Fysisk aktivitet har positiv effekt på den självskattade hälsan, där motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hälsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hälsa och motivation samt skattad hälsa och antalet träningstillfällen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hälsa och hinder till träning samt känsla inför, under och efter träningspass. En enkätundersökning genomfördes på ett gym i västra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkäten. Data analyserades statistiskt med hjälp av dataprogrammet SPSS. Resultaten visade att alla deltagarna som tillhörde gruppen ”över fyra träningstillfällen per vecka” hade en självskattad hälsa på nivån ”God”, ”Mycket god” eller ”Utmärkt”.   Faktorn ”Antalet träningstillfällen” var positivt relaterat till självskattad hälsa. Deltagarna i studien som kategoriserades till ”Sämre självskattad hälsa” instämde i högre grad till påståendena i enkäten som handlade om ”Hinder till träning” jämfört med de som kategoriserades till hinder som finns för de individer som är fysisk inaktiva. Även att undersöka varför somliga människor påverkas av vissa motivationsfaktorer och varför en del inte påverkas av dem alls. Genom att inspirera och motivera fysisk inaktiva personer med tillfredställande hälsofrämjande insatser kan hälsotillståndet förbättras och på lång sikt kan folkhälsan i landet öka. / Physical activity has a positive effect on self-rated health, where motivation level may be important to physical activity. The purpose of this paper is to study how physically active people rate their health. Further investigated the relationship between the assessed health and motivation, and assessed health and number of training sessions. In addition, examined the relationship between the assessed health and barriers to exercise and feel before, during and after workouts. A survey was carried out at a gym in western Sweden and a total of 244 physical active individuals answered the questionnaire. Data were    analyzed statistically using the computer program SPSS. The       results of this study showed that all of the participants who belonged to the group “Over four times per week” expressed a self-rated health at the level of “Good”, “Very good” or “Excellent”. The factor “Number of training sessions” was positive related self-rated health. Study participants with “Poor self-rated health” agreed in a greater extent to the allegations contained in the survey which focused on “Barriers to exercise” compared to those who had a “Better self-rated health”. Further research should examine what barriers exist for those individuals who are physically inactive. Further research should also study why some people are affected by some motivators and why some people are not affected by them at all. By inspiring and motivating physical inactive persons with satisfactory health promotion interventions can improve health status and long- term health of the country increase.

ABSTRACT Background: To work irregular hours, so called shift work, involves a greater risk to develop bad health compared to work daytime. The society today requires availability 24-hours per day which makes shiftwork necessary. We have to find a way to make shift working people remain at a good health. Purpose: The purpose of this study was to examine the self estimated health of shift workers. This study concerns significant differences between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks. Method: A cross sectional study was performed in four companies in industrial manufacturing, printing business and service business in the community of Örebro. 113 questionnaires were delivered and 71 persons filled the questionnaires and returned them, the reply fervency were 65 %. Results: In this population almost 80 % of the participants declared their health good, very good or excellent and no one declared their health as poor. No significant differences was found between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks. Keywords: Shift work, self estimated health, Effort-control, Effort-reward, SOC.

Introduktion Personer med en låg självskattad hälsa har en ökad risk för att utveckla sjukdom samt att dö i förtid i jämförelse med personer med en hög självskattad hälsa. Faktorer som påverkar den självskattade hälsan är ålder, kön, sjukdom och levnadsvanor. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur den självskattade hälsan påverkas av besvär av folksjukdomarna hjärt- och kärlsjukdom, cancer, astma och allergi, mag- och tarmsjukdomar, muskel- och ledsjukdomar och depression samt om detta eventuella samband kvarstår efter kontroll av kön, ålder och levnadsvanor. Metod Detta är en tvärsnittsstudie med data insamlat från Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland och Jönköpings län. För att undersöka om den självskattade hälsan påverkades av besvär i sjukdomar genomfördes logistiska regressioner. Resultat Personer med besvär i sin sjukdom hade högre oddskvoter (OR) för låg självskattad hälsa än personer utan besvär i sin sjukdom. Personer med depression och besvär var de som visade på högst OR för låg självskattad hälsa i de binära analyserna. Efter kontroll för kön, ålder och levnadsvanor visade resultatet att personer med hjärt- och kärlsjukdom med besvär hade högst OR för låg självskattad hälsa, tätt följt av depression med besvär. Astma och allergi var den sjukdom som visade på lägst OR för låg självskattad hälsa. Konklusion: Personer som upplever besvär i sin sjukdom har högre OR för låg självskattad hälsa än de utan besvär i sin sjukdom vilket indikerar att upplevelsen besvär har en större roll vid självskattning av hälsan än enbart sjukdom.

