Uppsatsen utgår ifrån att ta reda på hur kunskap och inställning påverkar och förhåller sig till användarens agerande kring kryptering. Fokus är att kontrollera hur inställning och det uppskattade framtida agerandet påverkas av en ökad kunskapsnivå. Undersökningen utgår ifrån 10 intervjuer för att kontrollera hur en ökning av kunskapsnivå, med hjälp av en informationsvideo, påverkar inställning och det uppskattade agerandet. Ökningen av kunskapsnivå påverkar främst intervjupersonernas troliga framtida agerande och bara en viss förändring av några personers inställning. I framtiden bör fokus ligga på att sprida kunskap om kryptering, SSL/TLS och HTTPS till internetanvändare. Detta för att upplysa dem om hur säkerhet fungerar på internet för att de själva ska kunna skapa sig en uppfattning av vad som för dem är viktigt att veta och agera kring. Resultatet av studien kan användas till att utveckla webbläsaren vidare för att presentera användaren med information om säkerheten på sidan de besöker genom exempelvis en prompt.

<p>Tekniken kring mobiltelefoni är under ständig utveckling och mobiltelefonen har idag fått nya funktioner utöver dess grundfunktion röstsamtal. Efterfrågan efter nya mobila tjänster drivs hela tiden framåt då mobilen får allt större kapacitet och prestanda. Bland de tjänster som växts fram märks möjligheten att utföra monetära transaktioner. Detta innebär helt enkelt att använda sin mobiltelefon för att betala och utföra allehanda tjänster kopplade till användarens monetära tillgångar. Överföringen av pengar kräver dock hög säkerhet. Vad vet egentligen konsumenterna om säkerheten kring dessa tjänster? Många betalningar och transaktioner sker idag över Internet och bankerna förmedlar budskapet om att säkerheten runt deras Internettjänster är mycket hög, men vad säger de om säkerheten för deras mobila alternativ? Finns den höga säkerheten även för de mobila tjänsterna och har användarna förtroende fullt ut för dessa? Finns inte användarnas förtroende för säkerheten hos de nya mobila tjänsterna kommer de troligtvis inte heller användas. Vi ämnar därför i denna uppsats utreda om säkerheten i en mobil betalningstjänst motsvarar den som finns när den utförs på en dator i hemmet och har detta i slutändan användarnas förtroende? </p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilket förtroende användarna har för säkerheten hos mobila betalningstjänster samt om dessa tjänster uppfyller samma säkerhetskrav som när de används via normal datoranvändning. Studien påbörjades med en genomgång av befintlig litteratur inom säkerheten för mobilt Internet samt Internetanvändande vid hemdatorn. Sedan genomfördes intervjuer av personer med stor kunskap kring säkerheten hos mobilt Internet. För att få reda på användarnas förtroende kring mobila betaltjänster genomförde vi sedan en webbaserad surveyundersökning varvid en fokusgrupps-undersökning användes till hjälp gällande framtagningen av frågorna. Utfallen från intervjuerna samt surveyundersökningen analyserades sedan tillsammans med utvald teori.</p><p>Våra resultat visar att majoriteten av respondenterna inte känner förtroende för säkerheten hos mobila betalningstjänster. De flesta anser att det inte är lika säkert att surfa via mobilen som via datorn i hemmet. Däremot kan hälften av individerna i populationen tänka sig att betala över Internet med mobiltelefonen och en betydande del kan även tänka sig att utföra finansiella affärer med hjälp av mobiltelefonen. Vi anser också att en mobiltelefon inte når upp till samma säkerhetsnivå som hos en stationär dator med fast Internet.</p> / <p>The mobile technology is under constant development and the mobile phone today has many other functions besides just talking. The demand for new mobile services is constantly getting stronger since the mobile phone becomes more and more powerful. Among these services is the possibility to perform transactions of money. With this we mean using the mobile phone to pay bills and other services that is connected to a user’s assets. The transaction of money of course requires high security. What do the consumers know about the security surrounding these kinds of services? Today many payments and transactions that involve money takes place over the Internet from the home computer and the banks that offers these services claims that this is safe. But what do they say about the security surrounding their mobile alternatives? Does the necessary security exist for these mobile services and does it have the consumers trust? If the users do not trust the security surrounding the mobile service, they will probably not use them. We will therefore with this thesis try to investigate if the security that surrounds the mobile payment services is equivalent to when the services is used on a home computer and if the services has the users trust?</p><p>The purpose with this thesis is to investigate the users trust regarding mobile payment services and if these services fulfil the same security demands as when they are used normally at the home computer. The study began with a review of existing theories regarding the security for mobile Internet and Internet usage on the home computer. Thereafter interviews took place with experts having great knowledge regarding mobile Internet security. We then performed a web-based survey to get information about the users trust for the security surrounding mobile payment services. We used a focus group with the aim of helping us selecting relevant questions for the survey. The results from the interviews and the survey study were then analyzed with the chosen theory.</p><p>On the basis of our survey we can draw the conclusion that the majority of respondents do not trust the security that surrounds mobile payment services. The majority is of the opinion that it is not as safe to use mobile Internet services as to use the corresponding service from the computer at home. However half of the population could very well consider paying bills with the mobile phone and a large part of the respondents would also like to use financial transactions with this kind of media. We also conclude that a mobile phone does not reach the security standard of a home computer.</p>

