<p>I en enkätundersökning har jag undersökt om det finns något samband mellan upplevelsen av kön hos den okönade autodiegetiska berättaren och författarens kön i två dikter av David Uppgren och Mariam Naraghi. Jag kom fram till att så inte var fallet utan att det fanns större bevis för att läsarna i huvudsak projicerade sitt eget kön på berättarrösten. Sedan analyserade jag även enkätsvaren för att undersöka vad i dikterna som avgjorde om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna. Det framkom att stereotypa uppfattningar om kön låg till grunden för majoriteten av läsarnas upplevelse. Efter detta applicerade jag stereotyperna på dikten för att se om diktens innehåll påverkades av om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna. Utfallet tydde på att så var fallet och att det i synnerhet är märkbart i berättarröstens förhållningssätt till den fiktiva världen.</p>

I en enkätundersökning har jag undersökt om det finns något samband mellan upplevelsen av kön hos den okönade autodiegetiska berättaren och författarens kön i två dikter av David Uppgren och Mariam Naraghi. Jag kom fram till att så inte var fallet utan att det fanns större bevis för att läsarna i huvudsak projicerade sitt eget kön på berättarrösten. Sedan analyserade jag även enkätsvaren för att undersöka vad i dikterna som avgjorde om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna. Det framkom att stereotypa uppfattningar om kön låg till grunden för majoriteten av läsarnas upplevelse. Efter detta applicerade jag stereotyperna på dikten för att se om diktens innehåll påverkades av om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna. Utfallet tydde på att så var fallet och att det i synnerhet är märkbart i berättarröstens förhållningssätt till den fiktiva världen.

Syftet med studien är att utifrån en narratologisk analys av Lina Wolffs De polyglotta älskarna diskutera hur Gérard Genettes narratologiska begrepp homo-, hetero- och autodiegetisk berättare, fokalisering, analeps och proleps kan göras tydliga och greppbara för elever i den svenska gymnasieskolan. Utifrån Örjan Torells modell för litterär kompetens diskuterar jag sedan hur begreppen kan presenteras och förklaras för att förstås av elever i svenskundervisningen. Materialet som står till grund för uppsatsen är Lina Wolffs De polyglotta älskarna, Gérard Genettes Narrative discourse och Örjan Torells Hur gör man en litteraturläsare?. Analysen visar att Wolffs roman i många avseenden kan bidra med tydliga exempel och intressanta narratologiska skiften. Utifrån Torells tre delkompetenser performanskompetens, konstitutionell kompetens och literary transferkompetens presenteras sedan två praktiska, didaktiska förslag. Istället för att söka begreppsförenklingar föreslås lärare söka nya sätt att förklara avancerade begrepp.