I det svenska samhället finns det många döva och hörande barn som är integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva är beroende av sitt språk, teckenspråk för att göra sig förstådda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojämlikhet kan uppstå och samverka när det gäller människors synssätt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tänka ”vi” och ”dem” i sociala koder. Jag vill visa att de områden som jag ämnar fördjupa mig i om kommunikation, samspel, teckenspråk, svenska, döva, hörande, pojkar och flickor som ur olika aspekter kan omfatta flera samverkande perspektiv och få en ny fördjupad förståelse även ny kunskap. Med hjälp ur ett intersektionalitet perspektiv kan man i analys visa hur maktförhållande i områden ser ut. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av fyra pedagogers och tre föräldrars tankar kring kommunikation och samspel mellan hörande och döva flickor och pojkar. Resultat visar att attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att kommunikationen med hörande och döva barn på ett optimalt sätt inte är tillräckligt i vissa situationer och att barn har stora möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet, samtidigt som det finns vissa ramar att följa t.ex. läroplan för förskolan (Lpfö 98). Tidigare forskning visar att det är angeläget att diskutera och lösa problem om hur döva och hörande barn som är integrerade i förskolans verksamhet skall grupperas gruppsvis t.ex. att döva barn isoleras och får kommunikation, samspel och inkludering via teckenspråk på ett optimalt sätt men hur kan man få döva barn att bli inkluderad bland hörande barn med samma förutsättningar?

<p>Teckenspråket är ett visuellt språk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för språket är handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt på sitt modersmål. Tidigare har de i många situationer varit hänvisade till sitt andraspråk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten på kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckenspråket viktiga faktorerna får tillräckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner. Studien är av kvalitativ art och metoden som använts är framför allt intervju. Resultaten visar att kvaliteten upplevs som sämre än vid kommunikation öga mot öga, bland annat till följd av att vissa teckenspråkliga element inte kan kommuniceras med dagens teknik. Språket anpassas på så vis att enklare tecken används, de utförs långsammare och upprepas oftare. Av studien framgår att det finns ett behov av vidare forskning inom området, för att mobil teckenspråkig kommunikation ska fungera på ett för döva tillfredsställande sätt.</p>

Studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker hur några barndomsdöva personer blir påverkade i sin vardag av att inte ha lärt sig det svenska skriftspråket redan ifrån skoltiden. Slutsatsen visar att dem döva personer framförallt dem som är äldre och dem som är födda före 1981, lider av att inte ha full fungerande skriftspråk (svenska). Det kan t.ex. handla om mötet med hörande eller informationen som dem får från myndigheter. Att tolk (läsa) samt förstå informationen på rätt sätt eller försöka kommunicera med hörande är en av dem få svårigheter som några av dessa personer möter i vardagen. Detta i sin tur påverkar negativt deras vardag, sociala tillvaron samt delaktigheten i samhället.

No description available.

Detta är en jämförande studie av teckenspråkstolkars användning av inlånade munbilder. Baserat på kunskaper om att språkliga drag från källspråket i en tolkning ofta följer med in i målspråket, undersöktes huruvida munbilden hos tolkar påverkades av att tolka till teckenspråk baserat på en svensk källtext, jämfört med när de tecknade spontant. Datainsamlingen genomfördes i en situation specifikt konstruerad för den här studien, med två informanter, båda andraspråkstalare av teckenspråk. De fick båda framföra varsin spontan teckenspråkstext och en tolkad text, vilka sedan analyserades i programmet ELAN för att kunna jämföra användandet av inlånade munbilder. Baserat på resultaten i den här studien gick inte att konstatera några generella tendenser åt att använda en högre andel inlånade munbilder i tolkade texter än i spontana. Däremot kunde konstateras att informanternas användande av munbilder överlag inte var helt idiomatiskt. / This is a comparative study of sign language interpreter’s use of mouthings borrowed from a spoken language. Based on the knowledge that linguistic features from the source language often transfer into the target language, the idea that the mouth movement of the interpreter might be affected when interpreting from a Swedish source, compared to spontaneous language production, was explored. Data was collected in a situation constructed specifically for this study, with two informants, both L2- speakers of sign language. They produced two sign language texts each, one spontaneous and one interpreted. The texts were analysed using software tool ELAN, to compare the amount of mouthings. Based on the results of this study, no general tendencies towards a higher usage of mouthings in interpreted texts compared to spontaneous texts were discovered. However, the informants’ use of mouthings were found to be not entirely idiomatic.

