Syfte: Syftet med studien är att undersöka om oetiska ageranden kan påverka varumärkesbilden och konsumenters köpintentioner inom modebranschen.   Metod: I denna studie har en kvantitativ metod genomförts där vi tillämpat en hypotetiskt-deduktiv metod för att härleda hypoteser från den teoretiska referensramen. De data som samlats in bestod av 224 svar från en webbenkät. Dessa svar bearbetades i SPSS där deskriptiv statistik, korrelationsanalys och regressionsanalys genomfördes.   Resultat & slutsats: Studien resultat visar att de fem hypoteser som utgör arbetet samtliga bekräftades. Bekräftandet av dessa hypoteser tyder på att en slutsats kan dras om att modeföretags oetiska ageranden påverkar konsumenters varumärkesbild och köpintentioner. Det går att konstatera att oetiska ageranden har en stark negativ inverkan på konsumenters köpintentioner. När konsumenters köpintentioner försämras på grund av företags oetiska ageranden visar det att företags varumärkesbild skadas. Slutsatsen kan dras att företag som inte agerar etiskt korrekt kan få det svårare att bibehålla ett positivt varumärke och erhålla nöjda konsumenter.   Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att oetiska ageranden påverkar konsumenter negativt vilket resulterar i att deras syn på företaget blir till det sämre. Studiens praktiska bidrag är att företag som är aktiva inom modebranschen och som vill förbli konkurrenskraftiga på marknaden bör beakta CSR och framförallt etiskt ansvarstagande.   Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning skulle kunna genomföra samma studie men med en kvalitativ metod för att nå en djupare förståelse för ämnet. Vidare kan framtida forskning utföra en liknande kvantitativ studie som studerar en annan bransch än modebranschen. Detta på grund av eventuell variation mellan olika branschers syn på oetiska ageranden.

Akut koronart syndrom (AKS) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Tidigare forskning visar att kvinnor är överrepresenterade i att uppvisa atypiska symtom i samband med insjuknandet samt att det ofta tar längre tid från symtomdebut till diagnos för kvinnor än för män. Att drabbas av plötslig sjukdom kan vara skrämmande och hur en individ väljer att hantera detta influeras av olika inre och yttre faktorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser och agerande i samband med akut koronart syndrom. Litteraturstudie valdes som metod med tio stycken artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att kvinnor ofta har svårt att förstå och tolka symtomen, föreställningen om hur det ska vara eller kännas att drabbas av AKS överensstämmer inte med det kvinnorna själva upplever. Vidare visar resultatet att kvinnorna har svårigheter att besluta om och när de ska uppsöka hälso- och sjukvård. Inverkande faktorer på deras beslutprocess är bland annat anhöriga, kvinnans ansedda sociala förpliktelser samt deras egen kunskap och förmåga att tolka symtomen. Avslutningsvis i uppsatsen återfinns en reflektion av författarna över vad som framkommit i resultatet. Litteraturstudien visar att det fortsatt finns behov av utbredning av information och forskning kring vad som inverkar och vilka symtom som kan förekomma gällande kvinnor som insjuknar i AKS.