Tekniken kring mobiltelefoni är under ständig utveckling och mobiltelefonen har idag fått nya funktioner utöver dess grundfunktion röstsamtal. Efterfrågan efter nya mobila tjänster drivs hela tiden framåt då mobilen får allt större kapacitet och prestanda. Bland de tjänster som växts fram märks möjligheten att utföra monetära transaktioner. Detta innebär helt enkelt att använda sin mobiltelefon för att betala och utföra allehanda tjänster kopplade till användarens monetära tillgångar. Överföringen av pengar kräver dock hög säkerhet. Vad vet egentligen konsumenterna om säkerheten kring dessa tjänster? Många betalningar och transaktioner sker idag över Internet och bankerna förmedlar budskapet om att säkerheten runt deras Internettjänster är mycket hög, men vad säger de om säkerheten för deras mobila alternativ? Finns den höga säkerheten även för de mobila tjänsterna och har användarna förtroende fullt ut för dessa? Finns inte användarnas förtroende för säkerheten hos de nya mobila tjänsterna kommer de troligtvis inte heller användas. Vi ämnar därför i denna uppsats utreda om säkerheten i en mobil betalningstjänst motsvarar den som finns när den utförs på en dator i hemmet och har detta i slutändan användarnas förtroende? Syftet med detta arbete är att undersöka vilket förtroende användarna har för säkerheten hos mobila betalningstjänster samt om dessa tjänster uppfyller samma säkerhetskrav som när de används via normal datoranvändning. Studien påbörjades med en genomgång av befintlig litteratur inom säkerheten för mobilt Internet samt Internetanvändande vid hemdatorn. Sedan genomfördes intervjuer av personer med stor kunskap kring säkerheten hos mobilt Internet. För att få reda på användarnas förtroende kring mobila betaltjänster genomförde vi sedan en webbaserad surveyundersökning varvid en fokusgrupps-undersökning användes till hjälp gällande framtagningen av frågorna. Utfallen från intervjuerna samt surveyundersökningen analyserades sedan tillsammans med utvald teori. Våra resultat visar att majoriteten av respondenterna inte känner förtroende för säkerheten hos mobila betalningstjänster. De flesta anser att det inte är lika säkert att surfa via mobilen som via datorn i hemmet. Däremot kan hälften av individerna i populationen tänka sig att betala över Internet med mobiltelefonen och en betydande del kan även tänka sig att utföra finansiella affärer med hjälp av mobiltelefonen. Vi anser också att en mobiltelefon inte når upp till samma säkerhetsnivå som hos en stationär dator med fast Internet. / The mobile technology is under constant development and the mobile phone today has many other functions besides just talking. The demand for new mobile services is constantly getting stronger since the mobile phone becomes more and more powerful. Among these services is the possibility to perform transactions of money. With this we mean using the mobile phone to pay bills and other services that is connected to a user’s assets. The transaction of money of course requires high security. What do the consumers know about the security surrounding these kinds of services? Today many payments and transactions that involve money takes place over the Internet from the home computer and the banks that offers these services claims that this is safe. But what do they say about the security surrounding their mobile alternatives? Does the necessary security exist for these mobile services and does it have the consumers trust? If the users do not trust the security surrounding the mobile service, they will probably not use them. We will therefore with this thesis try to investigate if the security that surrounds the mobile payment services is equivalent to when the services is used on a home computer and if the services has the users trust? The purpose with this thesis is to investigate the users trust regarding mobile payment services and if these services fulfil the same security demands as when they are used normally at the home computer. The study began with a review of existing theories regarding the security for mobile Internet and Internet usage on the home computer. Thereafter interviews took place with experts having great knowledge regarding mobile Internet security. We then performed a web-based survey to get information about the users trust for the security surrounding mobile payment services. We used a focus group with the aim of helping us selecting relevant questions for the survey. The results from the interviews and the survey study were then analyzed with the chosen theory. On the basis of our survey we can draw the conclusion that the majority of respondents do not trust the security that surrounds mobile payment services. The majority is of the opinion that it is not as safe to use mobile Internet services as to use the corresponding service from the computer at home. However half of the population could very well consider paying bills with the mobile phone and a large part of the respondents would also like to use financial transactions with this kind of media. We also conclude that a mobile phone does not reach the security standard of a home computer.

