• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur arbetar lärare för att öka elevers läsförståelse?

Nilsson, Marie January 2018 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att utforska momentet läsförståelse för att belysa hur lärare arbetar för att öka elevers läsförståelse eftersom resultat från PISA:s (2012) och PIRLS (2011) undersökningar visar att elevers läsförståelse försämrats drastiskt under de senaste åren i den svenska skolan. För att få kunskap om hur lärare arbetar för att öka och stimulera elevers läsförståelse gjorde jag en kvalitativ forskning med en induktiv syn där jag kopplat samman teori och tidigare forskning inom området. Den kvalitativa forskningen bygger även på en kunskapsteoretisk ståndpunkt där jag genom att intervjua åtta stycken yrkesverksamma lärare ville få en förståelse för hur dessa tolkar den verklighet som de befinner sig i och därmed få ta del av deras kunskaper och erfarenheter inom läsförståelse. Jag har använt mig av en kvalitativ bearbetning av intervjuerna vilket innebär att jag arbetat med textmaterialet och ljudinspelningen utifrån intervjun. I den kvalitativa bearbetning av intervjuerna sorterade och sammanställde jag de svar som var intressanta för mina frågeställningar i min studie.Då det är skolans uppgift att se till att alla elever når målen i skolans alla ämnen bör lärare undervisa elever i hur man tar sig an texter för att få förståelse för dessa. Lärarna i studien framhåller Widmarks (2014) modell, En läsande klass, som visar hur lärare kan undervisa i läsförståelsestrategier där man förutspår och ställer hypoteser, ställer frågor, reder ut oklarheter, sammanfattar och skapar inre bilder. Jag har med denna studie förhoppningar om att kunna sprida goda exempel på hur lärare arbetar med att öka elevers läsförståelse. I min studie framkom det fyra aspekter som är viktiga då elever tar sig an texter för att få förståelse för dessa. För det första är det viktigt att undervisningen är upplagd så att man lär genom samspel med andra då man samtalar om den text som ska läsas. För det andra behöver elever kunna använda sig av läsförståelsestrategier. För det tredje behöver lärare modellera och visa elever hur man tar sig an texter. För det fjärde behöver man arbeta med textläsning på varierande sätt (tyst läsning, parläsning, högläsning och boksamtal). För att lärare ska kunna undervisa i läsförståelse behöver de ha kunskaper inom området. Flera av de intervjuade lärarna har under de senaste åren fått fortbildning inom området läsning genom läslyft, kollegial handledning i form av studiecirklar och olika föreläsningar. De centrala begrepp som förekommer i min studie är läsförståelse, läsförståelsestrategier, modellering, samspel och textläsning på varierande sätt.
2

Svenska med eller utan engelska? : Hur engelska ord i svensk text påverkar läsarens uppfattning

Melander, Ida January 2013 (has links)
I denna uppsats presenteras en studie kring hur engelska ord i en för övrigt svensk text påverkar läsarens uppfattning av texten och dess författare. Två gymnasieklasser har fått läsa en text vardera, en helsvensk text med enbart svenska ord och en engelskinfluerad text som innehåller mer engelska lånord. Texterna är identiska förutom gällande just ordvalet. De har därefter fått svara på samma enkät som efterfrågade hur tillförlitlig, modern, intressant samt lätt- eller svårläst de har ansett att texten var. I enkäten ombads även eleverna att fylla i hur stort förtroende de kände för textförfattaren, hur gammal de trodde att hen var, samt om de trodde att hen var kvinna eller man. Resultaten från undersökningen visar bland annat att de två texterna och dess textförfattare uppfattades olika på några utav enkätfrågorna. Den engelskinfluerade texten värderades som mindre tillförlitlig och hamnade dessutom något längre ner på skalan över hur intressant den är. Vidare har de informanter som läste den engelskinfluerade texten större spridning bland sina svar, då de har svarat att de både känner stort och litet förtroende för textförfattaren, medan den helsvenska texten värderades mer neutralt eller svagt positivt. Informanterna som läste den engelskinfluerade texten värderade även textförfattaren som något yngre. Samtidigt gick det inte att urskilja någon skillnad mellan grupperna om hur modern eller lätt- eller svårläst texten var.

Page generated in 0.0763 seconds