Syftet med den här uppsatsen är att se hur vida digitala skärmar är ett effektivt promotionverktyg, och hur konsumenternas beteende är relaterade till denna typ av in-store promotion. Genom en explorativ studie som genomfördes på Ica Maxi Karlstad undersöktes detta fenomen med hjälp av ögonspårning och enkäter. Med denna metod kunde författarna jämföra faktorer som rör köpvanor med hur stor uppmärksamhet som riktas mot in-store elementen i en matbutik. Viktiga slutsatser pekar på att de digitala skärmar som undersökts inte bidrar med tillräckligt relevant information för att uppmärksammas av konsumenter. Resultatet visar också att digitala skärmar är något som uppmärksammas i liten skala av uppgiftsorienterade personer. Det visade sig att andra mer traditionella in-store element, som vanliga gula prisskyltar, drog mer uppmärksamhet till sig. Resultaten öppnar också upp för fortsatta studier och forskning inom området. / The purpose of this essay is to see whether digital screens are effective as promotional tools, and how consumer behavior is related to this type of in-store promotion. Through an exploratory study conducted at Ica Maxi Karlstad the phenomena was investigated by using eye-tracking and surveys. By using this method the authors could compare the factors related to shopping habits with the amount of attention given to in-store elements in a grocery store. Key findings indicate that the digital screens that were examined do not communicate enough relevant information, to gain the attention from the consumers. The results show that digital screens are something that task-oriented people pays a little attention to. It turned out that other more traditional in-store elements, such as ordinary yellow price-signs, gained more attention. Furthermore, the result opens up for further studies and research within this area.

Vår egen erfarenhet av skärmar som hjälpmedel i skolan under lektionstid är positiv. När vi upptäckte att andra lärare, som undervisar elever med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD, använder skärmarna i andra syften under den sammanhållna skoldagen, som på raster och fritids, väcktes vår nyfikenhet på skärmanvändning. Eftersom merparten av all forskning om skärmar är positiv (Player-Koro 2012), valde vi att granska skärmanvändning för att se hur konsekvenserna av detta kan se ut i skolan. I denna litteraturstudie som föregås av intervjuer undersöks skärmars användning för elever inom autismspektrumtillstånd och/eller ADHD. Vi problematiserar hur digitaliseringen påverkar lärare och skolsituationen för dessa elever och hur detta kan kopplas till inkludering. Det har gjorts tre kvalitativa intervjuer samt en litteraturstudie. Samtliga lärare arbetar med elever inom autismspektrum med eller utan ADHD, antingen integrerat i klass eller i ett mindre sammanhang. Syftet var att undersöka hur digitaliseringen påverkar lärare och skolsituationen för dessa elever och hur detta kan kopplas till inkludering? I studien problematiseras lärares föreställningar om skärmen som vila, belöning och motivation, samt som ett dilemma att förhålla sig till i lärmiljön. Att skärmar skulle stå för vila och vara gynnsamma som belöning för att få eleverna att utföra skolarbete finner vi inte forskning som stödjer; den här typen av användning av skärmar kan istället ses som beteendemodifierande och vi finner indikationer på att risker finns för att det inte främjar kunskapsinhämtning. Resultaten i studien indikerar även att icke-kunskapsrelaterad skärmanvändning kan vara kontraproduktiv och riskerar att missgynna inkludering av dessa elever.

Syftet med detta examensarbete är att utforska hur fysiska objekt kopplade med publika skärmar kan designas för bästa interaktionen samt att lösa ett potentiellt folkhälsoproblem som är den höga sockerkonsumtionen. Publika skärmar är effektiva vid informationsdelning till en större allmänhet men interaktiva publika skärmar verkar inte locka till sig användare vilket fysiska objekt kopplade med publika skärmar kan göra, dessutom påstås fysiska objekt kopplade med publika skärmar öka användarnas engagemang vilket utforskas och bevisas genom både litteraturstudier och designmetoder.Detta examensarbetet resulterar i en utveckling av designkoncept och prototyp som tillåter fysiskt interaktion med påtagliga objekt i form av sockerbitar och en interaktiv publik pekskärm. Dessa sockerbitar ska användas för att kunna delta i ett gissningsspel om hur många sockerbitar olika livsmedelsprodukter innehåller som presenteras på den publika skärmen. Med hjälp av prototyputvärderingarna har frågeställningarna för detta arbetet lyckats besvarats.