Uppsatsen utgår ifrån att ta reda på hur kunskap och inställning påverkar och förhåller sig till användarens agerande kring kryptering. Fokus är att kontrollera hur inställning och det uppskattade framtida agerandet påverkas av en ökad kunskapsnivå. Undersökningen utgår ifrån 10 intervjuer för att kontrollera hur en ökning av kunskapsnivå, med hjälp av en informationsvideo, påverkar inställning och det uppskattade agerandet. Ökningen av kunskapsnivå påverkar främst intervjupersonernas troliga framtida agerande och bara en viss förändring av några personers inställning. I framtiden bör fokus ligga på att sprida kunskap om kryptering, SSL/TLS och HTTPS till internetanvändare. Detta för att upplysa dem om hur säkerhet fungerar på internet för att de själva ska kunna skapa sig en uppfattning av vad som för dem är viktigt att veta och agera kring. Resultatet av studien kan användas till att utveckla webbläsaren vidare för att presentera användaren med information om säkerheten på sidan de besöker genom exempelvis en prompt.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra om och hur genus påverkar elevers age-rande i matematikundervisningen samt deras föreställning om deras prestation. Genom att observera elevers och lärares uppfattningar kring hur genus påverkar elever i klass-rumssituationer har även deras faktiska agerande observerats och ställts i relation till deras egna uppfattningar.Undersökningsgruppen består av 47 elever i årskurs fyra på en stor skola i en mindre ort i södra Sverige. Den består även av en lärare, denne är elevernas undervisande matematik-lärare. Resultatet av studien är att mellanstadieelever kan uppfatta att genus inte påverkar hur de agerar, presterar och blir bemötta. Genom observation har det synliggjorts att eleverna kanske inte är medvetna om att genus påverkar deras inställning till sig själva och andra i matematikundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppen anknytning och relationer samt hur det tar sig till uttryck i praktiken på förskolan. Vi vill även undersöka hur pedagoger i praktiken agerar och bemöter barnen utifrån anknytning och relationer för att skapa en trygg bas och bli den kompletterande anknytningsperson som barn behöver. I vår studie har vi utgått från anknytningsteori och relationell pedagogik. För att få svar på vårt syfte har vi utfört enkät, semistrukturerade intervjuer och öppna observationer på verksamma pedagoger i förskolans verksamhet. I de svar som analyserats framkommer det att pedagogerna har en övergripande uppfattning om anknytning och relationers betydelse samt i skapandet av det. Resultatet av studien visar på att pedagogernas bemötande, trots deras uttalande, skiljde sig åt. Detta kunde vi urskilja med hjälp av studiens frågeställningar där vi fick reda på att pedagogerna var eniga om betydelsen, hur vi bör agera i skapandet och att mertalet av pedagoger anser attde arbetade på liknande sätt i praktiken. Det krävs kunskap och engagemang hos pedagogen för att kunna uppfylla barns behov av trygg anknytning och goda relationer.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur pedagoger använder sin makt vid måltidssituationer i förskolan för att främja barnens självbild och utveckling, samt hur barnens reaktioner påverkar pedagogers fortsatta maktanvändning. För att besvara detta syfte har en kombination av webbenkät och observationer använts som datainsamlingsmetod.Resultaten i studien visar att pedagoger använder sin pedagogiska makt genom bland annat beröm och respons som en framgångsrik strategi för att stärka barnens självbild vid måltidssituationer. Pedagogerna anpassar även berömmet efter varje barns individuella behov och förutsättningar. En annan strategi som synliggörs är pedagogers strävan mot självständighet och delaktighet hos barnen vid måltidssituationer. I resultaten framgår även vikten av att skapa en lustfylld och avslappnad atmosfär vid måltiderna, då lugn och ro till att njuta av måltiden har visat sig vara en avgörande faktor för barnens välbefinnande. Kommunikation och samtal har även visat sig ha en viktig betydelse för att främja barns självbild vid måltidssituationer. Samtidigt som pedagoger till de yngre barnen använde sin makt för att skapa struktur och säkerhet vid måltidssituationer, kan det diskuteras huruvida de accepterade barnens uttryck av missnöje och motstånd.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få syn på vilka faktorer som kan vara avgörande för en elevs agerande i skolan, vad det är som gör att eleven agerar på olika sätt i olika klassrumssituationer. För att komma fram till detta använder jag mig utav de olika rolltyper som är avgörande för hur en människa agerar. Dessa rolltyper nyttjas i min studie där två olika synsätt på människan förklaras: att vara och att bli. Ett annat syfte är därför att få en förståelse om vad elever anser om roller i samband med agerande och skolan.Genom kvalitativa intervjuer med fem elever i årskurs 9 kom jag bland annat fram till att lärare, kompisar, betyg, intresset för ämnet samt tid och rum är faktorer av störst betydelse för hur en elev agerar i skolan. Det framkommer att alla faktorer hänger samman med varandra, det är alltså inte bara en av dessa faktorer som är avgörande för hur en elev agerar. Det är bland kompisar som roller utmärks som tydligast men även under lektionstid om läraren tillåter eleverna att få vara så fria som möjligt. Min undersökning resulterar i att elever agerar på olika sätt beroende på hur andra människor agerar. Det är någon annan som är orsaken till att man själv agerar annorlunda. Det är den andra eller de andra som påverkar en att bete sig på ett speciellt sätt, efter ett mönster som ofta är förutbestämt. Det framkommer även att en människa har flera roller, flera identiteter och flera jag. De flesta befinner sig i en ytroll, samspelsroll och den förväntade rollen men även rollkonflikter kan enkelt uppstå.