Introduktion: För att kunna använda möjligheterna som internet erbjuder krävs i många fall ett användarkonto som identifierar och autentiserar användaren. En förutsättning för att det ska vara säkert är att ingen annan har tillgång till användarens kontouppgifter, vilket ställer krav på att användaren har komplexa och unika lösenord. Syfte: I denna studie har vi undersökt vilken kunskap användare har kring säkra lösenord, hur de agerar samt undersökt varför de agerar som de gör. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ intervjustudie med 12 respondenter i varierande ålder och bakgrund. Resultat: Våra resultat visar att användarens kunskaper ofta bygger på äldre, ej längre aktuella, rekommendationer. De har även bristande kunskaper om vad en lösenordsgenerator eller lösenordshanterare är och hur de fungerar. Kunskapsbristerna, kombinerat med önskan om att det ska gå snabbt, medför att användarna ej genomför korrekta hot- och konsekvensbedömningar av riskerna på internet. Diskussion/Slutsats: Kunskaperna hos användarna behöver höjas för att minska riskerna de utsätter sig för. Teknikutvecklingen går fort och ökad kunskap och medvetenhet krävs för ett säkert agerande på internet. / Introduction: An account, that identify and authorize the user, is nowadays almost a condition for the user’s ability to use the many services Internet provides. If the account shall remain safe, only the user should have access to the user account. The user needs to create unique and complex passwords. Aim: In this study we have examined the end-user’s knowledge regarding safe passwords, how they act. We have also examined why they act as they do. Method: This qualitative study was made through interviews with 12 respondents of varying age. Results: Our findings show that the user’s knowledge often is based on older recommendations. They also lack knowledge about what a password generator, or a password manger, is and how they work. The lack of knowledge combined with a high wish of swift Internet usage leads to inadequate threat and impact assessments of Internet risks. Conclusion: The end-user’s knowledge, regarding security online needs to be improved, to reduce their risk exposure. The development of technology is moving fast so a raised awareness is mandatory for a safe Internet behavior.

This study analyses the evolution of the COVID-19 pandemic from a cybersecurity perspective, highlighting the different types of cyber-attacks experienced that happened around the world. In addition, this thesis shows the different types of cyber-attacks produced due to the lack of security employed during the pandemic crisis and how were the reactions of the different organizations to solving the problem. Furthermore, there are different statistics and graphical tables that show the evolution and how it covered the main types of cyber-attacks by the majority of organizations. The analysis reveals a view of those different attacks that can show in various forms. How the cybercriminals leverage the different vulnerabilities of corporate networks in a never-explored perspective makes this review different from other present papers on the COVID-19 pandemic. In addition, the study manifests the different recommendations proposed by the different experts to avoid a similar situation in times of crisis, making that study a guide to avoid similar situations in the future. In fact, the information extracted from different specialized sources will be used to carry out an objective study. / Den här studien analyserar utvecklingen av covid-19-pandemin ur ett cybersäkerhetsperspektiv, och lyfter fram de olika typer av cyberattacker som upplevts runt om i världen. Dessutom visar denna avhandling de olika typerna av cyberattacker som skapats på grund av bristen på säkerhet som användes under pandemikrisen och hur de olika organisationerna reagerade på att lösa problemet. Dessutom finns det olika statistik och grafiska tabeller som visar utvecklingen och hur den täckte huvudtyperna av cyberattacker från majoriteten av organisationer. Analysen visar en syn på de olika attackerna som kan visa sig i olika former. Hur cyberbrottslingarna utnyttjar de olika sårbarheterna i företagsnätverk i ett aldrig utforskat perspektiv gör att denna recension skiljer sig från andra nuvarande artiklar om covid-19-pandemin. Dessutom visar studien de olika rekommendationerna som föreslagits av de olika experterna för att undvika en liknande situation i kristider, vilket gör den studien till en guide för att undvika liknande situationer i framtiden. Faktum är att informationen från olika specialiserade källor kommer att användas för att genomföra en objektiv studie. / Este estudio analiza la evolución de la pandemia de COVID-19 desde una perspectiva de ciberseguridad, destacando los diferentes tipos de ciberataques experimentados en todo el mundo. Además, esta tesis muestra los diferentes tipos de ciberataques producidos por la falta de seguridad empleada durante la crisis de la pandemia y cómo fueron las reacciones de las diferentes organizaciones ante la solución del problema. Además, existen diferentes estadísticas y tablas gráficas que muestran la evolución y cómo se cubrieron los principales tipos de ciberataques por parte de la mayoría de las organizaciones. El análisis revela una visión de esos diferentes ataques que pueden manifestarse de diversas formas. La forma en que los ciberdelincuentes aprovechan las diferentes vulnerabilidades de las redes corporativas en una perspectiva nunca explorada hace que esta revisión sea diferente de otros documentos actuales sobre la pandemia de COVID-19. Además, el estudio pone de manifiesto las diferentes recomendaciones propuestas por los diferentes expertos para evitar una situación similar en tiempos de crisis, convirtiendo dicho estudio en una guía para evitar situaciones similares en el futuro. De hecho, se utilizará la información extraída de diferentes fuentes especializadas para realizar un estudio objetivo.