A large majority of people use the internet daily. For this reason, online texts are in more need of accessibility than ever. This experimental study aims to figure out what makes texts presented on digital screens more legible. To do this we sought inspiration from typographical principles when we designed our experiments. We investigated four different aspects concerning the layout of texts, namely typeface, text-size, line-spacing and the color contrast. The experiments were conducted on 17 persons currently registered at a university or with an academic background. Our results show that all these aspects have an impact on the legibility of texts. For typeface we found that sans-serif is more legible than serifs on screens. Moreover, we found that the x-height is a large factor concerning legibility. For text-size we found that most participants preferred a larger text-size over a smaller one. For the color contrast we found that the best color combination was black text over white background. Finally, regarding line-spacing, we found that the participants preferred the bigger line-spacing over the smaller one. Regarding typographical principles on digital screens, we found that two of the principles were applicable for texts on screen.

I denna studie undersöker vi de främsta anledningarna till att medieteknikstudenter på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) använder blåljusfilter. Då man som medieteknikstudent använder elektroniska enheter under sina studier är det relevant att undersöka de vanor som studenterna har i deras användande och förstå anledningen bakom deras vanor. 17 studenter intervjuades med frågor kopplade till användningen av blåljusfilter där en del av intervjun fokuserade på den intervjuades vanor i användandet medan den andra delen fokuserade på upplevda effekter av användandet. Efter att ha sammanfattat intervjuerna kunde vi sammanställa de anledningar som framkom flest gånger under intervjuernas gång. Det framkom då att den främsta anledningen till att medieteknikstudenter använder blåljusfilter är att deras ögon blir mindre ansträngda, vilket de upplever ökar bekvämligheten framför skärmen. Den näst främsta anledningen var att studenterna ville få bättre sömnvanor. De främsta anledningarna till att medieteknikstudenter använder blåljusfilter är samma anledningar till att blåljusfilter rekommenderas och dessa anledningar stämmer överens med teorin. Anledningarna kan motivera personer som spenderar mycket tid framför skärmar att testa på denna vana om de upplever ett behov av mindre ansträngda ögon eller sömnvanor. / This study examines the main reasons behind why media technology students at KTH (Royal Institute of Technology) use blue light blocking filters on their technical devices. Since technical devices are frequently used during the studies of media technology it’s interesting to discover more about the habits in front of the screens and the reason behind those habits. 17 students were interviewed with questions related to their habits with the blue light blocking filter. One part of the interview focused more on their everyday usage while the other part where more focused on the experienced effects after using these filters. The interviews were then summarized and the reasons for the usage could be compiled in order to achieve a ranked list that would answer our question. The main reason why media technology students use blue light blocking filters is because it decreases the strain on the eyes, which increases their comfort in front of the screen. The reason that ended up in second place was in order for the students to develop more healthy sleeping habits. The main reasons why media technology students use blue light blocking filters are also the same reasons why these filters are recommended. The reasons also correspond to the previous research that has been done within this area. These reasons can motivate people that spend a lot of time in front of their screens to implement this habit of using a blue light blocking filter if they experience strained eyes or bad sleeping habits.

