Denna uppsats är en studie av hur teckenspråkiga tar del av det dagliga nyhetsflödet. Syftet med studien är att undersöka vad teckenspråkiga tycker om det faktiska utbudet av nyhetsprogram för teckenspråkiga. Studiens frågeställningar är: Hur uppfylls teckenspråkigas behov av nyheter idag? Tar de teckenspråkiga del av nyheterna från Nyhetstecken? Vilken betydelse har public service för teckenspråkiga? Hur önskar teckenspråkiga att nyhetsutbudet utformades? Tillgodoser nyhetsmedierna teckenspråkigas behov ur ett demokratiperspektiv? Att kunna ta del av den samhällsinformation som finns är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Därför består studiens teoretiska ram av teorin om den offentliga sfären med utvalda områden som påverkar den offentliga sfären. Därefter presenteras ett utdrag från diskussionerna kring den omdebatterade public service-modellen. Eftersom studien baseras på teckenspråkigas egna åsikter och tankar, tillämpas metoden fokusgrupper. För att studien ska vara så mångfacetterad som möjligt görs även en intervju med SVT Teckenspråk. Analysen visar att de teckenspråkiga inte tar del av Nyhetstecken för att de redan tagit del av nyheterna. Dessutom är Nyhetstecken inte tillräckligt, de behöver ofta komplettera med andra nyheter. Public service är viktig för respondenterna men det finns flera brister i tillgänglighet, speciellt teckenspråkskvalitén. De teckenspråkiga skulle börja titta på Nyhetstecken om de började sända nyheter om döva. Studien visar att respondenterna ofta stöter på otillgänglighet i tillvaron, speciellt nyheter på tv och på webben, då de inte textas fullt ut.