No description available.

While recent publications indicate that employees in human service professions have higher risk of sickness absence and mental ill-health, little is known about the association with other health outcomes and possible mechanisms behind the differential risk. This study investigates differences in burnout, self-rated health and sickness absence between those in human service professions and other professions and examines whether differences in psychosocial and organizational work environment can explain possible variations. Data were derived from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH), an approximately representative sample of the Swedish working population (n=4486). Results from binary logistic regressions suggested that those in human service professions had higher odds of burnout and sickness absence those in other professions. Differences in burnout were explained by background variables while differences in sickness absence were explained by psychosocial and organizational work factors. Employees in human service professions had lower odds of suboptimal self-rated health than others in the fully adjusted model. Women were at higher risk of burnout, sickness absence, and all adverse psychosocial and organizational work environment factors except social support. Future studies should investigate the most crucial psychosocial and organizational work factors in human service professions with the objective to improve employee health.

Background: While there are many positive benefits of social media, studies have shown that the use of certain types such as Facebook and Instagram may have negative health outcomes for young people including depression and eating disorders. Not much however is known about the impact of frequent exposure to Facebook and Instagram on health outcomes such as self-rated health and body fixation.   Objective: The purpose of this study is to investigate if there is an association between the frequent use of social media and self-rated health as well as body fixation among young adults between the ages of 18-25 years.   Design and method: This study was a cross-sectional study using questionnaires anonymously answered via Facebook. There were 65 respondents in the survey. The analysis was performed by using descriptive statistics and chi-test in SPSS.   Results: A larger proportion of those who frequently use social media had poorer self-rated health and more body fixation. After completing chi-squared tests, no statistically significant relationship was found for frequent use of social media and body fixation (p=0,164).   Conclusion: Frequent use of social media specifically Facebook and Instagram, has no statistically significant association with body fixation and Self-rated health. / Bakgrund: Det finns många positiva effekter av sociala medier, dock har studier visat att användningen av vissa typer såsom Facebook och Instagram kan ha negativa hälsoutfall för ungdomar, inklusive depression och ätstörningar. Inte mycket är dock känt om effekterna av frekvent exponering för Facebook och Instagram på hälsoresultat som självskattad hälsa och kroppsfixering. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan den frekventa användningen av sociala medier och självskattad hälsa samt kroppsfixering bland unga vuxna i åldrarna 18-25 år.   Design och metod: Denna studie var en tvärsnittsstudie som med hjälp av enkäter anonymt besvaras via Facebook. Det fanns 65 respondenter i undersökningen. Analysen genomfördes med hjälp av beskrivande statistik och chi-test i SPSS. Resultat: En större andel av dem som ofta använder sociala medier hade sämre självskattad hälsa och mer kroppsfixering. Efter chitvå-test utförts har inget statistiskt signifikant samband konstaterades för frekvent användning av sociala medier och kroppsfixering (p=0,164). Slutsats: Sociala medier har inget samband med självskattad hälsa och kroppsfixering.