This study concerns design thinking and how to achieve usability when designing applicationsfor smart watches. The study's focus is on interaction and design for online auctionapplications such as Ebay and Tradera. After studying usability and design for devices withsmall screens, guidelines and design principles for interactive systems, we developed apaperprototype for an auction application. The prototype was used for testing our intervieweeswhile observing and asking questions. After collecting the data we analyzed the responses andfeedback on our prototype and combined the results to previous studies. Based on the analysisand discussion of the results from the interviews and observation of our prototype, we came toa conclusion in design thinking for applications to smart watches. Usability is achieved byselecting the key features and allowing the interaction to be short and the graphical design tobe simple by designing according to glanceability so the user can interpret notifications in aglance and understand what to do in just a few swipes. / Denna studie berör hur man ska tänka när man designar applikationer för smartklockor så de uppnår användbarhet. Studiens fokus ligger på interaktion och design för onlineauktioner såsom Ebay och Tradera. Efter att ha studerat användbarhet och design för enheter med småskärmar samt riktlinjer och designprinciper för interaktiva system tog vi fram en prototyp i papper. Prototypen lät vi testa under observation i samband med intervjuer på testpersoner. Efter att vi sammanställt all data har vi analyserat svaren utifrån vår prototyp samt återkopplat resultatet till tidigare studier. Utifrån analys och diskussion kring resultatet från intervju och observation av vår prototyp kommer vi till en slutsats i designtänk för applikationer till smartklockor. Användbarhet uppnås genom att välja nyckelfunktioner och låta interaktionen vara kort men enkel samt designa enligt glanceability vilket innebär att användaren genom ett ögonkast kan se, tolka och uppfatta vad som ska göras, för att sedan utföra det i ett svep.

Denna studie syftar till att förse kommuner och fackmän med en rimlig utgångspunkt vid upprättande av ljusemitterande skyltar i stadsmiljö och på så vis bidra till perceptuellt väl sammansatta stadsrum. De vägledande frågeställningar som tas upp i rapporten ser till såväl lämpliga kontrastförhållanden som digitala skyltars påverkan på rumsupplevelsen. Med grund i vetenskapsteori rörande seende, rumslig upplevelse och digitala skyltar upprättades en 20 kvadratmeter stor digital skylt på Tändstickstorget i Jönköping, vari ett fältexperiment kom att äga rum den 15 mars 2017. Under experimentet kom skylten att ställas till sex olika scenarier med avseende på skyltluminans och kontrastförhållande till dess direkta omgivning, vilka samtliga granskades av en respondentgrupp om 20 personer. Därefter följde en omfattande visuell utvärdering av den digitala skyltens perceptuella påverkan på det aktuella torgrummet, med skylten inställd på det scenario som dömts behagligast. Av resultaten framgår att ett lågt kontrastförhållande mellan den ljusemitterande skylten och dess direkta omgivning föredras framför ett högt, då en tydlig korrelation mellan höga kontraster och obehag identifierats. Vidare visar resultaten att en digital skylt leder till att stadsrummet som helhet upplevs mörkare och att dess upplevda form och storlek förändras. Konkurrens uppstår mellan lokala landmärken och skylten, då dess luminanta yta blir det dominerande objektet i synfältet. Det framgår tydligt av undersökningen att beslut vid implementering av digitala skyltar i stadsmiljö bör styrkas med en god kunskapsgrund, något som resultaten och det specifikt för studien utformade mätdataformuläret avser bidra till. / This thesis aims to provide municipalities and professionals with a reasonable starting point when planning for light emitting signs in urban environments, thus contributing to perceptually cohesive urban spaces. The questions raised in this report examine appropriate contrast ratios as well as digital signage’s impact on the spatial experience. Based on scientific theory concerning human vision, spatial experience and digital signage’s a 20-square meter digital sign was installed at Tändstickstorget in Jönköping, where a field experiment took place on the 15th of March 2017. The sign was programmed into six different scenarios with regard to its screen luminance and contrast ratio to its immediate surroundings, all of which were reviewed by 20 respondents. Furthermore, an extensive visual evaluation was carried out to investigate the perceptual impact the digital sign had on the city square, with the sign set to the scenario deemed most pleasant. The results show that a low contrast ratio between the light emitting sign and its immediate surroundings is preferred to a high ratio, seeing as a clear correlation between high contrasts and discomfort has been identified. Moreover, the results show that a digital sign makes the urban space perceptually darker overall, whilst at the same time affecting the form and size of the space. Competition arises between the local landmarks and the sign, as its luminous surface becomes the dominant object in the field of view. It is clear from the study that decisions regarding the implementation of digital signs in urban environments should be strengthened with a good knowledgebase, which the results along with the measurement data form developed specifically for the study intends to contribute with.