<p>The aim of this study is to establish an understanding of how the concept educational materials can be interpreted, as well as to investigate how teachers describe their use of educational materials. The focus of this study is the subject “Sign Language for the hearing”, at the upper secondary level. We, the authors of this essay, both have a great personal interest in this language. Swedish Sign Language is the sign language mainly used in Sweden. In colloquial conversation, Swedish Sign Language is often called “Sign Language”, as American Sign Language is often called Sign Language in the USA. Swedish Sign Language is referred to as Sign Language in the current curriculum for the compulsory school and the non-compulsory school, which explains the title of this essay. Although this essay does not focus on research concerning the linguistic qualities of Swedish Sign Language, but we still wish to emphasize that sign language is not one, international, language.</p><p>The results presented in this study are derived from the collected knowledge mediated through a field study, in which eight teachers, with experience of working with the subject Sign Language for the hearing, have described their thoughts and experiences of the meaning of the concept educational materials, and how they explain that they use educational materials. These results are put in relation to curriculums, past and present, as well as previous litterature about educational materials.</p><p>By analysing the answers given by the teachers, who particiated in this study field, the curriculums are said to affect how they work with educational materials. The results of the field study comfirm the historical interpretation of educational materials as synonymous with a text-book. This being said, the participants in this study state that they have a wider understanding of the concept in relation to the subject Sign Language for the hearing. They explain that this is due to the fact that there is no text-book to work with, within the subject. They further describe that they work with different forms of experiences, such as theater, educational visits and interviews, in order to induce their students’ interest to want to learn and commuicate by using the language.</p>

The aim of this study is to establish an understanding of how the concept educational materials can be interpreted, as well as to investigate how teachers describe their use of educational materials. The focus of this study is the subject “Sign Language for the hearing”, at the upper secondary level. We, the authors of this essay, both have a great personal interest in this language. Swedish Sign Language is the sign language mainly used in Sweden. In colloquial conversation, Swedish Sign Language is often called “Sign Language”, as American Sign Language is often called Sign Language in the USA. Swedish Sign Language is referred to as Sign Language in the current curriculum for the compulsory school and the non-compulsory school, which explains the title of this essay. Although this essay does not focus on research concerning the linguistic qualities of Swedish Sign Language, but we still wish to emphasize that sign language is not one, international, language. The results presented in this study are derived from the collected knowledge mediated through a field study, in which eight teachers, with experience of working with the subject Sign Language for the hearing, have described their thoughts and experiences of the meaning of the concept educational materials, and how they explain that they use educational materials. These results are put in relation to curriculums, past and present, as well as previous litterature about educational materials. By analysing the answers given by the teachers, who particiated in this study field, the curriculums are said to affect how they work with educational materials. The results of the field study comfirm the historical interpretation of educational materials as synonymous with a text-book. This being said, the participants in this study state that they have a wider understanding of the concept in relation to the subject Sign Language for the hearing. They explain that this is due to the fact that there is no text-book to work with, within the subject. They further describe that they work with different forms of experiences, such as theater, educational visits and interviews, in order to induce their students’ interest to want to learn and commuicate by using the language.

