<p> </p><p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Tahoma; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:1627421319 -2147483648 8 0 66047 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:Tahoma;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><p>My goal with this essay was to find out what makes certain teachers more successful than others to hold good and well functioning classes. This is important because this in turn affects the learning of the students. I wanted to find out what factors people within the world of research have pointed out as important aspects when creating a good teaching situation, with focus laying on the teacher’s behaviour in the classroom.</p><p> </p><p>In my investigation I have used qualitative research, observing two upper secondary school classes, for a total of nine lessons during a two-week period. In my observations I wanted to see if the class as a whole was behaving differently when interacting with different teachers. I have used the unstructured observation, meaning that I have not been looking for specific behaviours’, but rather been taking notes freely about the events in the classroom. Afterwards I have tried to interpret the content of my notes, analyse the events in the classroom and tried to spot patterns in the events.</p><p> </p><p>The results of earlier investigations show that the teacher’s attitude and behaviour has a great influence on the behaviour of the students in the classroom. It has been shown that teachers who show commitment and joy, are prepared and structured previous to the classes, shows leadership as well as establishes clear norms and rules in the classroom are likelier to succeed at holding good and well functioning classes. The empirical investigation showed differences in the behaviour of the two observed classes. One of the classes showed clear variations in behaviour when attending the classes held by different teachers, the other class on the other hand did not show significant difference regardless of the teacher’s attitude or behaviour. The factor that appears to be the most significant one seems to be the teacher’s ability to use and adapt their role as leader to the class need for control.</p><p> </p><p><strong>Keywords: </strong>Functioning classes, leadership, influence, behaviour.<strong></strong></p><p> </p><p> </p>

<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Tahoma; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:1627421319 -2147483648 8 0 66047 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:Tahoma;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> My goal with this essay was to find out what makes certain teachers more successful than others to hold good and well functioning classes. This is important because this in turn affects the learning of the students. I wanted to find out what factors people within the world of research have pointed out as important aspects when creating a good teaching situation, with focus laying on the teacher’s behaviour in the classroom.   In my investigation I have used qualitative research, observing two upper secondary school classes, for a total of nine lessons during a two-week period. In my observations I wanted to see if the class as a whole was behaving differently when interacting with different teachers. I have used the unstructured observation, meaning that I have not been looking for specific behaviours’, but rather been taking notes freely about the events in the classroom. Afterwards I have tried to interpret the content of my notes, analyse the events in the classroom and tried to spot patterns in the events.   The results of earlier investigations show that the teacher’s attitude and behaviour has a great influence on the behaviour of the students in the classroom. It has been shown that teachers who show commitment and joy, are prepared and structured previous to the classes, shows leadership as well as establishes clear norms and rules in the classroom are likelier to succeed at holding good and well functioning classes. The empirical investigation showed differences in the behaviour of the two observed classes. One of the classes showed clear variations in behaviour when attending the classes held by different teachers, the other class on the other hand did not show significant difference regardless of the teacher’s attitude or behaviour. The factor that appears to be the most significant one seems to be the teacher’s ability to use and adapt their role as leader to the class need for control.   Keywords: Functioning classes, leadership, influence, behaviour.

Det här arbetet var ett försök att konkretisera vad gymnasielärare anser vara fungerande relationer och på vilket sätt de upplever att de skapar dessa. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasielärare. I resultatet framkommer lärarnas syn på kännetecken för en fungerande relation samt hur de uppfattar att de skapar fungerande relationer.

No description available.

Vi önskade genom studien att se över Elevhälsoteams utredningar av kränkning- och mobbningsärenden i grundskolan. Detta ansågs viktigt att undersöka för att få fler nyanser i varför mobbningen fortgår. Syftet med studien var att undersöka eventuella barriärer och hinder i utredning av mobbning samt om Elevhälsoteam utvecklat några modeller eller verktyg som kan underlätta för Elevhälsoteam i framtiden. Syftet leder in på forskningsfrågorna, dessa var; Har Elevhälsoteamen upplevt några hinder och barriärer i deras arbete med att utreda mobbning och Vilka metoder upplevde respondenterna har förenklat deras arbete med mobbning, detta besvarades genom en Tematisk analys.Urvalet för studien var medlemmar i Elevhälsoteam som var anställda i Skaraborg samt Göteborg stad. Resultatet av studien visar på att de mest framträdande barriärerna var attitydsbarriärer och organisatoriska barriärer. Studien har funnit fler barriärer som även upplevs försvårande i elevhälsoarbetet, bland annat kognitiva förmågor hos personal och elever samt yttre barriärer. Genom studien har vi funnit flertalet fungerande metoder för att stävja mobbning och kränkningar inom skolan. De mest framträdande fungerande metoder i studien var främjande och förebyggande arbete, att använda sig utav ett trygghetsteam och en positiv organisatorisk struktur. Resultatet visar tydligt att Elevhälsoteam arbetar kontinuerligt med mobbning- och kränkningsfrågor för att främja elevers hälsa. / Through the study, we wanted to review the Student Health Team's investigations of abuse and bullying cases in Primary School. This was considered important to investigate in order to get more nuances in why the bullying continues. The purpose of the study was to investigate possible barriers and difficulties in the investigation of bullying and whether Student health teams have developed some models or tools that can make it easier for Student Health Teams in the future, this leads into the research questions, these were; Have the student health teams experienced any difficulties and barriers in their work to investigate bullying and What methods are experienced by respondents to have simplified their work on bullying, this was answered through a Thematic analysis. The selection for the study involved members of student health teams who were employed in Skaraborg and the city of Gothenburg. The results of the study show that the most prominent barriers were attitude barriers and organizational barriers. The study has found more barriers that are also experienced as making it more difficult in student health work, including cognitive abilities of staff and students as well as external barriers. Through the study, we have found several working methods to encourage bullying and abuse within the school.