Coronapandemin i världen är ett faktum. För att minska smittspridningen i samhället, så bör individer följa regeringens samt myndigheternas rekommendationer. De restriktioner som är gällande i Sverige den 14:e maj är lindriga och under denna pandemi har offentliga platser, restauranger och butiker varit fortsatt öppna (Krisinformation.se 2020). Folkhälsomyndighetens (2020) strategi går ut på att platta ut kurvan så att hälso- och sjukvården upprätthåller en tillräckligt hög kapacitet för att vårda svårt sjuka patienter. För att minska smittspridningen är det av betydelse att enskilda individer följer rekommendationerna om att hålla avstånd, tvätta händerna och inte besöka äldre över 70 år (Folkhälsomyndigheten 2020). Forskning inom IKT pekar på att denna form av information och kommunikation relaterad till kris bör riktas långsiktigt och även inom andra kanaler än sociala medier (Soden & Palen, 2018). Inom detta område har nudging blivit en allt mer utpräglad metod för att motivera individer till beteendeförändringar inom specifika situationer Caraban et al (2019). Att informationen är tydlig och pålitlig är av stor betydelse (The Lancet, 2020). Kvalitativa Intervju- och observationsstudier pekar på att det finns ett behov av att motivera och påminna individer om att följa restriktionerna även utomhus. Genom att situationsanpassa offentliga skärmar och addera sensorer, så vill denna studie verka för att motivera individer till att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer (2020). Designen föreslår en situationsanpassad digital krisinformation som placeras i offentliga parker under coronapandemin. Konceptet innebär att nudga individer till att hålla avstånd i parker och på så sätt bidra till att minska smittspridningen i samhället. Designen tar hänsyn till tidigare forskning inom IKT, nudging och berättande visualisering. För att sedan bidra till forskningen genom att representera en ny metod för hur digital krisinformation kan förmedlas under pandemier. / The global Corona crisis is a fact. Individuals should follow the government's recommendations to reduce the spread of the virus in society. The Swedish strategy, which still remains at the date of 14th of May, means that public places, as well as restaurants and shops, are kept open (Krisinformation.se 2020). The strategy according to the Public Health Authority (Folkhälsomyndigheten 2020) is to flatten the curve so that healthcare can manage to take care of individuals in need of intensive care. In order to reduce the spread of the virus, it is important that individuals are following the recommendations on keeping distance, washing hands and avoiding necessarily contact with elderly over 70 years (Public Health Authority; Folkhälsomyndigheten 2020). Previous research in ICT science indicates that this form of information and communication should be used long term. Research in ICT points out that this form of crisis information should be used also in other channels than Social media (Soden & Palen 2018). According to the scientists Carbal et al (2019), nudging has played an important role for motivating individuals to change behaviour in a particular situation. Qualitative interviews, as well as observational studies, indicate that there is a need to motivate and remind individuals to follow the restrictions even outdoors. This essay aims to motivate individuals to follow the recommendations of the Public Health Authority (Folkhälsomyndigheten 2020). This essay suggests a situation-based design that passes ordinary digital crisis information placed in public parks during the Corona Pandemic. The concept involves nuding individuals to keep their distance in parks, and reduce the spread of the virus in the society. The design takes into account previous research in ICT, nudging and Narrative visualization. Furthermore, this essay aims to represent a new method for how Digital Crisis Information can be disseminated during pandemics.