Redan vid tidig ålder börjar människan att bearbeta språket och vi utvecklar det genom att använda alla våra sinnen samt i rika kommunikations världar. Syftet med studien är att belysa vad fem förskollärare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd är ett hjälpmedel för barnets språkutveckling. Då alla barn utvecklas i olika nivåer, det vill säga att en del barn lär sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid på sig. Därför behövs olika hjälpmedel och även kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ändå unika behov. Som metod till denna studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning då vi har intervjuat fem förskollärare med hjälp av ljudinspelning. I våra intervjuer visade det sig att förskollärarna ser tecken som stöd som ett positivt hjälpmedel till barnets språkutveckling. Men det skiljer sig om hur förskollärarna arbetar med det och hur mycket. Resultatet visar att vid användning av tecken som stöd har samspelet en stor del, både mellan vuxna och barn samt barn och barn. Då det även är viktigt med ögonkontakten mellan individerna som samtalar för att kunna se och uppfatta vad den andre menar. Resultatet visar även att tecken som stöd används som ett hjälpmedel till att varje barn ska kunna uttrycka och göra sig förstådd på ett eller annat vis.

No description available.

Ätstörningar i samband med graviditet är ett växande, dolt problem. Kvinnor som lider av en ätstörning väljer i många fall att dölja sina symtom, inte minst under en graviditet. Tecken kan vara svåra att se, vilket ställer stora krav på att sjuksköterskan är väl insatt i de tecken och symtom som tyder på att en ätstörning förekommer. Syftet med studien var att beskriva tecken och symtom på att en ätstörning förekommer i samband med en graviditet. Metoden som användes var en litteraturstudie, där resultatdelen baserades på elva vetenskapliga artiklar. Analysen mynnade ut i fyra kategorier: kontrollerad kosthållning och vikt, utsatta livssituationer, förvrängd självbild samt depression och ångest. Resultatet påvisade en oro, starkt kopplad till den egna vikten, samt kroppens form. Smalhetsidealet i dagens samhälle sätter stor press på kvinnor och deras utseende. Kvinnor i sårbara livsituationer och med låg självkänsla, var mer benägna att utveckla en ätstörning i samband med en graviditet än kvinnor med stabil livsituation och god självkänsla. Sjuksköterskan behöver vara lyhörd för tecken och symtom på att en ätstörning förekommer i samband med graviditet. God kommunikation är av stor vikt för att nå fram till patientgruppen. Ytterligare forskning kring hur sjuksköterkor skall arbeta med gravida kvinnor, efter upptäckten av att en ätstörning förekommer, är av intresse. / Eating disorders in pregnancy is a growing, yet hidden problem. Women who suffer from an eating disorder often choose to hide their symptoms, especially during a pregnancy. Signs which indicate that an eating disorder occurs during the pregnancy may be difficult to detect. This is a dilemma and therefore the nurse has to be familiar with signs and symptoms which may occur. The aim of the study was to describe signs and symptoms of eating disorder during a pregnancy. A literature study was accomplished as a method, where the result was based on eleven scholarly articles. The analysis of the study culminated into four categories: controlled diet and weight control, tough circumstances in life, distorted self-image and depression and anxiety. The result demonstrates a concern, strongly related to the perception of an individual’s weight and body shape. The idea of being slim in today’s society puts a lot of pressure on women and their appearance. Women in vulnerable circumstances of life and with low self-esteem, were more likely to develop an eating disorder during pregnancy. Therefore the nurse has to be alert to detect symptoms and signs of eating disorders during pregnancy. Good communication is of importance to reach out to the patient group. Additional research about nursing of pregnant women after discovering that an eating disorder occurs, is of interest.

Syftet med min undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning man på några förskolor använder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation språkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgångspunkt från både Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckenspråket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla på avdelningar där man använder sig av tecken för att förstärka det talade språket. Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen. De upplever dock att det finns situationer då det är svårt att teckna.

Samhället vi lever i byggs mer och mer upp av bilder som bidrar till enklare och snabbarekommunikation. Barnen växer upp i denna bildvärld, både i samhället och i den elektroniska världen. Därför är det viktigt att förskolan bidrar till att barnen ska få möjlighet att utvecklas i samma takt som samhället. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning förskollärarna arbetar med bilder som ett språkutvecklande hjälpmedel. Syftet är även att undersöka när, hur och varför bilder används som ett språkutvecklande hjälpmedel i förskolan. Metod Metoden som används i denna studie är en kvantitativ webbenkät. Enkäten skickades ut till 132 förskollärare i Sverige. Resultat I resultatet redovisas olika stapeldiagram från webbenkätresultatet. Några av de viktigaste resultaten är att förskollärarna använder bilder som ett språkutvecklande hjälpmedel i förskolorna olika mycket och på lika sätt, även att förskollärarna anser att bilder är ett stimulerande hjälpmedel för barns språkutveckling. Resultatet visar även att kunskapsnivåerna och om det finns barn i behov av bildstöd i verksamheten påverkar hur mycket och med vilka barn förskollärarna använder bilder i förskolan.

