Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i årskurs 9 upplever de praktiska/estetiska ämnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att få en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska ämnenas betydelse för elevernas motivation till lärande. Resultatet grundar sig på nio stycken intervjuer med elever i årskurs 9. Sammanfattningsvis kan sägas att ämnena inte påverkar elevers motivation i lika stor utsträckning som vad läraren i sig gör. De praktiska/estetiska ämnena påverkar elevers inlärning genom att de skapar intressanta och lärorika pauser i det mer teoretiska arbetet. Likaså ökar arbetet i de praktiska/estetiska ämnena deras möjligheter till social utveckling och förmågan att ta eget ansvar i större utsträckning än de mer teoretiska.

<p>Ett sjunkande intresse bland skolelever och försämrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar ämnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus på att främja lärande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lärarna har undersökts, men även vilket intresse som finns bland lärarna att utveckla matematiken, med målet att öka elevernas lust att lära. Studien genomfördes HT2006 och grundades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i mellersta Sverige, samt observation av en ämneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lärarna var nöjda med undervisningen, baserad på läroboken, med genomgång och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus på kvalitetsutveckling pågick mellan lärarna. Alla intervjuade önskade större möjlighet till kompetensutveckling inom matematikdidaktik och mer tid för planering av undervisning. Ämneskonferensens innehåll var magert och bestod i stort av informationsspridning. Den slutsats som kan dras av detta arbete är att lärarnas egna initiativ till att arbeta motivationshöjande är det som avgör vilken undervisning eleverna får då inget utvecklingsarbete pågår mellan lärarna. Det finns dock möjlighet att använda ämneskonferenserna, effektivisera dessa och därmed skapa ett samarbete mellan lärarna för att kvalitetssäkra matematikutvecklingen.</p>

Ett sjunkande intresse bland skolelever och försämrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar ämnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus på att främja lärande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lärarna har undersökts, men även vilket intresse som finns bland lärarna att utveckla matematiken, med målet att öka elevernas lust att lära. Studien genomfördes HT2006 och grundades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i mellersta Sverige, samt observation av en ämneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lärarna var nöjda med undervisningen, baserad på läroboken, med genomgång och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus på kvalitetsutveckling pågick mellan lärarna. Alla intervjuade önskade större möjlighet till kompetensutveckling inom matematikdidaktik och mer tid för planering av undervisning. Ämneskonferensens innehåll var magert och bestod i stort av informationsspridning. Den slutsats som kan dras av detta arbete är att lärarnas egna initiativ till att arbeta motivationshöjande är det som avgör vilken undervisning eleverna får då inget utvecklingsarbete pågår mellan lärarna. Det finns dock möjlighet att använda ämneskonferenserna, effektivisera dessa och därmed skapa ett samarbete mellan lärarna för att kvalitetssäkra matematikutvecklingen.

