<p> </p><p> </p><p> </p><h1>Abstract</h1><p>This is a qualitative investigation through observations, to describe the teachers’ occupation while the preschool children were playing. The overall purpose of this study is to categorize the teachers’ activities according to Åm’s categories (1986) as well as relate to what the relevant studies of Roslund & Sundell (2007) and Dömötri & Hajny’s (2006) results show. The questions at issue were;</p><p> </p><p>·         <em>What are the preschool teachers’ occupations while the children are playing outside? </em></p><p>·         <em>How do the children act in the interaction with the teachers?</em></p><p> </p><p>On the basis of this study and literature on the matter, I’ve tried to shed some light on my questions. My results show what the children and their teachers were doing during the time of the investigation. Surprisingly enough the teachers were doing more than I originally had foreseen. Such as initiating play and supporting the children during play, rather than talking to colleagues or watching the children from afar. Eventually I realized that the single most important thing for an educationalist to consider is to consciously think about and reflect on what your opinions on children and children’s play, are.</p><p> </p><p>Keywords: teachers, occupation, preschool, observation</p> / <p> </p><p> </p><h1>Sammanfattning</h1><p>Detta är en kvalitativ forskning som med hjälp av observationer undersökt vad pedagogerna gjorde under tiden som förskolebarnen lekte utomhus samt hur barnen agerade. Det övergripande syftet var att skildra de vuxnas agerande utifrån Åms kategoriseringar (1986) samt jämföra mina resultat med tidigare forskning, framför allt Roslund & Sundells enkätundersökning (2007) samt Dömötri & Hajnys kvalitativa forskningsundersökning(2006). De frågeställningar som lyfts i arbetet är;</p><p> </p><p>·         <em>Vad</em> <em>gör förskolepedagogerna när barnen leker utomhus?</em></p><p>·         <em>Hur agerar barnen i samspelet med pedagogerna?</em></p><p><em></em></p><p>Utifrån undersökningen och relevant litteratur på området har jag försökt belysa mina frågeställningar. Mina resultat visar vad barnen och pedagogerna gjorde under tiden som undersökningen pågick. Förvånansvärt nog visade det sig att pedagogernas agerande överträffade mina förväntningar. Såsom att de initierade lek och stöttade barnen i lek, snarare än att uteslutande ägna sig åt sina kollegor eller iaktta barnen på avstånd. Slutligen har jag kommit fram till att jag anser att det viktigaste för en pedagog är att medvetet tänka kring och reflektera över sitt förhållningssätt till barn och barns lek.</p><p>Nyckelord: pedagoger, agerande, förskola, observation</p>

Abstract This is a qualitative investigation through observations, to describe the teachers’ occupation while the preschool children were playing. The overall purpose of this study is to categorize the teachers’ activities according to Åm’s categories (1986) as well as relate to what the relevant studies of Roslund &amp; Sundell (2007) and Dömötri &amp; Hajny’s (2006) results show. The questions at issue were;   ·         What are the preschool teachers’ occupations while the children are playing outside? ·         How do the children act in the interaction with the teachers?   On the basis of this study and literature on the matter, I’ve tried to shed some light on my questions. My results show what the children and their teachers were doing during the time of the investigation. Surprisingly enough the teachers were doing more than I originally had foreseen. Such as initiating play and supporting the children during play, rather than talking to colleagues or watching the children from afar. Eventually I realized that the single most important thing for an educationalist to consider is to consciously think about and reflect on what your opinions on children and children’s play, are.   Keywords: teachers, occupation, preschool, observation / Sammanfattning Detta är en kvalitativ forskning som med hjälp av observationer undersökt vad pedagogerna gjorde under tiden som förskolebarnen lekte utomhus samt hur barnen agerade. Det övergripande syftet var att skildra de vuxnas agerande utifrån Åms kategoriseringar (1986) samt jämföra mina resultat med tidigare forskning, framför allt Roslund &amp; Sundells enkätundersökning (2007) samt Dömötri &amp; Hajnys kvalitativa forskningsundersökning(2006). De frågeställningar som lyfts i arbetet är;   ·         Vad gör förskolepedagogerna när barnen leker utomhus? ·         Hur agerar barnen i samspelet med pedagogerna? Utifrån undersökningen och relevant litteratur på området har jag försökt belysa mina frågeställningar. Mina resultat visar vad barnen och pedagogerna gjorde under tiden som undersökningen pågick. Förvånansvärt nog visade det sig att pedagogernas agerande överträffade mina förväntningar. Såsom att de initierade lek och stöttade barnen i lek, snarare än att uteslutande ägna sig åt sina kollegor eller iaktta barnen på avstånd. Slutligen har jag kommit fram till att jag anser att det viktigaste för en pedagog är att medvetet tänka kring och reflektera över sitt förhållningssätt till barn och barns lek. Nyckelord: pedagoger, agerande, förskola, observation