Följande text kommer att handla om förskollärares förhållningssätt till implementeringen av TAKK i förskolans verksamhet. Inledning Verksamma förskollärare ska vara öppna och flexibla till metoder som ger en positiv inverkan på barnets språkutveckling. Mängden forskning brister när det gäller fokus på förskollärarens förhållningssätt till TAKK. Därför vill vi undersöka hur åsikter formas samt hur arbetssätten ser ut i arbetslagen. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på hur verksamma förskollärare beskriver hur de själva arbetar med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) samt hur de anser att TAKK synliggörs i verksamheten. Metod Arbetet bygger på en kvalitativ studie där val av metod är intervju. Utifrån de forskningsetiska kraven utformades intervjuerna. Intervjuerna blev ljudinspelade för att sedan bli transkriberade och analyserade. Resultatet byggdes sedan utifrån analysen av transkriberingen. Resultat Resultatet visar hur förskollärare kan ha olika förhållningssätt och att det är viktigt att kommunicera mera. Undersökningen har givit mer än bara positiva synsätt, inte specifikt negativa men realistiska.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur verksamma lärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan arbetar för att utveckla elevernas kommunikation med hjälp av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Studien genomfördes på en grundsärskola med inriktning träningsskola samt på en gymnasiesärskola med inriktning individuellt program. En jämförelse mellan dessa skolformer gjordes gällande likheter och skillnader i hur lärare arbetade med alternativa kompensatoriska kommunikationshjälpmedel för elever i olika åldrar. För att genomföra studien användes kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare, som intervjuades vid två tillfällen vardera. Som metod användes även observationer, med hjälp av observationsschema, i klassrumsmiljö. Studiens insamlade material har analyserats genom att kategorisera materialet i olika teman utifrån dess syfte. Följande tre teman framkom under analysen: AKK och hjälpmedel i undervisningen, hinder i kommunikation samt pedagogens kunskaper inom AKK. Denna fallstudie visade att samtliga lärare arbetar med någon form av AKK i klassrummet för att öka elevernas möjligheter till att kommunicera. Några av de metoder som används är bilder, pekprat samt tecken som stöd. Samtliga lärare uppger dock att det kan vara svårt att hitta rätt form av stöd för att öka kommunikationen och att det krävs tålamod och tid. Lärarna poängterade vikten av kollegialt samarbete genom att arbeta tillsammans och utbyta erfarenheter. De menade också att det är viktigt att ta tillvara på elevernas intresse och sedan skapa individuellt stöd för dem. Ingen pågående utbildning inom AKK genomförs på de skolor som lärarna arbetar på, något som lärarna på grundsärskolans träningsskola efterfrågade. Ett annat behov som framkom från samtliga lärare var att ha tätare kontakt med habilitering och då främst logopeder. Det visade sig även att det var svårt att hitta lämpligt undervisningsmaterial. Mycket får lärarna skapa själva, vilket är tidskrävande.

Syftet med studien som har genomförts har varit att ta reda på hur förskollärare arbetar med delaktighet i den dagliga förskoleverksamheten då det blivit synligt för oss att det kan finnas svårigheter med att göra alla barn på avdelningen delaktiga. Anledningar kan bland annat vara barn som av olika anledningar inte vill vara delaktiga eller barn som tar ganska mycket plats på bekostnad av andra barns plats och hur detta då blir en svårighet för förskollärarna. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med verksamma förskollärare och olika fiktiva fallbeskrivningar som vi diskuterat tillsammans med förskollärarna. Genom intervjuerna har vi upptäckt olika sätt att arbeta med barns delaktighet för att bemöta barn utifrån deras förutsättningar. De fem förskollärarna som intervjuats hade vitt skilda uppfattningar om vad delaktighet innebar för just dem och detta kommer att presenteras i detta arbete. Olika kategorier som framstod som väsentliga för förskollärarna i deras delaktighetsarbete och som utgör resultatdelen i detta arbete har varit tecken och bildstöd som en del i kommunikationen, en samling på rätt sätt och för stora barngrupper och bristen på pedagoger.

Syfte med denna studie var att bidra med ökad kunskap om hur man kan arbeta med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och dess innefattande metoder, riktat till alla barn i förskolan. Utifrån syftet skapades tre forskningsfrågor som undersöker hur förskollärare använder AKK, vilka förtjänster respektive hinder och svårigheter de anger kring användandet av AKK. För att ta reda på detta genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. Studiens resultat visade bland annat att samtliga förskollärare i olika stor utsträckning använder någon form av AKK med syfte att stötta kommunikationen med barnen och att det främsta hindret var deras egen kunskapsbrist. Resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin och slutsatserna sammanställdes utifrån forskningsfrågorna. En slutsats som dragits var att förskollärarna var positivt inställda till AKK-metoderna och att de inte såg svårigheter i själva användandet av metoderna.

Denna text kommer att kretsa kring min komposition Historien om en ensemble en dirigent och en Bellman, det filosofiska begreppet dekonstruktion och de tankar som uppstod när jag fördjupade min kunskap om detta filosofiska tankegods, vilket resulterade i en mängd idéer och ledde i sin tur fram till kompositionen Historien om en ensemble en dirigent och en Bellman. Som inledning till denna text kommer jag börja med att göra en kort presentation av min tolkning av begreppet dekonstruktion med utgångspunkt i texten Den okända texten av Anders Olsson. I efterföljande kapitel kommer jag att presentera min dekonstruktiva läsning av konsertformen där jag talar om de tecken jag anser ryms i det begreppet. Denna läsning ligger sedan som grund till min fortsatta diskussion om främst min egen musik och hur jag applicerat den i Historien om en ensemble en dirigent och en Bellman. Syftet med denna text är att ge exempel på hur mitt dekonstruktiva förhållningssätt kan öppna upp nya vägar inom komposition genom att lyfta blicken från enbart det ljudande resultatet och även ta i beaktande det performativa skeendet i rummet – detta för att förhoppningsvis få en tilltänkt publik att tvingas aktivera deras lyssnade och perception genom både inbjudande och subversiva gester och tekniker. / <p>Till dokumentationen hör även följande verk: Historien om en ensemble en dirigent och en Bellman</p>