Lönsamhet är ett ständigt aktuellt diskussionsämne för företag. För chefer är det en stor utmaning att bygga ihop en organisation som kan generera de högsta vinsterna. Ett sätt att möjliggöra högre lönsamhet är att ta hand om de existerande resurserna. Personalen är en konstant nyckelresurs i organisationen och bidrar till företagets framgång. Därför är det intressant att ta reda på hur företag kan påverka sin personal för högre ekonomiska effekter. Ett sätt att påverka medarbetarnas arbetsbeteende är att aktivt motivera dem. Studiens fokus ligger på att undersöka hur företag kan motivera sina anställda och ifall den ökade motivationen påverkar lönsamheten.Det finns olika åtgärder som företag kan tillämpa för att öka personalens motivation. Företag måste komma underfund med komplexiteten som finns angående motivationsarbete innan de beslutar vilka åtgärder som ska användas. För vissa är det självklart att motivationen påverkar lönsamheten, men studien visar att det finns en stor komplexitet i processen. En del av komplexiteten är att olika företag och avdelningar verkar ha olika påverkan på de ekonomiska prestationerna. Människor motiveras dessutom av olika faktorer och för företag är det därför viktigt att förstå faktorerna.Studien baseras på två kvalitativa undersökningar, med företagsledare och experter på ledarskap, men också på en kvantitativ undersökning med medarbetare. Informationen från undersökningen med experter hjälper oss att bygga en generell bild över hur företagsledare kan använda åtgärder för att öka motivationen och hur den kan påverka lönsamheten. Informationen kompletteras med undersökningen med företagsledare från olika företag som anger sina uppfattningar om motivation och lönsamhet. Undersökningen med medarbetare från olika företag visar hur arbetsbeteendet påverkas av motivation men också vilka åtgärder som är effektivast. Lönsamheten är påverkad av motivationen, men kunskapen om effekten varierar. Studien bidrar dels med nya insikter om hur företagets lönsamhet påverkas av motivationshöjande åtgärder, men också vilken åtgärd som kan vara effektivast. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this study is to examine, both teachers’ attitude towards motivation in school and teachers’ description of how they work with pupils’ motivation. A particular interest is directed towards pupils who have difficulties motivating themselves for their schoolwork. The survey is based on ten qualitative e-mailinterviews with teachers in schoolyear 1-6, all qualified in each subject they teach. The result of the study shows that the teachers find motivation essential for pupils learning and how different strategies are used to motivate their pupils. The strategies used by the teachers largely agree with the theories presented in the theory section, which involves creating participation, context and a sense of competence for pupils learning. Lastly, the results are discussed in relation to the theories described, and for a didactic significance.

Lärares arbetssätt och stödinsatser undersöktes, som kan gynna elevers motivation och matematikutveckling med inriktning på att kunskapskraven ska kunna uppnås. Det är en kvalitativ intervjustudie  med  ett urval av lärare i matematik, speciallärare och specialpedagoger som arbetar i grundskolan. Data analyserades tematiskt och resulterade i tre teman: relationsskapande och trygghet; struktur, hjälpmedel och lustyllt lärande samt undervisningsnivå och tempo.

The purpose of this study is to investigate students’ opinions of factors that influence student motivation in a positive way, as a means to identify school improvement processes that can be initiated. In schools where one wishes to strengthen teacher awareness of factors that scientific studies have found crucial for boosting student motivation, the results of this study can be used as a starting point.  Data has been collected using a quantitative questionnaire that was filled out by students at a primary school in a municipality in the west of Sweden. The questionnaire investigates students’ opinions on factors that scientific studies point out as important for student motivation. The study shows that there is a coherence between the factors that science points out as important for student motivation, and what the students indicate is typical of what they experience in school. Regardless of sex or grade the coherence is consistent. The factors that students point out as most important for student motivation is “that the teacher instructs me how to solve a task correctly”, “that the teacher believes in my ability”, “that the teacher lets me take part in planning how we work”, and ”that the teacher gives me assignements that I can manage”. For one of these factors there is lesser coherence between what students say is important for student motivation, and what they indicate is typical of what they experience in school. The students indicate that “that the teacher lets me take part in planning how we work” is crucial for student motivation. When it comes to what the students say is typical for what they experience in school, they indicate this factor to a lesser extent.

To converse is to speak and to speak is to bring forward an opinion. An opinion is a prerequisite for the democratic society and moreover a crucial task for the school is to awaken the willingness of students to express their opinion. The purpose of this essay is therefore to study teachers who teach social studies perceptions of motivation and thereafter the motivation of conversation. It is done with interviews based on the theory of interactive motivation and that of motivational conversations. The method for this essay is a semi structured conversation analysis and the questions asked will be based on that of the interactive motivation and that of motivational conversations. During the interviews teachers expressed their perception of motivation as interests, goals and awakening the student’s inner drive to perform on different subjects in school including that of conversation. The conclusion of this essay is that teacher’s perception of motivation of conversation relate to the theory of interactive motivation and that of motivational conversations on almost all points. However, to roll with resistance is one of the points where teachers struggle where they instead of providing alternative method of conversation, provide methods that ignores conversations and therefore hinders the development and growth of student’s willingness to converse in the classroom.