The health of adolescent boys is complex and surprisingly little is known about how adolescent boys perceive, conceptualise and experience their health. Thus, the overall aim of this thesis was to explore adolescent boys’ perceptions and experiences of health, emotions, masculinity and subjective social status (SSS). This thesis consists of a qualitative, a quantitative and a mixed methods study. The qualitative study aimed to explore how adolescent boys understand the concept of health and what they find important for its achievement. Furthermore, the adolescent boys’ views of masculinity, emotion management and their potential effects on wellbeing were explored. For this purpose, individual interviews were conducted with 33 adolescent boys aged 16-17 years. The quantitative study aimed to investigate the associations between pride, shame and health in adolescence. Data were collected through a cross-sectional postal survey with 705 adolescents. The purpose of the mixed methods study was to investigate associations between SSS in school, socioeconomic status (SES) and self-rated health (SRH), and to explore the concept of SSS in school. Cross-sectional data were combined with interview data in which the meaning of SSS was further explored. Individual interviews with 35 adolescents aged 17-18 years were conducted. In the qualitative study, data were analysed using Grounded Theory. In the quantitative study, statistical analyses (e.g., chi-square test and uni- and multivariable logistic regression analyses) were performed. In the mixed method study, a combination of statistical analyses and thematic network analysis was applied. The results showed that there was a complexity in how the adolescent boys viewed, experienced, dealt with and valued health. On a conceptual level, they perceived health as holistic but when dealing with difficult emotions, they were prone to separate the body from the mind. Thus, the adolescent boys experienced a difference between health as a concept and health as an experience (paper I). Concerning emotional orientation in masculinity, two main categories of masculine conceptions were identified: a gender-normative masculinity and a non-gender-normative masculinity (paper II). Gender-normative masculinity comprised two seemingly opposite emotional masculinity orientations, one towards toughness and the other towards sensitivity, both of which were highly influenced by contextual and situational group norms and demands, despite that their expressions are in contrast to each other. Non-gender-normative masculinity included an orientation towards sincerity, emphasising the personal values of the boys. Emotions were expressed more independently of peer group norms. The findings suggest that different masculinities and the expression of emotions are intricately intertwined and that managing emotions is vital for wellbeing. The present findings also showed that both shame and pride were significantly associated with SRH, and furthermore, that there seems to be a protective effect of experiencing pride for health (paper III). The results also demonstrated that SSS is strongly related to SRH, and high SRH is related to high SSS, and further that the positioning was done in a gendered space (paper IV). Results from all studies suggest that the emotional and relational aspects, as well as perceived SSS, were strongly related to SRH. Positive emotions, trustful relationships and having a sense of belonging were important factors for health and pride was an important emotion protecting health. Physical health, on the other hand, had a more subordinated value, but the body was experienced as an important tool to achieve health. Even though health was mainly perceived in a holistic manner by the boys, there were boys who were prone to dichotomise the health experience into a mind-body dualism when having to deal with difficult emotions. In conclusion, this thesis demonstrates that young, masculine health is largely experienced through emotions and relationships between individuals and their contexts affected by gendered practices. Health is to feel and function well in mind and body and to have trusting relationships. The results support theories on health as a social construction of interconnected processes. Having confidence in self-esteem, access to trustful relationships and the courage to resist traditional masculine norms while still reinforcing and maintaining social status are all conducive to good health. Researchers as well as professionals need to consider the complexity of adolescent boys’ health in which norms, values, relationships and gender form its social determinants. Those working with young boys should encourage them to integrate physical, social and emotional aspects of health into an interconnected and holistic experience. / Tonårspojkars hälsa är komplex och det finns förvånansvärt lite forskning gällande hur tonårspojkar uppfattar, konceptualiserar och upplever hälsa. Därför var det övergripande syftet med denna avhandling att undersöka tonårspojkars uppfattningar och upplevelser av hälsa, emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status. Denna avhandling består av tre delstudier: en kvalitativ, en kvantitativ och en mixed metod studie. Den kvalitativa studien syftade till att undersöka hur tonårspojkar uppfattar begreppet hälsa och vad de tyckte