Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka varför elever väljer att skolka från idrottslektionerna. Studiens frågeställningar är:  Vad är det som gör att elever inte vill delta på idrottsundervisningen? Vad hade motiverat dessa elever till att delta i undervisningen?  Hur upplever eleverna sin undervisningsmiljö? Metod Studien har utförts med en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod för att få en beskrivande data. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sex elever som går i åk 8-9, urvalet har en jämn könsfördelning. Studiens teoretiska utgångspunkter är KASAM teorin samt de teoretiska begreppen inre motivation, yttre motivation och control value.  Resultat Resultaten visar att eleverna inte deltar på idrott och hälsa lektionerna eftersom de upplever en trötthet, att lektionerna är tråkiga samt negativa känslor som uppstår i grupper eller i vissa undervisningsmoment. Det som motiverar eleverna till att delta på idrottslektionerna är när deltagande sker med sina vänner samt viljan till ett betyg. De flesta av eleverna befann sig i en undervisningsmiljö som hade förutsättningar för att skapa hanterbarhet hos eleverna dock kunde vissa undervisningsmoment upplevas obegripliga. Alla elever upplevde någon form av meningsfullhet för ämnet idrott och hälsa.    Slutsats  Elevernas klasskamrater kan både skapa positiva känslor och negativa känslor som påverkar elevens deltagande. Det är viktigt att läraren arbetar med gruppensammanhållningen och normkritik för att skapa en trygg miljö. Läraren bör arbeta med elevernas inre motivation samt skapa undervisningsupplägg som främjar den upplevda hanterbarheten. Det är även viktigt att läraren presenterar information på ett sätt som gör informationen intressant och begripligt för eleverna.

Frånvaron bland gymnasieelever är idag ett nationellt problem och kan ofta vara ett tecken på att eleverna inte tycker att skolan känns meningsfull. Syftet med denna uppsats är att, med avstamp i denna frånvaroproblematik, undersöka vilka faktorer inom skolan som ur elevernas perspektiv påverkar huruvida de kommer i tid eller över huvud taget närvarar på lektionerna samt vilka konsekvenser eleverna upplever i samband med frånvaro och sena ankomster. Föremålet för min undersökning är en gymnasieskola i södra Sverige och min studie baseras på kvalitativa intervjuer med fem tredjeårselever. I min undersökning har jag, utöver ett systemteoretiskt perspektiv, även valt att studera elevernas motivation till lärande samt deras känsla av sammanhang (KASAM) inom skolan. Eleverna har fått svara på frågor som rör deras syn på undervisning, punktlighet, motivation och konsekvenser av frånvaro inom skolan. Resultatet av min undersökning visar att eleverna motiveras av såväl betyg, kunskap och inspirerande undervisning som tydliga krav från de undervisande lärarna.

Studiens syfte var att undersöka gymnasielärares attityder mot elevfrånvaro i svenska gymnasieskolor. Studiens frågeställning var “Hur ser gymnasielärares attityder till elevfrånvaro ut?”. Genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med erfarna gymnasielärare i södra Sverige analyserades materialet med tematisk innehållsanalys, ABC-modellen och den funktionella attitydteorin. Sex teman identifierades: Eleven, Hemmet, Läraren, Omgivning, Relation och Skolan. Resultaten visade att lärares attityder påverkades av känslor och tankar gentemot faktorer som hemförhållanden och psykisk ohälsa. Analysen baserades på ABC-modellen och den funktionella attitydteorin. Det framkom att lärarnas attityder till största del baserades på affekt och kognition från ABC-modellen medan samtliga funktioner från den funktionella attitydteorin kunde urskiljas ungefär lika mycket. Slutsatsen är att gymnasielärares attityder mot elevfrånvaro är komplexa där attityderna präglas av en önskan att skapa positiva relationer till eleverna och stödja dem. Attityderna gentemot elevfrånvaro värderades positivt eller negativt beroende på elevens inställning till skolan, vilja att ta emot hjälp och deras beteenden. / The aim of the study was to explore teachers' attitudes towards student absenteeism in Swedish upper secondary schools. The question investigated was: How do upper secondary school teachers’ attitudes towards student absenteeism manifest? This was investigated through 8 qualitative semi-structured interviews, analyzed using thematic content analysis, the ABC-model and the functional attitude theory. The participants included 8 teachers in upper secondary schools in southern Sweden. The analysis resulted in 6 themes: Student, Home, Teacher, Environment, Relationship and School. These themes were analyzed based on the ABC model and the functional attitude theory. Teachers' attitudes toward student absenteeism were linked to all parts of the ABC-model in various ways.   In the functional attitude theory, several functions could be discerned reflecting teachers' ways of reasoning and forming their attitudes. Teachers’ attitudes are complex and are charactarized by a desire to create positive relations and support the students. The attitudes were impacted either positively or negatively by students’ behaviour, will to accept the help offered by the teachers and their view of the importance of school and attendance.