Ämnet slöjd innebär relativt stor frihet för både för lärare och elever men eftersom det handlar om ett obligatoriskt skolämne som ska ge eleverna verktyg till ”kreativitet, handlingsberedskap och förmåga att överväga olika lösningar och tillvägagångssgssätt” (Skolverket, 2022, s.218) finns anledning att synliggöra metoder och arbetssätt som möjliggör detta. Studiens syfte är att identifiera, analysera och jämföra både nyutbildade och mer erfarna trä- och metallslöjdlärares arbetssätt och strategier vid uppstartsmomentet och på så sätt kunna ge förslag på konkreta och användbara arbetssätt för undervisning till självständiga slöjdelever. Fem slöjdlärare inom trä och metall har deltagit i semistrukturerade intervjuer och utfallet har analyserats genom kodning, tematisering och summering. Resultatet visar att uppstartsmomentet verkligen behövs, lärarnas arbetssätt presenteras och gemensamma arbetssätt identifieras. Lärarna beskriver alla att det är viktigt att samla eleverna nära varandra under uppstarten, samtala och bygga relation. Fungerande medier är förlagor och textstöd, gärna i kombination. Även bildstöd är användbart om det används som inspiration eller som textkomplement. Utifrån lärarnas svar växer även en bild av slöjdundervisning som något personligt fram. Lärarens personlighet i kombination med de yttre förutsättningar som finns formar undervisningen. Detta har diskuterats och lett till begreppet Den personlige slöjdläraren och att alla arbetssätt bör för undervisande lärare tolkas utifrån egna förutsättningar. För att ta kunskapen vidare vore det önskvärt med framtida forskning utifrån även textilslöjd, samt hur undervisningen ser ut när den bedrivs av lärare med mindre erfarenhet samt hur elever uppfattar undervisningen.

<p>The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development. No attempt is made to systematically compare the general merits of the Maria Montessori method and the Reggio Emilia philosophy in enhancing early childhood language development.</p><p>The empirical material consists of interviews and observations. The research method used draws on qualitative methodology in the observations and in the interviews with pre-school teachers. The study confirms that language is considered to be an important part of early development by all teachers interviewed, and this was also confirmed by the observations conducted in the two pre-school settings. The early childhood teachers in this study work actively and consciously to stimulate the children’s language development. The data analysis demonstrates that the pedagogues used various working methods and different educational materials in order to stimulate the children’s language development skills. At the same time the study shows that the teachers’ methods of education differed slightly depending on the varying possibilities and opportunities provided in the two pre-schools.</p>