var viktigt för att uppnå hälsa, samt deras syn på manlighet, känslohantering och potentiell påverkan på deras välbefinnande. För detta ändamål genomfördes individuella intervjuer med 33 unga pojkar i åldern 16-17 år. Den kvantitativa studien syftade till att undersöka sambandet mellan stolthet, skam och hälsa i tonåren, och data samlades in genom en postenkät där 705 ungdomar deltog. Syftet med mixed metod-studien var att undersöka sambanden mellan subjektiv social status (SSS) i skolan, socioekonomisk status (SES) och självskattad hälsa (SRH) samt att undersöka innebörden av begreppet subjektiv social status. Data från en enkät kombinerades med intervjudata av 35 ungdomar i åldern 17-18 år. I den kvalitativa studien analyserades data med hjälp av Grounded Theory metoden. I den kvantitativa studien användes statistiska analysersåsomchi-två-test samt uni- och multivariabel logistisk regressionsanalys. I mixedmetod-studien användes en kombination av statistiskaanalyser ochtematisknätverksanalys. Resultaten visade att det fanns en komplexitet i hur unga pojkar uppfattade, upplevde, hanterade och värderade hälsa. På en teoretisk nivå uppfattade de hälsa som holistisk men när det handlade om att hantera svåra känslor, var de benägna att separera kroppen från sinnet. Således upplevde de en skillnad mellan hälsa som begrepp och hälsa som upplevelse (I). Gällande den känslomässiga maskulina orienteringen, identifierades två huvudkategorier av maskulina föreställningar: könsnormativ och icke-könsnormativ maskulinitet (II). Könsnormativ maskulinitet bestod av två till synes motsatta maskulinitetsorienteringar, en mot tuffhet och den andra mot känslighet, som båda var starkt påverkad av kontextuella och situationella gruppnormer och krav, trots att deras uttryck kontrasterade varandra. Icke-könsnormativ maskulinitet inkluderade en inriktning mot uppriktighet som betonade de personliga värdena för pojkar; känslor kunde uttryckas mer oberoende av kamratgruppens normer. Resultaten tyder på att olika maskuliniteter och känslouttryck är starkt sammanflätade och att känslohantering är avgörande för välbefinnandet. Resultat visade också att upplevelser av skam och stolthet var signifikant associerade med självskattad hälsa, och att stolthet verkar ha en skyddande effekt för hälsa (III). Vidare visade resultaten att det finns ett starkt samband mellan subjektiv social status och självskattad hälsa och att mycket god självskattad hälsa är relaterad till hög subjektiv social status. Positioneringarna gjordes i en starkt genuskodad skolmiljö (IV). Resultat från allastudier visarattde känslomässiga ochrelationellaaspekternavaravgörandeförhälsa, liksomden subjektivt upplevda statussomvar starktrelaterad tillsjälvskattad hälsa. Positivakänslor och tillitsfulla relationer, och att känna tillhörighet och stolthet varviktiga faktorerförhälsa. Fysiskhälsa å andra sidan hadeettmerunderordnat värde menkroppen var ettviktigt verktyg för attuppnåhälsa. Även omhälsauppfattadespå ett holistiskt sätt av de flesta pojkarna, fanns det pojkar som varbenägna att dela upp hälsoupplevelsen i kropp och sinne när det gällde att hantera svåra känslor. Sammanfattningsvis visar denna avhandlingatt den unga, manligahälsantill stor delupplevs genomkänsloroch relationermellanindivider och derassammanhang som är starkt genuskodade. Resultaten stöderteorier omhälsasomensocial konstruktionav sammankopplade processer. Hälsa är att må och fungera bra i kropp och sinne och ha tillgång till tillitsfulla relationer. Att ha självkänsla, tillgång till förtroendefulla relationer och att våga stå emot traditionella maskulinitetsnormer utan att tappa status bidrar positivt till hälsa. Forskare samt yrkesverksamma måste ta hänsyn till komplexiteten i unga pojkars hälsa, där normer, värderingar, relationer och genus utgör dess sociala bestämningsfaktorer. De som arbetar med unga pojkar bör uppmuntra dem att integrera fysiska, sociala och känslomässiga aspekter av hälsa till en sammanlänkad helhetsupplevelse.

Bakgrund: Tidigare forskning inom ämnet kroppsbildsuppfattning har till största del utgått från ett patogent perspektiv. Fokus har utgjorts av att eliminera orsaker till en negativ kroppsbild, istället för att försöka förstå hur faktorer som bidrar till en positiv kroppsbild kan främjas, vilket vidare också leder till hälsofrämjande beteenden. I motsats till tidigare forskning var därför föreliggande studies syfte att undersöka om det fanns en korrelation mellan gymnasieungdomars självskattade hälsa och kroppsbildsuppfattning utifrån ett salutogent perspektiv. Studiens metod har byggt på en kvantitativ enkätundersökning som bestod av de validerade mätinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) och Body appreciation scale 2 (BAS-2). SHIS mäter hälsa utifrån ett salutogent perspektiv, medan BAS-2 används för att mäta individens kroppsuppskattning ur ett positivt perspektiv, vilket är en betydande del av en individs kroppsbildsuppfattning. Studiens resultat kunde påvisa en medelstark positiv korrelation (r= 0,468) p=0,001 mellan självskattad hälsa och kroppsuppskattning. Flickor skattade sin hälsa signifikant högre än pojkar (p= 0,003), med 95 % säkerhet (CI= 1,590- 7,853) och hade också en högre kroppsuppskattning än pojkar på en signifikant nivå (p=0,001, 95 % CI= 2,845- 8,062). Konklusion: fortsatt forskning bör studera den subjektiva