genom tolk. Intervjusvaren analyserades med hjälp av socialkonstruktivistiska och handlingsteoretiska begrepp. Vår slutsats var att socialarbetaren saknade norm för tolkanvändning och därmed ställde orimliga krav och förväntningar på tolken, vilket kunde vara en av orsakerna till att gränsöverskridanden sker. Därigenom kom vi fram till att introduktion i tolkanvändning borde ingå i socionomutbildningen.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att ta reda på döva tolkanvändares åsikter, känslor och erfarenheter kring att använda tolk till teaterföreställningar. Genom två semistrukturerade gruppintervjuer med total sex döva tolkanvändare, som alla sett teater tolkad av både hörande och döva tolkar, undersöks dels vilka övergripande faktorer tolkanvändarna anser vara viktigt för ett lyckat resultat vid tolkning av teater, dels mer specifikt om de upplever några skillnader mellan att se teater tolkad av döva tolkar jämfört med hörande. De övergripande faktorer som framkommit som viktiga är: 1) Tolkens egenskaper och kompetens 2) Förberedelsearbetet 3) Placeringen av tolken. Gällande skillnaden mellan döv och hörande tolk är åsikterna delade. Några av studiens informanter menar att resultatet blir bättre med döv tolk, andra menar att det inte spelar någon roll utan att andra faktorer är viktigare. Studien drar slutsatsen att ett tolkuppdrag inom teater är oerhört komplext och kräver att många förutsättningar är rätt för att det ska bli lyckat, enligt den döva teaterpublikens uppfattning. Studien reflekterar över att det skulle vara önskvärt att fler teaterföreställningar tolkas till teckenspråk, för att bättre arbetsmetoder ska kunna arbetas fram och etableras, samt för att möjliggöra att Sveriges dövas befolkning får tillgång till fler kvalitativa scenkonstupplevelser.

Personer med kommunikationsnedsättning gällande språk, tal eller röst, samt personer med kognitiva svårigheter som påverkar kommunikationsförmågan, kan få stöd av tolk anställd vid Taltjänst. Beroende på individens behov kan tolken ge stöttning på olika sätt och i olika situationer. För att tolken ska kunna stötta tolkanvändaren vid samtal med en tredje part brukar förberedande samtal genomföras. En tidigare studie har visat att förberedande samtal hade en avgörande roll för att gemensam grund skulle kunna uppnås i samtal mellan tolk, tolkanvändare och tredje part. Utifrån detta syftade föreliggande studie till att undersöka hur uppbyggandet av gemensam grund gick till under förberedande samtal mellan tolk och tolkanvändare. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka tolkars och tolkanvändares upplevelse av taltjänsttolkning.   Åtta tolkanvändare, med varierande svårigheter, och fem tolkar deltog i studien. Materialet bestod av inspelningar från åtta förberedande samtal och tolv intervjuer. Intervjuerna med tolkar och tolkanvändare analyserades utifrån innehållsmässiga komponenter. Under intervjuerna med tolkanvändare framkom att tolkanvändare upplever att det är lättare att samtala med personer de känner. Under intervjuerna med tolkar framkom att samtliga tolkar anser att förberedande samtal är viktigt inför samtal med tredje part. Det inspelade materialet av förberedande samtal transkriberades och analyserades. Resultatet visar att olika samtalsstrategier kan användas för att tolk och tolkanvändare ska nå gemensam grund. Tre samtalsstrategier som användes för uppbyggande av gemensam grund identifierades; begäran om förtydligande &amp; begäran om bekräftelse av förståelse, visuellt stöd samt ljud &amp; kroppsspråk. Tolkar använder sig i samtliga samtal av begäran om förtydligande och begäran om bekräftelse av förståelse. Både tolkar och tolkanvändare använder sig i merparten av samtalen av visuellt stöd. Icke-lexikala ljud och kroppsspråk används i de flesta samtal, oftast av tolkanvändare, men ibland även av tolkar. I de flesta av de studerade samtalen används en kombination av samtalsstrategier. Föreliggande studies resultat kan bidra till att medvetandegöra strategier som tolkar anställda vid Taltjänst använder sig av, vilket eventuellt kan leda till mer effektiv tolkning i framtiden. / People with communication disorders involving language, speech, voice, and cognitive impairment affecting the ability to communicate, can be provided with an interpreter from Speech Interpreter Service as a means of support. The interpreter provides the user with support specified to their needs. Preparatory conversations held between the interpreter and the user prior to a meeting with a third party are customary. A previous study has shown that preparatory conversations were crucial in order to reach common ground between interpreter, user and a third party. Thus, the present study aimed to investigate how the interpreter and the user establish common ground during preparatory conversations. A further aim was to investigate how interpreters and users experience Speech Interpreter Service.   Eight users with various communication disorders and five interpreters participated in the study. The data consisted of eight preparatory conversations and twelve interviews. The interviews with interpreters and users were analysed based on content. The interviews with users showed that they think it is easier to talk to people they know. The interviews with interpreters showed that they consider preparatory conversations before a meeting with a third party to be important. The data from preparatory conversations was transcribed and analysed. The result shows that various conversational strategies may be used in order to establish common ground between interpreter and user. The analysis revealed three conversational strategies beneficial to establishment of common ground between interpreter and user; clarification request &amp; candidate understanding, visual support, and sounds &amp; body language. Interpreters used clarification requests and candidate understandings in all preparatory conversations. Both users and interpreters used visual support in most conversations. Non-lexical sounds and body language was also used in most conversations, particulary by users but also by interpreters. The result of the present study may contribute to awareness raising of which conversation strategies interpreters are using, that might possibly lead to even more effective interpreting in the future.

Abstract. The aim of this study is to examine the role of the interpreter and see how the interpreter thinks of his or her role in interpreted meetings. What kind of difficulties and opportunities does interpreters experience in their professional role and what can they describe as factors to a successful interpreted meeting. Above that we were interested in what kind of support if any, interpreters get from their employers or outsourcers when they are a part of an interpreted meeting where difficult and psychological hard matters is interpreted. The method chosen to examine and answer those questions are a qualitative method with semi structured interviews. Our interview persons were six interpreters with various work experience and degree of education. The theories chosen for this study have been parts of symbolic interactionism, sociocultural theory and communication theories in form of the barrier-model and filter-noise model. The results show us that our informants meets all kinds of difficulties on a day to day basis, however was this something that our informants expected and said to be a part of their job-description. We found in our previous research that some interpreters said that it can be a difficult matter to talk in a first-person way when the interpreted person disguise tough situations such as sexual abuse ore murders for example. This could both verifies and problematize by our informants. Most of them said that they were met with respect from other professions, but one voice distinguished from the others and talked in terms that the interpreter was seen as an idiot and definitely not was respected. One thing that they all could agree about was the lack of information they got to prepare themselves prior to the interpreted meeting, if this was a problem were however not a common thought.