Denna litteraturstudie behandlar hur dialogisk högläsning påverkar eleverna i klassrummet men även i hemmet. Denna litteraturstudie riktar sig till lärare som jobbar inom grundskolan med årskurserna F-3. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur dialogisk högläsning påverkar elevernas språkutveckling och växande ordförråd. Den handlar även om hur nya ord kan bearbetas i gemenskap med eleverna för att skapa olika uppfattningar och skapa en egen förståelse. Barnlitteratur är en stor del av den dialogiska högläsningen. Urvalet av barnlitteratur som elever kan relatera till och är intresserade av samt fångar deras intresse är inte alltid det lättaste valet för en lärare att göra.   Resultatet har utgått från nationella och internationella artiklar som har använts för att svara på frågeställningarna. Litteraturstudiens resultat har även tagit avstamp från nationella proven och PISA- undersökningen för att få en överblick av elevers resultat. Den analyserade forskningen i denna litteraturstudie, framhäver vikten av den dialogiska högläsningens betydelse i den språkutvecklande undervisningen och elevers förmåga att uttrycka sig i dialog kring litteraturen. Forskningen påvisar flera positiva aspekter med den dialogiska högläsningen i språkutvecklande syfte i undervisningen. Studier påvisar även metoder där eleverna själva läser högt för andra både människor och djur. Slutligen framgår det i forskningen att den dialogiska högläsningen har en positiv effekt på eleverna där resultatet visar att eleverna utvecklar sina kunskaper både språkligt och skriftligt.

Det är vida belagt att boksamtal under högläsning gynnar barns språkutveckling och bidrar till utökat ordförråd. Syftet med denna undersökning är att se om boksamtal praktiseras under läsvilan inom förskolan samt hur förskollärarna upplever att de arbetar med boksamtal. Vi har även undersökt om valet av litteratur görs medvetet eller lämnas åt slumpen.  Den teori som legat till grund för undersökningen är den sociokulturella teorin som bygger på att barn utvecklas och lär i samspel och dialog med en vuxen eller en kunnigare kompis. Det som framkom efter analyser av intervjuer och observationer av förskollärare var att boksamtal genomfördes i tre av fyra förskolor och att litteraturen valdes medvetet av samtliga förskollärare.

No description available.

Denna studie syftar till att få mer kunskap om hur F-3 lärare tänker om att arbeta med konkret material och hur de tänker att elever lär av att arbeta med konkret material. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys efter att fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med F-3 lärare. Studiens resultat visade att lärarna beskrevfem olika sätt att använda konkreta material på. För det första visar och förklarar lärarna föreleverna hur materialet används för att sedan härma lärarna och utforska själva. För detandra använder lärarna olika representationsformer för att eleverna ska lära sig på olika sätt.För det tredje kombinerar lärarna läroböcker och konkret material för att eleverna inte skabli beroende av det ena eller det andra. För det fjärde använder lärarna konkret material föratt introducera varje nytt arbetsområde. För det femte använder lärarna konkret materialför att knyta an till elevernas vardagliga liv. Resultatet visade även att lärarna hade olikauppfattningar kring hur konkreta material påverkar både undervisning och elevernas lärande. En av uppfattningarna är att konkret material bidrar till aktivering av elevernas sinnen. En annan uppfattning är att med hjälp av konkret material når man ut till de elever som2inte behärskar det svenska språket. Ytterligare en uppfattning är att konkret material används för att förtydliga och synliggöra det abstrakta i matematiken, fånga elevernas intresseoch befästa matematiska begrepp och kunskaper. Gällande lärarnas uppfattningar kring hinder med användningen av det konkreta materialet kan eleverna bli för bekväma med att använda konkret material, vilket kan medföra svårigheter att kunna genomföra uppgifternautan hjälp av konkret material. Ett annat hinder kan vara tidsramarna där förberedelsen föratt använda konkret material är tidskrävande. Ytterligare ett hinder kan vara när lärare saknar kunskaper kring hur konkret material kan användas. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det finns mycket som indikerar positivt med att använda konkret material och denackdelar som kan skönjas i resultatet relativt enkelt kan överbryggas och att med rättundervisningsstrategier utgör konkret material goda möjligheter för elever att lära sig matematik, vilket är i linje med pragmatismens idéer om lärande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka F-3-lärares användning av högläsning i SV-undervisningen. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i denna studie är semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. De F-3-lärare som intervjuades beskrev att de använder högläsning som undervisningsmetod i sin SV-undervisning. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärarna uppfattar högläsning som en värdefull metod i SV-undervisningen och anser att det främjar elevernas läsförståelse, språkliga kompetenser och deras delaktighet i klassrummet samt skapar en positiv lärandemiljö och väcker elevernas egen lust att läsa.