InledningBildskapande är en vardaglig aktivitet som sker i den svenska förskolan. Den kan ske i aktiviteter som i förväg har planerats av pedagoger eller på barns initiativ under den fria leken. Barn kan uttrycka tankar och känslor genom sitt bildskapande (Karlsson Häikiö 2012, s. 104). Erfarenheter från utbildningen på förskollärarprogrammet tyder på att barns bildskapande synliggörs på olika sätt i förskolan. Erfarenheter tyder även på att barns eget spontana bildskapande inte alltid uppmärksammas i verksamheten. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 12) beskrivs hur förskolan skall sträva mot att barn utvecklar sin förmåga att genom sina uttryckta tankar påverka sin situation. Att synliggöra hur pedagoger agerar i mötet med barns spontana bildskapande kan vara ett viktigt motiv för att uppmärksamma mötet med barns röster i förskolans verksamhet.Syfte och frågeställningarSyftet var att undersöka hur barns spontana bildskapande på två förskolor bemöttes av pedagoger. Frågeställningarna, som utgår från syftet var följande: Hur skapas förutsättningar för det spontana bildskapandet? På vilket sätt tas barns spontana bildskapande tillvara i verksamheten? Hur öppnar pedagogerna upp för samtal i det spontana bildskapandet?MetodGenom en kvalitativ undersökningsform har studien genomförts med hjälp av observation och intervju. Dessa metoder har varit till hjälp för att undersöka hur pedagoger på två förskolor agerar och tänker kring sitt agerande i mötet med barns spontana bildskapande. Genom ett minietnografiskt perspektiv har målet varit att försöka förstå pedagogernas agerande genom deltagande observation. I observationerna har ett observationsschema använts för att observatörerna skulle dela samma fokus i undersökandet. Observationsschemat grundades i ett sociokulturellt perspektiv. Under den kvalitativa intervjun, som kunde vara till hjälp för att få en större insikt i hur pedagogerna tänker kring fenomenet, användes samma frågor som fanns i observationsschemat.ResultatI resultatet framkommer exempel på hur pedagoger agerar i mötet med barns spontana bildskapande och hur detta påverkar hur bilderna tas tillvara. I resultatet framkommer pedagogernas utformning av miljön som viktig för barns möjlighet att skapa egna bilder. Olika konsekvenser av pedagogernas agerande i samtal kring bildskapande redogörs. Konsekvenser av agerandet i samtalet och utformningen av miljön kan vara att pedagoger ger utrymme för barns tankar och barns möjlighet till samarbete i sitt spontana bildskapande.

Title:Does the leadership of the Unit Heads affect the employee health and sick leave? Background:Previous research indicates that there are a lot of different reasons for employee sick leave. Some factors that highlight the reasons for employee sick leave are related to socioeconomic and educational differences, personal health, work environment and the impact of the leader.  Aim:The aim of the study was to see whether there are differences or similarities between Unit Heads with high and low sick leave rates in terms of action and interaction with employees.    Method:Qualitative semi-structured interviews analyzed by using latent content analysis. Results:The results show that the Unit Heads who had longer experience as leaders and higher levels of education lead a healthier staff group where the employees showed lower rates of sick leave. Leadership that promotes prosperous employees come from the Unit Heads that recognize their employees, who are there for them and who have built a well-functioning structure at work. Team building, where the Unit Head invest to form functioning groups, highlights the difficulties of sick leave and also identifies other problems that occur among the employees. The Unit Heads with low sick leave rates among employees were individuals who themselves had low sick leave rates which made them a positive example to the employees. These Unit Heads also created a positive view about the leaders’ work environment. Conclusion:The Head of Units who had leadership qualification, long experience of leadership, acted and interacted with their employees focusing on the employee were the leaders with employees with low sick leave. Keywords:leader, interacting, acting, work environment