I denna studie är huvudsyftet att granska hur några förskollärare uppfattar begreppet inkludering och deras eget agerande för att stödja inkludering i fri lek. För att uppnå studiens syfte, grundar vi oss på följande frågor: Hur uppfattar förskollärarna begreppet inkludering i förskolans verksamhet? Hur uppfattar förskollärarna att de kan främja barns inkludering i den fria leken? Vilka möjligheter och utmaningar uppfattar förskollärarna i deras arbete för att inkludera alla barn i den fria leken? Studien bygger på barndomssociologiskt perspektiv och belyser inkludering, barnperspektiv kontra barns perspektiv, kamratkultur samt tolkande reproduktion och tillträdesstrategier. Resultaten är baserade på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som har varierande erfarenhet och på detta sätt kunde vi samla in empiriskt material som var relevant för vår forskning. Resultatet belyser framför allt betydelsen av att skapa en inkluderande miljö där varje barn kan delta och närvara utifrån sina egna villkor. Dessutom framgår det tydligt att en aktiv närvaro och övervakning av förskollärarna kan främja inkluderingen.

The aim of this study was to get a better understanding of social workers experiences of supervisions impact on social work with children and families. The two research questions where: Which are social workers needs of supervision? And does social workers perceive supervision as a tool for professional development and learning? The study´s empirical findings were a result of semi-structured interviews with five social workers in the social service department. The study´s theoretical framework was based on two different theories: new institutionalism, which is a specialization within organizational theory, and system theory perspective. The result found that social workers experiences supervision as an opportunity for support and reflection, which encourages them to develop professional skills in their daily work. Supervision had an effect on social workers self-confidence and wellbeing by adding expertise, which gave more structure, energy and stress relief in their work. The interviews also showed that supervision had a direct impact on the interaction and the team climate within a working group. However, certain terms and conditions must have been considered to call supervision successful. The supervisors responsibility to lead, see the groups needs and have an over all perspective was mentioned as one condition for good supervision. Another term was that the group cooperated and showed professionalism and respect towards one another. It was very important that supervision took place in a safe environment and that all group members felt trust towards their colleagues and supervisor. This way they where able to learn from each others experiences and show vulnerability and emotions which could contribute to reflection and professional development. Furthermore, social workers emphasise supervision as positive and a necessary tool in order to achieve an efficient and well functioning workplace.

Every child has the right to be protected from abuse, violence and exploitation. Children in Bhutan today have rights by law not to be subject to physical abuse, yet UNICEF statistics show that over 64% of children have been physically abused at least once in their lives. There are four types of child maltreatment, physical abuse, emotional abuse, sexual abuse and neglect. This study focuses on physical abuse. According to the Youth Development Fund of Bhutan there is a lack of knowledge to address child protection issues in the country. The aim was to investigate the radiographers experience and perceived responsibility when suspecting child abuse. A qualitative interview study with inductive approach was used to answer the study’s purpose. Five radiographers were interviewed at the national referral hospital in Thimphu. The result shows that there is a lack of knowledge about child abuse, but the radiographers are aware of their responsibility by law to report suspected cases of child abuse. The radiographers perceive that their responsibility lay in taking as good images as possible. The radiographers are doing their best with the resources available but that is not enough to protect the children against violence. / Varje barn har rätt att skyddas mot misshandel, våld och exploatering. Barn i Bhutan har idag rätt att inte utsättas för fysiskt våld men statistik från UNICEF visar att över 64% av barnen har utstått fysiskt våld minst en gång i livet. Det finns fyra typer av barnmisshandel, fysiskt våld, psykiskt våld, sexuella övergrepp och försummelse. Denna studie fokuserar på fysiskt våld. Enligt Bhutans ungdomsutvecklingsfond (YDF) finns brist på kunskap för att ta itu med barnsäkerhetsfrågor i landet. Syftet med studien är att undersöka radiografers erfarenheter och hur de uppfattat sitt ansvar vid misstänkta fall av barnmisshandel. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats användes för att besvara studiens syfte. Fem radiografer intervjuades på sjukhuset i Thimphu. Resultatet visar att kunskapen om barnmisshandel är bristfälliga men att radiograferna är väl medvetna om sin skyldighet enligt lag att rapportera misstänkta barnmisshandelsfall. Radiograferna uppfattar att deras ansvar ligger i att ta så bra bilder som möjligt. Radiograferna gör sitt bästa med de resurser som finns tillgängliga men det räcker inte för att skydda barnen från våld.