<p>Ett sjunkande intresse bland skolelever och försämrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar ämnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus på att främja lärande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lärarna har undersökts, men även vilket intresse som finns bland lärarna att utveckla matematiken, med målet att öka elevernas lust att lära. Studien genomfördes HT2006 och grundades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i mellersta Sverige, samt observation av en ämneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lärarna var nöjda med undervisningen, baserad på läroboken, med genomgång och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus på kvalitetsutveckling pågick mellan lärarna. Alla intervjuade önskade större möjlighet till kompetensutveckling inom matematikdidaktik och mer tid för planering av undervisning. Ämneskonferensens innehåll var magert och bestod i stort av informationsspridning. Den slutsats som kan dras av detta arbete är att lärarnas egna initiativ till att arbeta motivationshöjande är det som avgör vilken undervisning eleverna får då inget utvecklingsarbete pågår mellan lärarna. Det finns dock möjlighet att använda ämneskonferenserna, effektivisera dessa och därmed skapa ett samarbete mellan lärarna för att kvalitetssäkra matematikutvecklingen.</p>

Ett sjunkande intresse bland skolelever och försämrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar ämnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus på att främja lärande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lärarna har undersökts, men även vilket intresse som finns bland lärarna att utveckla matematiken, med målet att öka elevernas lust att lära. Studien genomfördes HT2006 och grundades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i mellersta Sverige, samt observation av en ämneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lärarna var nöjda med undervisningen, baserad på läroboken, med genomgång och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus på kvalitetsutveckling pågick mellan lärarna. Alla intervjuade önskade större möjlighet till kompetensutveckling inom matematikdidaktik och mer tid för planering av undervisning. Ämneskonferensens innehåll var magert och bestod i stort av informationsspridning. Den slutsats som kan dras av detta arbete är att lärarnas egna initiativ till att arbeta motivationshöjande är det som avgör vilken undervisning eleverna får då inget utvecklingsarbete pågår mellan lärarna. Det finns dock möjlighet att använda ämneskonferenserna, effektivisera dessa och därmed skapa ett samarbete mellan lärarna för att kvalitetssäkra matematikutvecklingen.

Lärares arbetssätt och stödinsatser undersöktes, som kan gynna elevers motivation och matematikutveckling med inriktning på att kunskapskraven ska kunna uppnås. Det är en kvalitativ intervjustudie  med  ett urval av lärare i matematik, speciallärare och specialpedagoger som arbetar i grundskolan. Data analyserades tematiskt och resulterade i tre teman: relationsskapande och trygghet; struktur, hjälpmedel och lustyllt lärande samt undervisningsnivå och tempo.