<p>Lindblom, C. och Skoog, D. (2008) Uppdrag och verklighet - En studie om</p><p>uppdragsbeskrivningens inverkan på chefskapet.</p><p>C-uppsats i sociologi.</p><p>Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi.</p><p>Undersökningens syfte var att undersöka om verksamhetschefer upplever att deras uppdragsbeskrivning stämmer överens med det dagliga arbetet inom verksamheten samt om uppdragsbeskrivningen inverkar på deras yrkesroll som verksamhetschef inom ordinärt boende, hemtjänst.</p><p>Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer.</p><p>Antal informanter som deltog i studien var fyra verksamhetschefer inom ordinärt boende inom Omvårdnad Gävle. Resultatet visade att verksamhetscheferna inte upplevde att uppdragsbeskrivningen motsvarade vad de utförde i det dagliga arbetet i verksamheten. Uppdragsbeskrivningens inverkan på ledarskap respektive chefskap upplevdes som viktig,dock upplevde inte cheferna att den var uppdaterad. Denna undersökning visar att det behövs en uppdatering av uppdragsbeskrivningen, samt en ökad kommunikation mellan chefer och politiker. Genom en ökad kommunikation tror vi att en ömsesidig förståelse kan uppnås, vilket kan medföra att klyftan mellan uppdrag och verklighet minskar.</p><p>Nyckelord: Uppdragsbeskrivning, ledarskap, chefskap, roll, agerande</p>

Lindblom, C. och Skoog, D. (2008) Uppdrag och verklighet - En studie om uppdragsbeskrivningens inverkan på chefskapet. C-uppsats i sociologi. Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Undersökningens syfte var att undersöka om verksamhetschefer upplever att deras uppdragsbeskrivning stämmer överens med det dagliga arbetet inom verksamheten samt om uppdragsbeskrivningen inverkar på deras yrkesroll som verksamhetschef inom ordinärt boende, hemtjänst. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Antal informanter som deltog i studien var fyra verksamhetschefer inom ordinärt boende inom Omvårdnad Gävle. Resultatet visade att verksamhetscheferna inte upplevde att uppdragsbeskrivningen motsvarade vad de utförde i det dagliga arbetet i verksamheten. Uppdragsbeskrivningens inverkan på ledarskap respektive chefskap upplevdes som viktig,dock upplevde inte cheferna att den var uppdaterad. Denna undersökning visar att det behövs en uppdatering av uppdragsbeskrivningen, samt en ökad kommunikation mellan chefer och politiker. Genom en ökad kommunikation tror vi att en ömsesidig förståelse kan uppnås, vilket kan medföra att klyftan mellan uppdrag och verklighet minskar. Nyckelord: Uppdragsbeskrivning, ledarskap, chefskap, roll, agerande

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssäljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger på hur butikssäljarna själva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. Då vi har utfört denna studie utifrån en deduktiv ansats har vi använt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrån en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med. Materialet har sedan kodats i ett antal meningskategorier för att lättare kunna analyseras. De stora kategorierna om kodades var roll, fasad, arbetsmarknad och interaktion, under dessa konstruerades sedan ytterligare underkategorier. Vi har även i denna studie utfört deltagande observationer för att se om vi kunde identifiera det som våra informanter berättade för oss och få en djupare förståelse för vad yrkesrollen innebär. Resultatet i studien har sedan visat att rollintagande sker till viss del i butikerna då butikssäljarna anpassar sitt agerande efter kunden men att detta rollintagande anses vara en del av dem själva och en självklarhet då man som butikssäljare förväntas uppträda på ett visst sätt inför kunden.

Syftet med studien var att studera hur förskollärare och socialsekreterare uppfattar förskolans anmälningsplikt. Studien utgick från systemteorin; hur olika system samarbetar för att uppnå bästa resultat. Studien genomfördes med semistrukturerad intervju som metod, där tre förskollärare och tre socialsekreterare intervjuades. Intervjuerna har utgått från vinjetter med fiktiva fall. Resultatet visar på att det finns bristande kunskap kring att socialtjänsten kan vara ett stöd vid en orosanmälan. De intervjuade personerna anger att de alla har kunskap kring ämnesområdet. Detta visar på att verksamheterna har kommit en bra bit på vägen, men det finns förbättringsmöjligheter för att alltid handla utifrån barnets bästa i fokus. I slutet av studien behandlas de pedagogiska implikationerna kring vilken påverkan rektorn har på om en orosanmälan görs eller inte.

