Bakgrund: Tidigare forskning inom ämnet kroppsbildsuppfattning har till största del utgått från ett patogent perspektiv. Fokus har utgjorts av att eliminera orsaker till en negativ kroppsbild, istället för att försöka förstå hur faktorer som bidrar till en positiv kroppsbild kan främjas, vilket vidare också leder till hälsofrämjande beteenden. I motsats till tidigare forskning var därför föreliggande studies syfte att undersöka om det fanns en korrelation mellan gymnasieungdomars självskattade hälsa och kroppsbildsuppfattning utifrån ett salutogent perspektiv. Studiens metod har byggt på en kvantitativ enkätundersökning som bestod av de validerade mätinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) och Body appreciation scale 2 (BAS-2). SHIS mäter hälsa utifrån ett salutogent perspektiv, medan BAS-2 används för att mäta individens kroppsuppskattning ur ett positivt perspektiv, vilket är en betydande del av en individs kroppsbildsuppfattning. Studiens resultat kunde påvisa en medelstark positiv korrelation (r= 0,468) p=0,001 mellan självskattad hälsa och kroppsuppskattning. Flickor skattade sin hälsa signifikant högre än pojkar (p= 0,003), med 95 % säkerhet (CI= 1,590- 7,853) och hade också en högre kroppsuppskattning än pojkar på en signifikant nivå (p=0,001, 95 % CI= 2,845- 8,062). Konklusion: fortsatt forskning bör studera den subjektiva hälsan i relation till kroppsbildsuppfattning ur ett salutogent perspektiv, för att generera kunskap gällande vilka faktorer det är som gör att det finns en korrelation mellan hälsa och kroppsbildsuppfattning. / Background: Previous research in the subject body image has largely been based on a pathogenic perspective. The focus has been on eliminating causes of a negative body image, instead of trying to understand how factors that contribute to a positive body image can be promoted, which furthermore leads to health promoting behaviors. In contrast to previous research, the purpose of the present study was therefore to investigate whether there was a correlation between high school students' self-estimated health and body image from a salutogenic perspective. The study's method has been based on a quantitative survey that consisted of the validated measuring instruments Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) and Body appreciation scale 2 (BAS-2). SHIS measures health from a salutogenic perspective, while BAS-2 is used to measure an individual's body appreciation from a positive perspective, which is a significant part of an individual's body image. The study's results showed a positive correlation (r = 0.468) p = 0.001 between self-estimated health and body appreciation. Girls estimated their health significantly higher than boys (p = 0.003), with 95% certainty (CI = 1.590-7.853) and had a higher body appreciation than boys at a significant level (p = 0.001, 95% CI = 2,845-8,062). Conclusion: further research should study the subjective health in relation to body image from a salutogenic perspective, in order to generate knowledge regarding which factors that causes a correlation between health and body image.

Kostnaderna för den arbetsrelaterade ohälsan i form av sjukskrivningar och produktionsbortfall är stora. De arbetsorganisatoriska faktorer som har störst betydelse för ohälsan är arbetsmiljön och ledarskapet. Ledningen är den faktor som i sin tur har möjlighet till påverkan på arbetsmiljöns utformning. Detta betyder att ledaren är den faktor som har störst möjlighet att påverka medarbetarens hälsa. Enligt vissa teorier kan ledarskapsbeteendet direkt kopplas till medarbetarnas hälsa. Andra studier kopplar ledarskapsbeteendet till medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka olika ledarbeteendens påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och hälsa. Syftet har även varit att utreda om det finns något koppling mellan arbetstillfredsställelse och hälsa, det vill säga en mekanism mellan ledarskapsbeteende och medarbetarnas hälsa. För att undersöka detta har uppsatsen analyserat kvantitativa data från undersökningen ”Arbetsmiljömärkta arbetsplatser” eller  ”Attraktiva arbetsplatser i Jämtlands län”. Det teoretiska resonemang som låg till grund för framställningen omfattade olika ledarbeteenden, medarbetarens behov, hälsa och välbefinnande, arbetstillfredsställelse samt ledarens och medarbetarens interaktion via krav, kontroll och stöd. Resultatet i min studie visade att en ledare genom sitt beteende påverkar sina medarbetares hälsa direkt och/eller indirekt genom