Under höstterminen 2023 genomförde vi en studie med elever i årskurs 1, med syftet att undersöka om högläsning av engelska bilderböcker kan bidra till utökning av elevers ordförråd i årskurserna F-3. Studiens mål var även att kartlägga elevernas reaktioner på högläsningen samt deras vana vid att lyssna till högläsning av engelsk barnlitteratur. Genom att analysera hur högläsningen påverkade elevernas ordförråd, strävade studien också efter att öka förståelsen för elevers språkutveckling. De datainsamlingsmetoder som användes i studien var enkla observationer och experiment med högläsning av en engelskspråkig bilderbok. Dessutom genomfördes individuella ordtester före och efter högläsningen för att mäta förändringar i elevernas ordförråd. Resultaten av studien antyder att högläsning av engelsk barnlitteratur positivt påverkar och utökar elevers ordförråd. Dessa resultat bekräftar tidigare forskning inom området barnlitteratur, högläsning och språklärande och ger stöd för att inkludera högläsning av engelsk barnlitteratur som en del av engelskundervisningen, särskilt i de tidiga skolåren.

Syftet med denna studie är att belysa hur några lärare säger sig arbeta med högläsning som en del av undervisningen i ämnet svenska och utgår från frågeställningen: Hur säger sig lärarna arbeta med högläsning i undervisningen? och Vilka hinder och möjligheter uppfattar lärarna i arbetet med högläsning? Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på dialog och lärande. Studien bygger på en kvalitativ metodansats och en tematisk analys har gjorts av den data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Studiens resultat visar främst att lärarnas uppfattning av högläsning är att den är viktig för elevernas språkutveckling och då framförallt i kombination med boksamtal. Resultatet visar även att lärarna beskriver högläsningen som betydelsefull för elevernas ordförståelse och att eleverna med hjälp av högläsningen får chans att lära sig nya ord och begrepp.

Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka hur ett urval av tidigare forskning visar hur den dialogiska högläsningen påverkar elevers läsförståelse. Studien är inriktad på att undersöka den dialogiska högläsningens påverkan för elevers språkutveckling och vilka arbetsmetoder som påverkar elevers kognitiva förmågor. Målgruppen för studien är lärare i årskurs F-3 inom ämnet svenska. Utifrån de analyserade vetenskapliga artiklarna konstaterades det att lärare arbetar med dialogisk högläsning på olika sätt och i olika utsträckning, men den tar mindre plats i undervisningen i jämförelse med traditionell högläsning. Det leder till att det påverkar elevers möjligheter till att utveckla samtal om text med resonemang och egna reflektioner. Dialogisk högläsning influerar elevers utveckling av sina kognitiva förmågor men för att elever ska kunna utvecklas behöver lärare tänka på hur undervisningen är planerad. Slutsatsen som kan dras av litteraturstudien är att planerad dialogisk högläsning har en positiv effekt på elevers språkutveckling, inklusive deras läsförståelse. Den dialogiska högläsningen kan utföras på olika sätt för att främja elevers utveckling.

Den här litteraturöversikten redogör för forskning kopplad till språkutveckling samt språkinlärning genom dialogisk högläsning. Syftet med litteraturstudien är att ge ett kunskapsbidrag om hur lärare kan arbeta med dialogisk högläsning som aktivitet för att främja flerspråkiga elevers kunskaper i det svenska språket. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur kan dialogisk högläsning bidra till flerspråkiga elevers språkutveckling? och Hur kan dialogisk högläsning planeras och genomföras, i årskurs F-3, för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elevers språkutveckling? Metoden för detta arbete är en litteraturstudie, som inkluderar tio vetenskapliga artiklar, där både internationell och nationell forskning inom området har analyserats. Det övergripande resultatet visar att lärares kunskaper och inställning till att inkludera eleverna samt flera språk i högläsningen, tillsammans med elevers motivation, är avgörande för hur dialogisk högläsning används i relation till flerspråkiga elever.

No description available.