Bakgrund: Anställda i organisationer möter dagligen etiska dilemman som de måste ta hänsyn till, därmed krävs det att individen tar ställning till vad som är etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhållningssätt, vilket berör människors moraliska attityder om vad som anses vara rätt och fel. Människor agerar utifrån olika moraliska skäl vilka kan bero på individen eller situationen. Vi vill skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar en anställds etiska förhållningssätt.   Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar anställda att domineras av ett visst etiskt förhållningssätt i den svenska arbetskraften.   Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som påverkar anställdas etiska förhållningssätt. Utifrån dessa teorier har hypoteser härletts som testats empiriskt via ett egenutformat mätinstrument. Mätinstrumentet är utformat som en enkät, vilket innebär att studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats.   Resultat: Resultat och analyser är genomförda på enkätmaterial inhämtat från ett urval i den svenska arbetskraften. Undersökningens resultat visar att både individuella och organisatoriska faktorer har samband med anställdas etiska förhållningssätt. Tydligast samband kan ses mellan individuella faktorer och ett utilitaristiskt förhållningssätt, samt mellan organisatoriska faktorer och ett egoistiskt förhållningssätt. Dessutom visar pliktetiskt förhållningssätt samband med bådadera kategoriseringarna av faktorer. / Background and problem: Employees are daily faced with ethical dilemmas at the workplace, thus requires the individual to take a stand for what is ethical and unethical in varying situations. This study examines ethical orientations, which affect peoples’ moral attitudes about what is considered as right and wrong. People act on the basis of moral grounds, which may depend on individual or situational factors. We want to create an understanding of these factors, which may influence employees’ ethical orientation.   Purpose: The aim of this study is to identify the factors that influence employees’ ethical orientation in the Swedish workforce.   Method: We have created theories about the factors, which influence employees’ ethical orientations. This is based on normative moral theories, previous empirical research and logical reasoning. Based on these theories we have derived hypotheses, which have been tested empirically through a selfdesigned measurement. The measurement is designed as a survey and therefor the study has been based on a quantitative research approach.   Conclusion: Results and analysis are conducted from a survey and data was collected from a sample consisting of employees in the Swedish workforce. The results show that both individual and organizational factors can influence employees’ ethical orientation. Strongest relations are shown between individual factors and an utilitarian orientation. In contrast, the organizational factors influence an egoistic orientation. Moreover, ethics of duty shows association with both categories of factors.

BAKGRUND: Språket är under ständig förändring. Enligt aktuell debatt anser många attpågående språkförändringar är något negativt för det svenska språket. Forskning som gjorts avbland annat Hård af Segerstad (2002) visar att IT- revolutionen är på väg att skapa en storförändring i vårt förhållande till språket. Hon menar att skriftspråket och talspråket närmar sigvarandra mer och mer i vissa situationer men att det inte är något att motarbeta. Förändringarmenar hon är något att välkomna. Likaså anser Melin (2007) och Lindström (2000) attförändringar inte är något negativt. Enligt läroplanen skall undervisningen genomsyras av lustoch en funktionell syn på lärande. Det finns inga hänvisningar som talar om för pedagoger omoch hur de ska rätta elevtexter.SYFTE: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger agerar i rättningssituationer, vilkamotiv de anger för sina val och hur de resonerar kring förändringar i elevers skriftspråk. Medförändringar i elevers skriftspråk menar vi sådana förändringar som går under beteckningenteknifiering, talbaserat språk, visualisering och engelskt inflytande.METOD: Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod genom intervju och en form avstimulated recall. Respondenterna fick först rätta en elevtext och utifrån detta gjordes enintervju/diskussion där funderingar och agerade kring rättandet och språkliga förändringardiskuterades.RESULTAT: Pedagoger agerar olika i rättningssituationer men är eniga om att derasagerande är beroende av vilken typ av skrivuppgift det rör sig om och vilken elev det är som3har skrivit. Ibland rättar pedagogerna in i minsta detalj när fokus ligger på det formella ochibland när fokus ligger på det funktionella, tittar pedagogen bara på innehållet. Rent praktisktagerar pedagogerna olika genom att de flesta är noga med att alltid välja blyertspenna förrättning medan några tar den sorts penna som finns tillgänglig. Själva rättandet av ”fel” gårtill på olika sätt; några kryssar i kanten, några ringar in, några stryker över och stryker under.Några lärare vill helst inte rätta alls på detta vis utan vill gå igenom texten muntligttillsammans med eleven. Motiven de anger för sitt agerande är olika. Majoriteten rättar alla”fel” eftersom de anser att det exempelvis är fel att blanda in talspråk i skrift. De anser att detär viktigt att kunna anpassa skriften utefter mottagaren. De menar att i ett framtidsperspektivså bör eleverna lära sig att kunna skriva korrekt med tanke på att de exempelvis behöverkunna skriva ansökan till ett arbete.