mekanismen arbetstillfredsställelse. / The costs of work-related illness, such as sick-leaves and drops in production, are considerable. The work organizational factors with the greatest influence over illness are workplace environment and leadership. Management, in turn, is the factor with the possibility of influencing the design of the workplace environment. This means that the leader is the one with the greatest opportunity to influence the health of co-workers. According to some theories, leader behavior may directly be connected to the health of co-workers. Other studies discern a link between leadership behavior and work satisfaction of co-workers. The purpose of this paper has been to investigate the influence of different types of leadership on the work satisfaction and health of co-workers. The essay also aimed at examining whether or not a link exists between work satisfaction and health, i.e. a mechanism between leadership behavior and health of co-workers. In order to carry out this study, quantitative data has been analyzed from the reports “Arbetsmiljömärkta arbetsplatser” or “Attraktiva arbetsplatser i Jämtlands län”. The theoretical reasoning that came to constitute a basis for the essay comprised different types of leadership, co-workers needs, health and well-being, work satisfaction and finally leader and co-worker interaction through demands, control and support. The results of my study indicated that leader behavior directly influenced the health of co-workers and/or indirectly through the mechanism work satisfaction.

Kostnaderna för den arbetsrelaterade ohälsan i form av sjukskrivningar och produktionsbortfall är stora. De arbetsorganisatoriska faktorer som har störst betydelse för ohälsan är arbetsmiljön och ledarskapet. Ledningen är den faktor som i sin tur har möjlighet till påverkan på arbetsmiljöns utformning. Detta betyder att ledaren är den faktor som har störst möjlighet att påverka medarbetarens hälsa. Enligt vissa teorier kan ledarskapsbeteendet direkt kopplas till medarbetarnas hälsa. Andra studier kopplar ledarskapsbeteendet till medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka olika ledarbeteendens påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och hälsa. Syftet har även varit att utreda om det finns något koppling mellan arbetstillfredsställelse och hälsa, det vill säga en mekanism mellan ledarskapsbeteende och medarbetarnas hälsa. För att undersöka detta har uppsatsen analyserat kvantitativa data från undersökningen ”Arbetsmiljömärkta arbetsplatser” eller  ”Attraktivaarbetsplatser i Jämtlands län”. Det teoretiska resonemang som låg tillgrund för framställningen omfattade olika ledarbeteenden, medarbetarens behov, hälsa och välbefinnande, arbetstillfredsställelse samt ledarens och medarbetarens interaktion via krav, kontroll och stöd. Resultatet i min studie visade att en ledare genom sitt beteende påverkar sina medarbetares hälsa direkt och/eller indirekt genom mekanismen arbetstillfredsställelse. / The costs of work-related illness, such as sick-leaves and drops in production, are considerable. The work organizational factors with the greatest influence over illness are workplace environment and leadership. Management, in turn, is the factor with the possibility of influencing the design of the workplace environment. This means that the leader is the one with the greatest opportunity to influence the health of co-workers. According to some theories, leader behavior may directly be connected to the health of co-workers. Other studies discern a link between leadership behavior and work satisfaction of co-workers. The purpose of this paper has been to investigate the influence of different types of leadership on the work satisfaction and health of co-workers. The essay also aimed at examining whether or not a link exists between work satisfaction and health, i.e. a mechanism between leadership behavior and health of co-workers. In order to carry out this study, quantitative data has been analyzed from the reports “Arbetsmiljömärkta arbetsplatser” or “Attraktiva arbetsplatser i Jämtlands län”. The theoretical reasoning that came to constitute a basis for the essay comprised different types of leadership, co-workers needs, health and well-being, work satisfaction and finally leader and co-worker interaction through demands, control and support. The results of my study indicated that leader behavior directly influenced the health of co-workers and/or indirectly through the mechanism work satisfaction.