Med denna studie vill jag få en djupare förståelse i hur barn som har svårigheter i att uttrycka sig via tal, använder sig av olika kommunikationsformer för att skapa mening och integrera tillsammans. Den frågeställning som genomsyrar hela arbetet är: Hur kommunicerar barnen med varandra? Använder de sig av teckenspråk? Blir de förstådda? För att undersöka detta använde jag mig av kvalitativa observationer på en förskola där det vistades både barn som hade hörselskada och barn som kom från olika länder. Denna förskola använder sig av tecken som stöd i vardagen. Resultatet visade att det inte enbart var hörselskadade barn som använde sig av teckenspråket utan även de barnen som hade annat modersmål. Barnen tog hjälp av teckenspråket i leken för att kunna visa sina känslor och kommunicera med de andra.  Även kroppsspråket och mimiken användes flitigt under lekarnas gång. Observationerna som gjordes visade att det ibland kunde uppstå missförstånd bland barnen även ifall de oftast förstod varandra. Teckenspråket blev ett hjälpmedel i leken för de barn som av olika anledningar behövde stöd i kommunikationen. Genom att medvetet använda teckenspråket som en del i vardagen får verksamheten ett sådant förhållningssätt som varken pekar ut eller diskriminerar de barn som är i behov av teckenspråk. / With this study, I want to gain a deeper understanding for how children, who have difficult to express themselves through speech, use various forms of communication to create meaning and integrate together. How do the children communicate with each other? Do they use sign language when they play? Will they be understood? To examine this, I used qualitative observations at a preschool where both children who had hearing impairment and children who came from different countries participated. The preschool used sign language in everyday life. The result showedthat itwas not onlydeafchildrenwho usedsign languagebut also thechildrenwith another mother tongue. The children usedsign languagein the gametoshow their feelingsand to communicatewith the others.Eventhe body languageandfacial expressionswere used extensivelyduringthe game. The observationsthat were madeshowed thatitcould sometimesbe misconceptionsamongchildrenevenifthey mostlyunderstood each other. Sign languagebecamea toolin the game forthose childrenwho, for variousreasons, neededsupportto communicate.By deliberatelyusesign language asapartof everydayactivity the preschool getsuch an approachthat it is neitherpointingoutordiscriminatethose children whoare in need ofsign language.

I denna studie har vi tittat närmare på i vilka situationer TAKK används i förskolan, samt pedagogernas uppfattning av TAKK i verksamheten. Vi har sökt efter forskning inom området och gjort en enkätstudie där vi ställt frågor till pedagoger som är verksamma inom förskolan. Pedagogernas uppfattningar om arbetet med TAKK har vi sedan jämfört med den forskning vi hittat. Detta för att se om pedagogernas uppfattning stöds av forskningen. Resultatet av enkätstudien visar att pedagogerna ser positiva effekter med användandet av TAKK i verksamheten. Det påvisar att respondenterna ser att TAKK stöttar barnen i deras språkutveckling och underlättar konflikthantering. Minst en pedagog per avdelning har utbildning inom TAKK och antalet utbildade pedagoger ökar stadigt. I resultatet framgår även att barn som saknar det verbala språket kan förmedla sina känslor genom TAKK istället för att bitas och rivas i frustration.

The aim writing this essay is to understand and to explain difficulties with communications during sign language interpreting at the Video Relay Service (VRS). Another aim is also to identify the necessery conditions for communications at the VRS and to investigate why difficulties may arise in lack of these necessary conditions. The questions of this essay are: Which are the vital important difficulties in communication at the VRS and why do these difficulties arise? To answer these questions, four sign language interpreters working with the VRS, have been interviewed. These interviews constitute the empirical data of the essay. The interviews has been analysed from an interpreting perspective as seen from Wadensjö, Chernov and Atwood &amp; Gray. The teoretical base of the essay is also seen from Goffman’s dramaturgical perspective and his model of production formats and also from Habermas’ theory about action types. The conclusions of this essay is that agreement of the service and of the conversations cast assignment, is very important for the conversation to be continued at the VRS, in lack of these difficulties will appear for the interpreters. The interpreters’ possibilities to anticipate are related to the context of the situation. For the conversation to continue the interpreter do have to take an active responsibility and arrange the conditions for the communication, otherwise difficulties will appear.