Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om förskollärares uppfattningar om användningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) i rutinsituationer på förskolan. För att nå syftet formulerades dessa frågeställningar: Vilka uppfattningar har förskollärarna om begreppet TAKK? Hur beskriver förskollärarna att TAKK används i förskolans rutinsituationer? Vilka möjligheter respektive utmaningar ser förskollärarna med att använda sig av TAKK i rutinsituationer? Studien har haft sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, som fokuserar på att lärande sker i samspel och interaktion med andra människor. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för insamling av data. I studien har fyra verksamma förskollärare från fyra olika förskolor intervjuats, dessa har arbetat med TAKK i varierad omfattning. Resultaten visar att måltider är de rutinsituationer där TAKK används i störst utsträckning, där teckenanvändningen till största del består av att förskollärarna tecknar den mat och dryck som intas. Resultaten visar även att TAKK anses gynna alla barns språkutveckling samt bidrar till inkludering i verksamheten. En slutsats är att TAKK är ett bra redskap att använda i förskolan och därmed behöver användas ännu mer. En annan slutsats är att TAKK borde ges större utrymme under förskollärarutbildningen.

Kinesiska tecknen såg från början inte ut som sin nuvarande form. Den aktuella skrivstilen är en följd av över tretusen års förändring och utveckling. I början var ett tecken en avbildning av ett riktigt föremål eller hade ett logiskt begrepp. För närvarande ser de flesta tecknen ut som en främmande symbol. I min undervisningsverksamhet visar det sig att det är en stor utmaning för en elev som behöver memorera tusentals tecken för att sedan kunna skriva dem för att räknas som skrivkunnig. Därför har detta arbete ett syfte att underlätta elevens studiebörda. Aktionsforskning används som metodansats för att uppfylla detta syfte. Genom tidigare forskning i området, teorier i barns lärande samt hjälp från handledaren kunde aktionsforskningens fyra faser verkställas. Under arbetets gång har eleverna även repeterat sina kunskaper i strecktyperna och streckordningen som också ingår i teckens struktur. Resultatet visar att om en elev förstår ett teckens struktur har eleven lättare att komma ihåg tecknet och ju mer kunskap eleven har i radikaler och komponenter desto lättare blir det för eleven att lära sig nya tecken. Att lära sig skriva ett tecken med hjälp av kunskap i radikaler och komponenter gör att eleverna får mindre belastning på arbetsminnet, vilket även förbättrar elevernas handskrivning av kinesiska tecken. Dock är det inte alla tecken som går att analysera på ett tydligt och logiskt sätt och ett undervisningsmaterial som är anpassat för elever tar tid att utforma.

I självreflekterande och tvivel i frågan om konstnärligt arbete, inom och utom institutionen, är essän uppbyggd som ett textuellt kollage. Författarjaget lånar in ett flertal röster och framåtrörelsen i skrivandet används som en metod för att konkretisera tankar kring institution, kropp, kritik, och politik.

Our language bear traces of who we are and of the culture we live in. As human beings we create language in interaction with other people and with our society. Media and commercials are other factories that strongly influence our everyday life as well as our language. With this study we would like to illuminate how our surroundings influence our language. We focus on the language of young people and their use of symbols, phrases and expressions when they reflect on relations. To do this we made a survey study comprising two school classes, with pupils of 15 – 16 years old. The subject of the survey is love and love relations. We also did a group interview with seven of the pupils. The result shows that the young people, in this study, use signs and symbols more or less consciously. The result also shows that the media surroundings make impact in the language of young people. We can also gather how significant it is that relations between pupils and teachers are confidently.

I denna studie riktar vi in oss på Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och hur det används i förskolans verksamhet. TAKK är inspirerat av det svenska teckenspråket (STS) (Hörselskadades Riksförbund, 2011). Internationella studier (Heister Trygg, 2004; Iverson & Goldin-Meadow, 2004) har visat att TAKK har en gynnsam effekt på barns språkutveckling. Vi undersöker tre olika delar av TAKK-användandet i förskolan: i vilken utsträckning substantiv respektive verb tecknas i småbarnssamlingar, hur förskollärare gör för att uppmuntra barnen att använda TAKK samt vilka svårigheter de anser att det finns med TAKK. Genom kvalitativa undersökningsmetoder får vi fram ett underlag som analyseras. Av resultatet framkommer det att TAKK-användandet under småbarnssamlingarna varierar och att tecken för substantiv dominerar bland samtliga förskolor. Vidare finns det sätt för förskollärare att uppmuntra till att använda TAKK bland annat genom konsekvent användning utifrån barnens behov och intressen. Ett annat sätt att uppmuntra barnen i deras TAKK-användande är att utforma inspirerande TAKK-miljöer. De svårigheter förskollärarna nämner med detta är att TAKK ofta nedprioriteras då annat i verksamheten tar större plats. Även de egna kunskaperna ses som ett hinder bland våra informanter, då många av dem upplever att de saknar utbildning.

