Vi skapas och omskapas i möten där det kulturella har en given plats. Sverige har omskapats från att vara ett relativt etniskt homogent land till en mångkulturell nation. Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka hur internationalisering kommuniceras och synliggörs i två läseböcker inriktade mot skolår 1. Vi avser att undersöka hur de kommunicerar utifrån Lpo-94:s internationaliseringsuppdrag och om böckerna har en kulturell och etnisk mångfald. Metoden vi använder oss av består av bildanalyser och textanalyser eftersom läseböckerna vi valt kommunicerar i båda genrerna. I analyserna har vi haft i beaktande att läromedel är en produkt av sin tid och utifrån detta har vi valt två nyutgivna läseböcker, Läsdax 1 och Kråkes läsebok. I analyserna kom vi fram till att de två läseböckerna är två skilda produkter av sin samtid. Läsdax 1 påvisar i text- och bildrepresentationen ett mångkulturellt jag-perspektiv medan Kråkes läsebok utgår från det individcentrerade samhället som råder idag med ett individcentrerat perspektiv. Vi upptäckte under vår analysfas dolda strukturer som exempelvis stereotyper och assimilerade karaktärer. De båda läseböckernas fokus ligger inte på internationaliseringsperspektivet men vi anser dock att det finns möjligheter för ett internationaliseringsarbete utifrån dem. Enligt vår läseboksundersökning i skolår 1 använder majoriteten av skolorna läseböcker. Vi har fått en bild av att läseböcker främst används för att utveckla en mer tekniskt orienterad lästräning hos elever. Vi vill förtydliga att vi är väl medvetna om att vår granskning och analys inte säger något om hur läseböckerna används ute i skolorna eller om, och i så fall hur, dessa läromedel kompletteras.

Föräldrar läser allt mindre för sina barn och därför blir förskolan och dess pedagoger en viktgig del i detta arbete. Då förskolepersonalens och högläsningens betydelse på flera håll lyfts fram som viktiga delar för språkutvecklingen, vill jag därför ta reda på om de metoderna och hur arbetet med högläsning för att främja barns språkutveckling i förskolan stämmer överens med aktuell forskning kring ämnet. Utefter detta är syftet med min studie att genomföra kvalitativa intervjuer och ur ett multimodalt perspektiv studera högläsningens betydelse som undervisningsmetod för att främja språkutvecklingen i förskolan, samt om det i praktiken överensstämmer med aktuell forskning.  Det multimodala perspektivet innebär utefter Selander och Kress (2014) att det finns flera olika sätt att uttrycka, kommunicera och lära sig  på än bara genom bild och text. Detta ligger som grund i analysen av de kvalitativa intervjuerna som genomförts på fem förskolor varav två kommunala och tre privata i olika kommuner. Intervjudeltagarna var tre förskollärare och två barnskötare som jobbade i barngrupper i varierad ålder. Analysen ha genomförts med hjälp av de multimodala begreppen: multimodalitet, teckenvärldar, transduction samt tecken på lärande.  Resultaten i studien visar att pedagogerna har kunskap och en stor medvetenhet kring hur och på vilka sätt som undervisning av högläsning ska bedrivas för att det ska främja barns språkutveckling. Vidare finns det en nyfikenhet hos pedagogerna för vidareutbildning för att få ytterliggare kunskap. Det visade sig även att interaktion, samspel och samhandling är viktigt mellan pedagoger och barn och att barnen själva får vara med och delta i högläsningen för språkutvecklingen.

