Syftet med studien är att utifrån fem fäders berättelser undersöka effekten av rättstillämpning vid tvist om vårdnad, boende och umgänge. Genom detta har fäders situation utifrån rådande normers påverkan i socialtjänstens och rättsväsendets agerande synliggjorts. Vi kommer att följa fem fädernas berättelser om hur deras vårdnadstvist ser ut och hur de upplever bemötande, agerande och rättstillämpning från professionella aktörer. Enligt fäderna sker detta på ett icke tillfredsställande sätt då utredningarna ofta får dem att framstå som otillräckliga föräldrar och i vissa fall även farliga för sina barn. Studien är uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med fäder vilka samtliga varit i tvist i tingsrätt och/eller hovrätt gällande barnets vårdnad, boende eller umgänge. Med innehållsanalys, socialkonstruktivism och en rättssociologisk ansats lyfts faktorer vilka kan påverka synen på rättstillämpning och rättssäkerhet utifrån bland annat normföreställningar. Dessa faktorer speglas ur fädernas berättelser. Studiens resultat visar att normföreställningar enligt informanterna kan påverka myndigheternas bemötande och bedömning. Studiens slutsats är att i det fall fädernas berättelser speglar verkligheten talar det för att det kan finnas brister i rättstillämpningen vid utredning och bedömning i fråga om vårdnad, boende och umgänge.

Antropogena klimatförändringar, förkortat AK, är ett av nutidens stora miljöproblem. För att hantera AK är människors motivation och intention att agera klimatvänligt viktigt, eftersom avsaknad motivation och intention att adressera AK kan bringa negativa konsekvenser för samhället. Individers motivation och intention att agera klimatvänligt kan influeras av framing, vilket syftar till att betona specifika delar av verkligheten. Vilken framing som används kan vara avgörande ifall individer agerar klimatvänligt eller inte. Den konventionella framing som dominerar samhället grundas i att betona fakta och de negativa effekterna av AK. AK framställs som en inkräktande katastrof vilken bör hanteras via uppoffringar, förluster och kostnader. Konventionella klimatkommunikationen kan leda till passivitet hos individer och en önskan att undvika ämnet. Eftersom motivation och intention att agera klimatvänligt är betydande uppstår behovet att skapa en icke-konventionell framing som tar människors psykologiska barriärer i åtanke. Syftet med studien var att applicera Stoknes (2015) teori om de fem psykologiska barriärerna som hindrar en effektiv klimatkommunikation och hur dessa barriärer kan tas i åtanke för att uppnå en mer effektiv klimatkommunikation. Två olika framing alternativ i form av berättelser var fokus för studien. Frågeställningen var: Hur påverkar konventionell respektive icke-konventionell framing individers motivation och intention att agera klimatvänligt? För att testa berättelserna utfördes ett kontrollerat experiment och en sluten enkät utgjorde mätinstrument för att kvantifiera motivation och intention. Data från enkäten analyserades med Mann-Whitney U test och Cohen’s d test. En viss ökning av motivation och intention ägde rum, men det fanns inte en statistisk signifikant skillnad i motivation och intention att agera klimatvänligt efter deltagarna utsatts för en berättelse. Data antyder förändringar i motivation och intention skett för gruppen som tog del av icke-konventionella framing alternativet, och därmed bör fortsättningsstudier genomföras med normalfördelad population av betydligt större skala. Vidare kan potentiellt en annan vetenskapsteoretisk utgångspunkt nyttjas, specifikt flermetodsforskning. / Anthropogenic climate change, abbreviated ACC, is a major environmental problem. People’s motivation and intention to act climate-friendly is important in addressing ACC since lacking motivation and intention to address ACC can have dire consequences for society and the environment. Individuals’ motivation and intention to act climate-friendly can be influenced by framing, which refers to the practice of emphasizing certain aspects of reality. What type of framing is being utilized can be crucial regarding individuals acting climate-friendly. The conventional framing dominating society is based on emphasizing facts and negative consequences of ACC. ACC is portrayed as an encroaching disaster managed via sacrifices, losses, and costs. However, this can lead to passivity and a desire to avoid the topic. Since motivation and intention to act climate-friendly is important, the need for a non-conventional framing arises. The study's purpose was to create a framing that took psychological barriers into account based on Stoknes (2015) theories regarding climate communication and to investigate how it affected motivation and intention to act climate-friendly. The research question was: How do conventional framing and non-conventional framing affect individuals’ motivation and intention to act climate-friendly? Two framing alternatives made up of stories about ACC were tested during a controlled experiment, and motivation and intention were quantified utilizing a closed-ended questionnaire. Data were analyzed using the Mann-Whitney U test and Cohen’s d test. A slight increase in motivation and intention was measured, but no statistically significant difference existed in motivation and intention to act climate-friendly after the participants had been subjected to a framing alternative. Data suggests changes in motivation and intention to act climate-friendly occurred for the group subjected to the non-conventional framing, and thus further research should be conducted with a normally distributed population of a significantly larger scale. Furthermore, future studies could pursue mixed methods research.