Skolan är en av de viktiga frågorna i politiska sammanhang. Elevhälsan har i uppdrag att vara stödjande för elevernas utveckling mot utbildnings målen, de ansvarar också för att minska kränkningar och trakasserier. Men det har även i förankring i skolans olika intuitioner. När en skola nämner hur de ska arbeta från ett salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv, för att minska riskfaktorer och öka friskfaktorer blir det intressant att kolla närmare på uppfattningen av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Utifrån här har fokusen varit hur ett Elevhälsoteam uppfattar salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv och vilka implikationer det får för deras arbete.  Syftet är att undersöka ett Elevhälsoteams uppfattning av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Vidare är det att undersöka uppfattningen av implementering samt uppfattning av hinder/möjligheter att kunna arbeta utifrån perspektiven mot kränkningar och trakasserier. Det i sig syftar i att skapa en förståelse för salutogenetiskt/hälsofrämjande arbeta för Elevhälsans strävan mot att minska kränkningar och trakasserier. De frågeställningarna som ska besvaras är, a) Hur uppfattar ett Elevhälsoteam salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv? b) hur uppfattas implementering av salutogenetiskt/hälsofrämjande arbete, för att minska kränkningar och trakasserier? c) Vad uppfattas som hinder/möjligheter i arbetet med salutogenetiskt/hälsofrämjande? Studien var kvalitativ med fenomenografisk inriktning och genomfördes som en fokusgruppsdiskussion med tre deltagare från en skolas Elevhälsoteam.  Salutogenetiska perspektiv uppfattas som att stärka det friska, fungerandet och om förhållningssätt vuxna gentemot vuxna, vuxna och barn samt mellan barnen. Alla kände sig inte bekväma att beskriva perspektivet. Vidare uppfattades salutogenetiskt och hälsofrämjande som förebyggande i vardagen. Dessutom uppfattas hälsofrämjande arbete som inriktar sig mot miljö, kost och motion. Samtidigt framhävdes värdegrundsarbetet som något viktigt för ett, i sammanhanget, salutogenetiskt arbete. Det framkom att hur viktigt det är att personal- och ledningsgruppen är eniga för få fokus på frågorna. Det gällde även för den undervisande pedagogen att tänka på hur klassklimatet är. Vidare menade Elevhälsan att deras Strategierna som Elevhälsan uttryckte var lite otydliga men de menade samtidigt att det borde finnas en mer kontinuitet i arbetet och att alla ska vara involverade.  Det övergripande arbete uppfattades som att Elevhälsan utgick ifrån var förebyggande eller åtgärdande. Samtidigt visade en i Elevhälsan att denne hade goda kunskaper om det salutogenetiska/hälsofrämjande perspektivet. Det som däremot kom fram var hur Elevhälsan många gånger inte kopplar samman hälsoperspektivet när de talar om salutogenetiskt/hälsofrämjande. Den organisatoriska strukturen uppfattades inverka på Elevhälsoteamet arbete att implementera strategier själva. Det blev tydligt hur Elevhälsan anser att det är bra att ta tag i problemen innan det uppstår, samt hur alla ska vara involverade. Det var förslag på forskning som lyfte fram salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv i befintliga strategier.

The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development. No attempt is made to systematically compare the general merits of the Maria Montessori method and the Reggio Emilia philosophy in enhancing early childhood language development. The empirical material consists of interviews and observations. The research method used draws on qualitative methodology in the observations and in the interviews with pre-school teachers. The study confirms that language is considered to be an important part of early development by all teachers interviewed, and this was also confirmed by the observations conducted in the two pre-school settings. The early childhood teachers in this study work actively and consciously to stimulate the children’s language development. The data analysis demonstrates that the pedagogues used various working methods and different educational materials in order to stimulate the children’s language development skills. At the same time the study shows that the teachers’ methods of education differed slightly depending on the varying possibilities and opportunities provided in the two pre-schools.

Therapists’ reactions towards patients are important for the therapeutic process, and is influenced by therapist and patient characteristics. This study aimed to improve the understanding of therapists’ emotional reactions by investigating if patients’ attachment and ability to mentalize predicted therapist countertransference in psychotherapy. Multilevel modeling was used to analyse 87 therapy-dyads in psychotherapy. Patient attachment, measured pre-treatment using self-reports, and mentalization operationalized as Reflective functioning (RF) were hypothesized to predict therapist self-reported emotional experiences (conceptualized as countertransference) over the complete treatment and in different treatment phases. Results showed that lower patient RF predicted more negative therapist countertransference in complete treatment. In the middle and final phases of therapy, lower RF predicted more negative countertransference, and higher RF predicted more positive countertransference. Higher level of avoidant attachment in patients predicted more relaxed therapist countertransference in the final phase of treatment. Findings indicate that patients’ mentalizing ability is important to consider in psychotherapy, as it has informational value for the therapeutic process. / Terapeuters reaktioner gentemot patienter är en viktig del i den psykoterapeutiska processen, och påverkas av terapeuters och patienters personliga egenskaper. Den här studien syftade till att utvidga förståelsen för terapeuters känslomässiga reaktioner genom att undersöka om patienters anknytning och mentaliseringsförmåga predicerar terapeuters motöverföring i psykoterapi. Multilevel-modeling användes för att analysera 87 behandlingsdyader i psykoterapi. Patienters anknytning, mätt innan behandling genom självskattning, och mentalisering operationaliserat som reflektivt fungerande (RF) förväntades predicera terapeuters självskattade emotionella upplevelser (konceptualiserat som motöverföring) över hela behandlingsperioden och i olika behandlingsfaser. Resultaten visade att lägre RF hos patienter predicerade mer negativ motöverföring hos terapeuter över hela behandlingsperioden. I mitten- och slutfaserna av terapin predicerade lägre RF mer negativ motöverföring, och högre RF predicerade mer positiv motöverföring. Högre nivåer av undvikande anknytning hos patienter predicerade mer avslappnad motöverföring hos terapeuter i slutfasen. Fynden indikerar att patienters mentaliseringsförmåga är viktigt att beakta i psykoterapi, eftersom det har informativt värde för den terapeutiska processen.