Studien behandlar förskollärares tal om och erfarenheter av ”tecken som stöd” för barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Syftet är att få kunskap om hur ”tecken som stöd” kan hjälpa barn med annat modersmål än svenska att ”kickstarta” svenskainlärningen i förskolan. Syftet är även att få reda på vilka sätt tecken underlättar barnets kommunikation och tillägnandet av det talade svenska språket. Metoden var induktiv, kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Två förskollärare valdes att delta i intervjuundersökningen. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att ”tecken som stöd” fungerar väl som initial hjälp för barn med annat modersmål än svenska att tillägna sig det svenska språket. De menar att barnen snabbt tar till sig tecken och börjar själva kommunicera med dessa när de inte kan orden på svenska eller vågar uttrycka sig. Vidare visar resultatet att matsituationer och samlingar är exempel på situationer där både tecken och bilder kan användas för att förstärka ord.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskolebarn tolkar och förstår symbolers kommunikativa funktioner. Vidare syftar studien till att generera kunskap om hur förskollärare kan stötta barns symbolförståelse i förskolans verksamhet. Specifikt avser studien att besvara följande frågor: 1. Hur tolkar förskolebarn symbolers kommunikativa funktioner? 2. Hur undervisar förskollärare om symbolers kommunikativa funktioner? Studiens syfte besvarades med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod där både barn och förskollärare intervjuades enligt en semistrukturerad intervju. Resultatet visar att det finns en variation i barns förståelse av hur de tolkar och förstår grafiska symboler. Vårt resultat visar även att barn förstår symboler i olika steg. Till en början ser barn symbolerna som ett objekt för att sedan veta att de är laddade med ett budskap och till sist få en rikare förståelse för symbolen. Liksom tidigare forskning visar vårt resultat att inga symboler är transparenta då de består av varierande komplexitet. Efter avslutad studie kan vi även se att erfarenhet har en betydande roll för hur barn tolkar och förstår symboler. Hur barn har introducerats för symbolerna och hur de pratar om dessa beror också på deras tidigare erfarenheter. Dessa erfarenheter beror på de miljöer och den kultur barnet befinner sig i. I intervjuerna med förskollärarna visades det att de ansåg sig kunna stötta barnens symbolförståelse på olika sätt, till exempel genom att erbjuda variation och olika aktiviteter där symboler introducerats. De beskrev även att de kan stötta barn i deras symbolförståelse genom att uppmärksamma olika symboler i närmiljön och utgå från barnets intresse. Förskollärarna förklarar dessutom att de stöttar barnen genom kommunikation, detta genom att diskutera till exempel vad som skiljer olika bokstäver från varandra.

Lögn är ett ämne som fångar intresset hos många och har flera forskningsområden. Syftet med denna studie har varit att få reda på människors stereotypa uppfattningar om vad som kännetecknar lögn. I samband med det har studiens syfte varit att mäta hur de själva skattar sin förmåga att identifiera lögn samt hur ofta de tror att folk ljuger för dem. Studien hade även i avsikt att mäta skillnaden mellan “professionella”och “lekmän”i frågor kring stereotyper och självskattning. Med hjälp av en kvantitativ metod och enkätundersökning som verktyg har resultatet för denna studie kommit fram till flera ståndpunkter. Studien har kommit fram till att de flesta stereotyper som tidigare forskning visat, upprätthålls även i denna studie. Det har även visat sig vara en signifikant skillnad mellan “professionella” och “lekmän”i vissa stereotypa uppfattningar. En skillnad har även hittats i att“professionella”tror oftare på att människor ljuger för dem jämfört med “lekmän”.

Inledning I denna text kommer vi ta del av tecken som stöd (TAKK) vilket är ett komplement för de människor som är i behov av något slags alternativt kommunikationsstöd. Det grundas i begreppet språk och det innebär flera olika kommunikationsvägar exempelvis teckna, dansa, tala, skriva. I förskolans läroplan (Lpfö 98 rev. 2018, s. 10) står det att förskolan skall erbjuda barnen möjligheten att kommunicera, utforska, och samarbeta. Undervisningen ska bidra till att barnen stärks till att ta initiativ och ansvar till att leka och utvecklas både självständigt och tillsammans med andra. Syfte Syftet med undersökning är att ta reda på pedagogers uppfattningar om TAKK i förskolans verksamhet. Studien kommer även att behandla hur, varför och vid vilka tillfällen pedagoger arbetar med TAKK. Metod Studien har genomförts utifrån den sociokulturella teorin med inspiration från den fenomenografiska ansatsen. Den teoretiska utgångspunkten för vår studie har inspirerats av Vygotskijs sociokulturella teori, främst när det kommer till det sociala samspelet och den kommunikativa delen. Resultat Av studien framgår att pedagogerna är positivt inställda till att arbeta med TAKK. De förklarar att de vill arbeta med det mer, få mer utbildning i det samt få mer tid att arbeta med det tillsammans i arbetslaget.

<p>Our language bear traces of who we are and of the culture we live in. As human beings we create language in interaction with other people and with our society. Media and commercials are other factories that strongly influence our everyday life as well as our language. With this study we would like to illuminate how our surroundings influence our language. We focus on the language of young people and their use of symbols, phrases and expressions when they reflect on relations. To do this we made a survey study comprising two school classes, with pupils of 15 – 16 years old. The subject of the survey is love and love relations. We also did a group interview with seven of the pupils. The result shows that the young people, in this study, use signs and symbols more or less consciously. The result also shows that the media surroundings make impact in the language of young people. We can also gather how significant it is that relations between pupils and teachers are confidently.</p>