Syftet med studien har varit att undersöka mellanstadielärares reflektioner över elever som har en hög frånvaro från undervisningen. Frånvaro kan ske på olika sätt, antingen genom att eleverna har en sammanhängande frånvaro eller en ströfrånvaro. Vad som anses vara en hög frånvaro skiljer sig också åt mellan studier och därmed finns det ingen tydlig definition om vad en hög frånvaro är. Vi har därför valt att undersöka både den sammanhängande frånvaron och den ströfrånvaron som mellanstadielärarna beskrivit som problematisk för eleverna. Studiens undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sju mellanstadielärare som har olika erfarenheter av elever med hög frånvaro. Den insamlade data från intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska begreppen ramfaktorteorin och inkludering. Resultatet i studien visar att definitionen av begreppet hög frånvaro skiljer sig åt mellan de olika mellanstadielärarna. Det skiljer sig även hur lärarna arbetar med de frånvarande eleverna och hur mycket de anser att en elev kan vara borta från undervisningen innan läraren bör se frånvaron som oroande. Flera av de intervjuade lärarna uttrycker att det är svårt att veta om en anmäld frånvaro från vårdnadshavare alltid stämmer. Lärarna menar att det kan finnas bakomliggande orsaker till den anmälda frånvaron, men att de som lärare måste lita vårdnadshavarna. Denna problematik känns igen i den tidigare forskning som föreliggande studie presenterar. De intervjuade lärarna menar att det därför är viktigt att skapa en god relation med vårdnadshavarna för att motverka sådana situationer. Alla lärare anser att de elever som är frånvarande från undervisningen missar viktiga kunskaper och att det är svårt att tillgodose de kunskaperna när eleverna sedan kommer tillbaka till skolan. Lärarna menar att en viktig förebyggande åtgärd för att främja en hög närvaro är att få eleverna att känna sig inkluderade i undervisningen. Som lärare är det då viktigt att skapa en trygg miljö där alla elever blir sedda och känner sig betydelsefulla. Föreliggande studie visar på att en tydlig definition om hög frånvaro skulle kunna underlätta för lärare, både med arbetet att uppmärksamma tidiga signaler och för att hjälpa lärare i hanteringen av elever med hög frånvaro. Vidare skulle tydligare strategier lärare sinsemellan kunna förebygga en hög frånvaro, både vid överlämningar till högstadiet samt kring arbetet med frånvarande elever. Det främjande arbetet med skolnärvaro är en kollegial angelägenhet som måste tas på allvar.

Denna studie undersöker vilka faktorer som varit avgörande för att bryta före detta elevers problematiska skolfrånvaro. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur eleverna beskriver den skolbakgrund som föranlett problematisk skolfrånvaro, vilka insatser de upplever har gjorts för att bryta den problematiska skolfrånvaron samt vilka vändpunkter de kan identifiera och beskriva. Teoretisk ram för studien utgörs av Vygotskijs sociokulturella perspektiv kring hur elevers skolsvårigheter förstås ur ett relationellt perspektiv, den relationella specialpedagogikens brännpunkt, vilken har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsätt. Studiens data samlades in genom strukturerade och halvstrukturerade intervjuer med elever som per definition varit så kallade hemmasittare. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleverna har individer i sin närhet som är inlyssnande och förstående och som kan synliggöra, stödja och strukturera elevernas tillvaro i syfte att bryta sin problematiska frånvaro. Resultaten visade vidare att förutom externa insatser var stöttande föräldrar och inre motivation viktiga delar i processen att bryta sin frånvaro och återgå till studier.

