I och med att världens befolkning blir äldre är det av vikt att aktivera äldre för att bibehålla en god hälsa. Högt antal av individer i hög ålder lever med funktionsnedsättningar och därmed är det viktigt att anpassa aktiviteter på servicehus för äldre som är 65 år och äldre. Syftet med studien var att undersöka äldres självskattade hälsa och i vilken utsträckning de deltar i aktiviteter, samt om det förekommer några könsskillnader. Studien syftade även till att undersöka om det förekommer samband mellan självskattad hälsa och deltagande i aktiviteter bland äldre som bor på servicehus i Västerås. Kvantitativ metod och ett frågeformulär användes för att samla in data. Designen var tvärsnittdesign. Studien tog hänsyn till etiska aspekter och kvalitetskriterier. Antalet respondenter som deltog i studien var 100 varav 100 enkäter samlandes in och användes i studiens resultat. För att kunna analysera resultatet användes korrelation. I resultatet framkom det samband mellan självskattad hälsa och deltagande i aktiviteter. Respondenterna upplever bra självskattad hälsa och 94 av 100 respondenter deltar i aktiviteter. Resultatet visar även att män upplever bättre hälsa än kvinnor trots att det var en jämn fördelning mellan könen i deltagandet.

<p>Andelen äldre människor i världen har ökat markant de senaste</p><p>årtiondena. Även i Sverige är denna ökning tydlig, samtidigt</p><p>som statistik också pekar på en högre nationell medelålder.</p><p>Detta medför ökade krav på äldreomsorgen i Sverige för att på</p><p>bästa sätt ta hand om den växande andelen gamla människor.</p><p>Syftet med denna studie var därför att belysa de faktorer som</p><p>påverkar äldre människors upplevelser i samband med flytt och</p><p>permanent vistelse på servicehus eller särskilt boende.</p><p>Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 14</p><p>vetenskapliga artiklar granskades. De teman som framkom var:</p><p>rätten till egna val och en personlig identitet, mental inställning,</p><p>samvaro med personal och andra boende, socialt stöd utifrån</p><p>och mat. Resultatet indikerade också att sjuksköterskan inom</p><p>många av kategorierna har en stor möjlighet att påverka den</p><p>åldrande individens upplevelse av äldreomsorgen. Studien</p><p>visade även på vikten av att bedriva ytterligare forskning inom</p><p>ämnet, samt ett behov av en samhällssatsning i form av ökade</p><p>resurser och fortbildning för personal. Detta för att i framtiden</p><p>skapa en mer individanpassad äldreomsorg.</p>

Andelen äldre människor i världen har ökat markant de senaste årtiondena. Även i Sverige är denna ökning tydlig, samtidigt som statistik också pekar på en högre nationell medelålder. Detta medför ökade krav på äldreomsorgen i Sverige för att på bästa sätt ta hand om den växande andelen gamla människor. Syftet med denna studie var därför att belysa de faktorer som påverkar äldre människors upplevelser i samband med flytt och permanent vistelse på servicehus eller särskilt boende. Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades. De teman som framkom var: rätten till egna val och en personlig identitet, mental inställning, samvaro med personal och andra boende, socialt stöd utifrån och mat. Resultatet indikerade också att sjuksköterskan inom många av kategorierna har en stor möjlighet att påverka den åldrande individens upplevelse av äldreomsorgen. Studien visade även på vikten av att bedriva ytterligare forskning inom ämnet, samt ett behov av en samhällssatsning i form av ökade resurser och fortbildning för personal. Detta för att i framtiden skapa en mer individanpassad äldreomsorg.