Syfte med studien är att undersöka hur den kommunikativa miljön inom den pedagogiska verksamheten bidrar till barnens språkutveckling. Den metod som används i studien är både kvantitativ och kvalitativ. En enkät sändes ut till tre förskolor för att besvara den kvantitativa undersökningen. Den kvalitativa undersökningen i form av en gruppintervju, besvarades av en förskola och tre förskollärare.  Med utgångspunkt i de teoretiska begreppen språkmiljö, språkbarriärer, inkludering, barnperspektiv, deltagande samt språkliga hinder analyseras resultatet. Den kommunikativa miljöns betydelse för barnens språkutveckling beskrivs i resultatet. Barnets pedagogiska miljö är enligt förskollärarna väsentlig för den språkliga utvecklingen. Kommunikation i förskolan bidrar till barnets förståelse för sig själv och sin omvärld. Genom kommunikation får barnet tilltro till sin egen förmåga och vågar ta nya initiativ som leder till nya möten. Pedagogens roll är att stötta barnet i hens språkkunskaper, genom att bekräfta och synliggöra bidrar pedagogen till barnets ökade självförtroende. Det är viktigt att barnet får möjlighet att språka på sitt sätt, att möta barnet där det befinner sig. Allt språk är inte verbalt och alla barn kommunicerar på sitt sätt. Genom att pedagogerna arbetar med inkludering i lärmiljön får barnet möjlighet att känna sig delaktiga både i den yttre och inre dialogen. Inkludering och samspel bidrar till barnets förmåga att uttrycka sig och sätta ord på upplevelser och känslor. I samspelet och genom kommunikation skapas en mening och ett sammanhang. Förskolans miljö bidrar till kommunikation och samspel, i samspelet utvecklas språkförståelsen. Språkmiljön behöver vara av inkluderande natur så att alla barn, även barn med språkliga hinder får det stöd de behöver för att utvecklas. Förskollärarna använder sig av pedagogiska verktyg för att stötta barnets språkutveckling. Tecken som stöd används av pedagoger för att stötta barn som är i behov av särskilt stöd. Teckenstöd bidrar till att förstärka det talade språket och är enligt pedagogerna ett effektivt pedagogiskt verktyg i barnets språkutveckling.

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg. Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga. / TAKK för Språket

<p>This essay is treating how, by signing to little children, can help them i their speach language development. I have intervjued the staff in a preeschool, where they are working with signs in the purpose to help little children, in some case, so small that they not yet have a language, to communicate with others. My hope is to show that it´s possible to minimize small childrens tantrums with this method. And that these children who has learned signs, does not choose signing over spoken language.</p>

This essay is treating how, by signing to little children, can help them i their speach language development. I have intervjued the staff in a preeschool, where they are working with signs in the purpose to help little children, in some case, so small that they not yet have a language, to communicate with others. My hope is to show that it´s possible to minimize small childrens tantrums with this method. And that these children who has learned signs, does not choose signing over spoken language.

I denna studie utforskas komposition ur ett semiotiskt perspektiv, och hur olika ”tecken” används i komposition för att förmedla något. Studiens syfte är att utforska semiotiska tecken vid komponerande av ett stycke musik, och studiens forskningsfrågor är: Vilka semiotiska tecken använder jag mig av när jag komponerar programmusik? Hur använder jag mig av dessa tecken i min komposition? Metoden som använts är ljudinspelningar av den komponerade musiken samt mina högt uttalade reflektioner över det som sker. Resultatet visar att jag som kompositör använder mig av tre olika teckentyper, indexikala, symboliska och affektionella tecken, för att förmedla musikens innehåll. Resultatdelen visar också att jag använder mig av varierande grad av definierad orkestrering för att förmedla dessa tecken med varierande tydlighet. Slutligen diskuteras dessa teckens egenskaper och funktion. / This study focuses on composition from a semiotic perspective, and how different “signs” are used in compositions to mediate the music’s content. The purpose is to explore the use of semiotic signs in a composition, and the research questions are: Which semiotic signs do I use in this specific composition? And how do I use these signs? The method consists of audio recordings of the composed music, and of my expressed thoughts and feelings. The result shows that I use three different kinds of signs: indexical, symbolic and affectional signs, in purpose to mediate the music’s content. Furthermore, the result shows that I use defined orchestration in varying degree to mediate these signs in purpose to obtain varied clarity. Finally the quality and the functions of these signs are discussed.

Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begränsa barn i deras bildskapande. Vi använde oss av rundturer, observationer, fältnotiser och fotografering som metod. I vår analys utifrån det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget är medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgår det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen läser av outtalade regler som rummets design skapar. Samtidigt är omgivningen och kommunikationen mellan barnen en viktig faktor i barns meningsskapande. Resultatet visar att barnen lägger stor vikt på vänskap och det framgår som väsentligt i deras teckenskapande. Kommunikationen under bildskapande aktiviteter sker i flera teckensystem, d.v.s. att det sker multimodalt. Vi diskuterar även bildmaterialets status ur vuxnas och barns perspektiv.

Denna kvalitativa empiriska studie undersöker TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) som arbetssätt i en flerspråkig verksamhet. Forskningsfrågorna handlade om vilka erfarenheter och uppfattningar förskollärare har samt vilka möjligheter och svårigheter som framträder i användningen av TAKK. Studien använde sig av triangulering där intervjuer med förskollärare och observation i verksamheten kombinerades i datainsamlingen. Studien bygger på tre intervjuer samt observationer i verksamheten från fyra olika tillfällen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och det empiriska materialet har hanterats utifrån ledorden; sortera, reducera och argumentera. Resultatet visar att TAKK är ett redskap för barn, pedagoger och vårdnadshavare att göra sig förstådd med. I resultatet framträder positiva förskollärare som ser TAKK som ett redskap till ett gemensamt språk och för kommunikation men som samtidigt önskar bättre förutsättningar för det arbete de vill kunna genomföra. Med medvetna pedagoger som får rätt förutsättningar med stöd och utbildningar från ledningsnivå så har TAKK stora möjligheter för barns kommunikation och språkutveckling. / This qualitative empiric study examines TAKK (Signs as an Alternative and Augmentative Communication) as a work method in a multilingual preschool. The purpose of the study is to examine what experience and perceptions preschool teachers have with TAKK and what possibilities and obstacles there might be when using TAKK. This study uses triangulation where interviews with preschool teacher has been combined with observations in the preschools. This study is based on three interviews and from preschool observations from four different occasions. The study is based on a sociocultural perspective and the empiric material handled from the watchwords; to sort, to reduce and to argue. The conclusion is that TAKK is a method to make yourself understood by children, teachers and parents. The results of this study show positive preschool teachers that sees TAKK as a method for making a mutual language and a tool for communication, but at the same time wishing for better pre-conditions for the work they want to do. With fully aware teachers that is offered the right conditions and education from the management of the preschools then TAKK has major possibilities for children’s communication- and language development.

Sedan hösten 2018 är programmering en del av det centrala innehållet inom bland annat matematikämnet i läroplanen för den svenska grundskolan. Syftet med studien är att belysa hur några lärare för årskurs 7–9 i den svenska grundskolan ser på användandet av semiotiska representationer i form av symboler som används inom både programmerings- och matematikundervisning och vad användandet av symboler som förekommer inom båda områdena får för konsekvenser för lärarnas undervisning. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är semiotiska representationer i matematik enligt Raymond Duval (2006) samt Anna Sfards (1991) och Carolyn Kierans (1981) utgångspunkter om matematiska begrepps dubbla natur. I studien gjordes sex kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurs 7–9 i den svenska grundskolan. En tematisk analys gjordes sedan utifrån det material som intervjusvaren gav. I lärarnas svar framkom skillnader mellan semiotiska representationer av objekt i tre olika kategorier. Lärarna beskrev fall där samma symbol representerar olika objekt och fall där olika symboler representerar samma objekt. De talade också om ett strukturellt eller operationellt synsätt då det gäller likhetstecknet. Då lärarna resonerade om vilka konsekvenser införandet av programmering får för deras undervisning fanns det ingen enighet i svaren. Det fanns lärare som ansåg att programmering förenklar matematikundervisningen, lärare som ansåg att programmering försvårar matematikundervisningen samt lärare som ansåg att programmering vare sig förenklar eller försvårar matematikundervisningen.