Närvaro i skolan har positiva samband med elevers kognitiva utveckling, socialisering och lärande, därför är det betydelsefullt att elever ges goda förutsättningar att kunna och känna lust att närvara i skolan då utbildningen ges. Med utgångspunkten att elevers perspektiv är viktiga i skolans närvarofrämjande arbete kartläggs i denna studie, med hjälp av webbenkäter och en kvantitativ ansats, vad elever upplever är viktigt för att de ska närvara i skolan. I korthet visar resultatet att det finns stor variation och vissa betydande likheter i elevers upplevelser av vad som är viktigt för att de ska närvara i skolan. I en jämförelse mellan elever med problematisk frånvaro och andra elever fanns stora likheter mellan grupperna och fåtalet mindre skillnader i deras upplevelser av angivet fenomen. Studiens resultat diskuteras i ljuset av tidigare forskning och denna diskussion genererar slutsatsen att elevers närvaro påverkas positivt av samspel i skolan som eleverna uppfattar som meningsfulla, engagerande samt trygg- och gemensamhetsskapande. Med stöd i denna slutsats argumenteras för att elevers olikheter, förutsättningar och behov bör vara en central utgångspunkt i skolans arbete med att främja närvaro, förebygga och åtgärda frånvaro, tillika för att inkludering kan vara en metod som främjar närvaro i skolan.

Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk.

Uppsatsen problematiserar elever i grundskolans år 9 och gymnasieelevers individuella handlande, när det gäller att skolka, i relation till den pedagogiska verksamheten. Vilka anledningar att skolka uppger eleverna? Vad anser de om skolans åtgärder mot skolk? Syftet med arbetet är att belysa och öka förståelsen för elevers olika anledningar att skolka och deras åsikter om skolpolitikens dominerande åtgärder mot skolk. Tjugo elever har intervjuats och deras åsikter har kategoriserats och teoretiskt benämnts enligt en metod inspirerad av grundad teori. Resultatet visar att en majoritet av eleverna skolkar på grund av att de flyr obehagliga situationer som uppstår i skolan och att skolan behöver öka sin relationskompetens och organisationskompetens för att eleverna ska skolka i mindre utsträckning, nå bättre resultat och må bättre. Teorin och elevernas reaktioner visar också att det finns en risk att de dominerande skolpolitiska åtgärderna mot skolk i längden förvärrar situationen. Alternativa åtgärdsförslag som grundas i litteraturstudier, tidigare forskning och elevernas åsikter presenteras.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur åtta elever på gymnasiet förklarar sin frånvaro på lektioner i Idrott och hälsa. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasieelever med hög frånvaro på Idrott och hälsa och tolkat resultatet utifrån Vygotskijs teorier om socialt lärande. De orsaker till frånvaro som framkommit springer ur den sociala samvaron: rädsla att göra bort sig, olustkänslor inför tävlingsmoment, brist på gemenskap, mobbing i form av utfrysning, men också känslor av otillräcklighet under idrottsmoment på grund av andras förmodade överlägsenhet. Frånvaro på idrotten är inte ett problem utan flera eftersom faktorerna är många. Dessa faktorer är inte alltid påtagliga eftersom de inte syns och hörs i rummet. Istället är det ofta en stark rädsla och en föreställning inom individen att bli dömd, hånad och utesluten ur gruppen. Genus kan vara en faktor eftersom flickor och pojkar kan ha olika inställning till tävlingsmoment.

Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka. Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande. Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro? Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar? Vad motiverar eleverna att gå till skolan? Vad tror eleverna är orsaker till skolk? Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron? För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät. Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform. Eleverna nämnde skolsvårigheter, dåliga kamratrelationer och brister i skolklimatet som orsaker till skolk. En anpassad lärmiljö utifrån elevens behov och en positiv, in lyssnande och uppmuntrande lärare bidrar enligt dem till ökad skolnärvaro. Endast hälften av föräldrarna har kännedom om skolans agerande och rutiner vid ogiltig frånvaro.  Föräldrarna upplever att skolan ska informera bättre kring rutinerna och arbetet med skolfrånvaro.