Det finns många faktorer som hindrar äldre människor från att kunna ta sig ut i den tätortsnära naturen. Den här uppsatsen beskriver hur servicehusets sociala och fysiska faktorer påverkar de boendes möjligheter för vistelse i den tätortsnära naturen. Studien inkluderar även en analys av vad de boendes egna möjligheter och begränsningar har för betydelse i frågan. Kvalitativa intervjuer med boende, anställda, frivilliga och en anställd på de sociala nämndernas stab har gjorts för att undersöka servicehusen som boendeform. Eftersom många av de boende har svårt att gå är serviceboendets fysiska struktur, som balkonger, uteplatser och närhet till grönområden, av stor betydelse. Servicehusets sociala aspekter, det vill säga samspelet mellan de äldre själva, deras anhöriga och de anställda på servicehusets mötesplatser/fritidscenter, har även de en ansenlig betydelse för hur ofta de äldre kommer ut. De intervjuade boende har olika behov av att få komma ut, men flera av dem uttrycker en önskan att få komma ut oftare. / There are many factors that prevent older people from being able to visit green urban areas. This essay describes how the social and physical aspects of a private and a municipal block of service flats affect the resident's possibilities to visit green urban areas. The study includes an analysis of the significance of residents' own possibilities and limitations. Qualitative interviews with residents, staff, volunteers and a staff member of the city’s social security office have been performed in order to examine the service flats. Since many of the residents have physical handicaps, the construction of the building, balconies, patios, distance to green areas etc, has a great significance. Another significant factor is the social aspect of the service flats, meaning the interaction between residents, their family and the staff. The interviewed residents have different needs to be outdoors, but several of them express a wish to get out more often

<p>Denna studie handlar om de svårigheter äldre upplever i ordinärt boende och orsakerna till att de önskar flytta till servicehus. Dessutom undersöks om de äldre upplever att de har möjlighet att påverka beslut som fattas beträffande deras boendeform. I den kvalitativa studien intervjuade jag fyra personer varav två redan bodde på servicehus och de andra två ville flytta till servicehus. De äldre upplevde att bristen på gemenskap och samverkan i aktiviteter samt otrygghetskänsla i det ordinära boendet var grunden till att de ville bo på servicehus. Samtliga respondenter ansåg att servicehus innebar en större trygghetskänsla och gav möjlighet till gemenskap. De intervjuade upplevde att de inte själva kunde påverka beslut som fattades beträffande deras boendeform. I studien tydliggjordes att fysiska besvär vägde tyngre än psykisk ohälsa när det gällde sannolikheten att få en plats på servicehus.</p>

Denna studie handlar om de svårigheter äldre upplever i ordinärt boende och orsakerna till att de önskar flytta till servicehus. Dessutom undersöks om de äldre upplever att de har möjlighet att påverka beslut som fattas beträffande deras boendeform. I den kvalitativa studien intervjuade jag fyra personer varav två redan bodde på servicehus och de andra två ville flytta till servicehus. De äldre upplevde att bristen på gemenskap och samverkan i aktiviteter samt otrygghetskänsla i det ordinära boendet var grunden till att de ville bo på servicehus. Samtliga respondenter ansåg att servicehus innebar en större trygghetskänsla och gav möjlighet till gemenskap. De intervjuade upplevde att de inte själva kunde påverka beslut som fattades beträffande deras boendeform. I studien tydliggjordes att fysiska besvär vägde tyngre än psykisk ohälsa när det gällde sannolikheten att få en plats på servicehus.

<p>Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet. Upplevelsen av ensamhet tycks däremot inte vara påverkad av vare sig ålder eller boendeform. Alla respondenter tyckte att fysiska aktiviteter var viktiga och deltog själva i någon form av aktivitet oavsett om de kände sig ensamma eller ej. Hemtjänstpersonalen har en stor betydelse i respondenternas vardag. Den minskar deras ensamhet och är en trygghetsfaktor. Positiva omdömen är återkommande i respondenternas beskrivning av hemtjänstens roll i deras tillvaro.</p>

Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet. Upplevelsen av ensamhet tycks däremot inte vara påverkad av vare sig ålder eller boendeform. Alla respondenter tyckte att fysiska aktiviteter var viktiga och deltog själva i någon form av aktivitet oavsett om de kände sig ensamma eller ej. Hemtjänstpersonalen har en stor betydelse i respondenternas vardag. Den minskar deras ensamhet och är en trygghetsfaktor. Positiva omdömen är återkommande i respondenternas beskrivning av hemtjänstens roll i deras tillvaro.

No description available.

No description available.