hälsan i relation till kroppsbildsuppfattning ur ett salutogent perspektiv, för att generera kunskap gällande vilka faktorer det är som gör att det finns en korrelation mellan hälsa och kroppsbildsuppfattning. / Background: Previous research in the subject body image has largely been based on a pathogenic perspective. The focus has been on eliminating causes of a negative body image, instead of trying to understand how factors that contribute to a positive body image can be promoted, which furthermore leads to health promoting behaviors. In contrast to previous research, the purpose of the present study was therefore to investigate whether there was a correlation between high school students' self-estimated health and body image from a salutogenic perspective. The study's method has been based on a quantitative survey that consisted of the validated measuring instruments Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) and Body appreciation scale 2 (BAS-2). SHIS measures health from a salutogenic perspective, while BAS-2 is used to measure an individual's body appreciation from a positive perspective, which is a significant part of an individual's body image. The study's results showed a positive correlation (r = 0.468) p = 0.001 between self-estimated health and body appreciation. Girls estimated their health significantly higher than boys (p = 0.003), with 95% certainty (CI = 1.590-7.853) and had a higher body appreciation than boys at a significant level (p = 0.001, 95% CI = 2,845-8,062). Conclusion: further research should study the subjective health in relation to body image from a salutogenic perspective, in order to generate knowledge regarding which factors that causes a correlation between health and body image.

En viktig faktor för människans förmåga att arbeta är hälsa. På arbetsplatsen tillbringar människan mer än en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hälsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sämre hälsa samt högre sjukfrånvaro bland sina anställda än andra arbetsgivare. De som jobbar inom vård och omsorg har generellt dåliga psykosociala arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dåligt socialt stöd kan påverka hälsan negativt, vilket kan öka rörligheten på arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb på grund av dåliga arbetsförhållanden. Syftet är att undersöka samband mellan självskattad psykosocial arbetsmiljö, självskattad hälsa och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige. Studien har genomförts som en deduktiv tvärsnittsstudie och är en del av en störres studie.  Den baseras på 9 270 kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige. Studien teoretiska referensram är krav/kontroll/stöd modellen. Analys skedde genom univariata, bivariata och multivariata metoder.    Resultatet visar att det fanns signifikanta bi- och multivariata samband mellan att kommunanställda som upplever den psykosociala arbetsmiljön som god även skattar hälsan bättre samt i mindre utsträckning överväger att byta jobb än de som upplever sämre psykosocial arbetsmiljö. Ålder och antal år på arbetsplatsen hade betydelse för övervägandet att byta jobb. Detta i form av att ju äldre de anställda är samt ju längre de arbetat på arbetsplatsen desto mindre är övervägandet att byta jobb. Slutsatsen är att den psykosociala arbetsmiljön hade betydelse för den upplevda hälsan och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre och handikappsomsorgen. / Health is an important prerequisite for the ability to work. In the workplace, the human being spends more than a third of their lives. This makes the workplace a major arena for health promotion. Municipalities have as employers in Sweden generally poorer health and higher rates of sick leaves among the employees than other employers. Those who work in health care have bad demanding working conditions. Psychosocial work environment in the form of high demands, lack of control and poor social support may affect health negatively. This can increase labor market mobility in the form of more tend to change jobs due to poor working conditions. The aim of this study is to investigate the relationship between self-rated psychosocial work environment, self-rated health and occupational mobility among municipal employees in the elderly and disabled care in Sweden. The study is implemented as a deductive cross sectional study and is a part of a major study. It is based on a sample of 9 270 municipal employees in the elderly and disabled care in Sweden. The theoretical frame of reference of study is the demand / control / support model. The analyses were done by univariat, bivariat - and multivariate methods. The results show that there were significant correlation between municipal employees who experience the psychosocial work environment as good rated health better and lesser extent considering changing jobs than those who experience poorer psychosocial work environment. Age and number of years in the workplace was relevant to the consideration of changing jobs. This is in the form of the older employees are and the longer they worked in the workplace, the less is the consideration of changing jobs. The conclusion is that the psychosocial work environment was important for the perceived health and the consideration to change jobs among municipal employees in the elderly and disabled.

Bakgrund: Minoritetsgrupper, inklusive invandrargrupper, tenderar att skatta sin hälsa sämre i jämförelse med majoriteten. Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande avhandling var att beskriva, analysera, jämföra och fördjupa förståelsen för äldre finlandssvenskars hälsa i form av upplevd och självskattad hälsa återspeglad ur ett livsloppsperspektiv. Upplevd hälsa studerades kvalitativt bland äldre finlandssvenskar i Finland och bland äldre finlandssvenskar i Sverige och som återflyttare till Finland (delstudierna I, IV). Självskattad hälsa studerades kvantitativt bland äldre finlandssvenskar i Finland (delstudie II), samt bland äldre finlandssvenskar i Sverige jämfört med äldre finskspråkiga i Sverige (delstudie III). Migration (III, IV) och åldrandet (I, II, IV) återspeglade sig i äldres hälsa. Metod: Urvalen erhölls från Befolkningsregistet i Finland samt Statistiska Centralbyrån i Sverige. Studiegrupperna bestod av totalt n=982 personer. Data insamlades genom strukturerad muntlig och inbandad intervju, halvstrukturerad inbandad intervju, strukturerat intervjuformulär samt postad enkät. Data analyserades genom hermeneutisk ansats med kärnberättelser, tematisk kvalitativ innehållsanalys, kumulativ multipel regressionsanalys samt Chi2-test. Resultat: Äldres upplevda hälsa tog sig uttryck genom personligheten, fysisk hälsa, sociala relationer och samhället. Över hälften skattade sin hälsa som god. Hälsa skattades som bättre ju mindre mediciner man behövde, ingen värk/smärta, bättre funktionsförmåga, bättre livslust och bättre ekonomi. Äldre finlandssvenskar i Sverige skattade sin hälsa som bättre jämfört med finskspråkiga i Sverige. Migration hade medfört svårigheter i samband med flyttningen till Sverige och arbetslivet i Sverige. Återflyttningen kunde försvåras av ohälsa och åldrandet. Åldrandet medförde en anpassning till att sätta egen hälsa och nuläge i perspektiv. Resultaten visade att äldre kan bidra med kunskaper om friskfaktorer. Konklusion: Ur ett folkhälsovetenskapligt hälsofrämjande perspektiv är det av relevans att lyfta fram minoritetsgrupper ur ett resursperspektiv. Det är centralt att beakta att det kan förekomma skillnader i hälsa mellan minoriteter, inom minoriteter och inom etniska minoriteter. Sociala och kulturella skillnader kan inverka på hur äldre skattar sin hälsa. Äldre i minoritet kan vara mera sårbara på grund av ohälsa, migration och kön / Background: Minority groups, including immigrants, generally tend to report lower self-rated health than the majority. Aims: The overall object of the dissertation was to describe, analyze and compare the self-rated health of older Finland-Swedes, and deepen the understanding of their experience of health in a life-course perspective. The experience of health was qualitatively studied among older Finland-Swedes in Finland, Finland-Swedes in Sweden and after re-migration in Finland (parts I, IV). Self-rated health was quantitatively studied among older Finland-Swedes in Finland (part II), and among older Finland-Swedes in Sweden compared to older Finnish-speakers in Sweden (part III). Migration (parts III, IV) and ageing (parts I, II, IV) were reflected in the health of older persons. Methods: The sample was obtained from the Population Register Centre of Finland and Statistics Sweden. The target groups consisted of 982 persons. The data was collected in structured oral and taped interviews, semi-structured taped interviews, structured interview forms, and postal enquiries. The data were analyzed through a hermeneutic approach with core narratives, thematic qualitative content analysis, cumulative multiple regression analysis, and chi-square test. Results: The experiential health of older persons manifested itself in personality, physical health, social relations, and society. More than a half of the respondents rated their health as good. Better health was reported with less medicine, no pain/suffering, better functional capacity, more zest for life, and better financial position. Older Finland-Swedes in Sweden reported better health than the Finnish-speaking respondents in Sweden. Migration had caused difficulties in connection with the move to Sweden and with working life in Sweden. Ill-health and ageing could cause problems with remigration. Ageing involved an adjustment in setting own health and the present in perspective. The results showed that older persons could contribute knowledge about health factors. Conclusions: From the perspective of public health science and health promotion, it is relevant to present minority groups from the vantage point of resources. It is essential to realize that there can be health differences between minorities, within minorities, and among ethnic minorities. Social and cultural variations can affect the way older persons evaluate their health. Older persons in minorities can be more vulnerable owing to ill-health, migration and gender.