<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt. Extrem trötthet tillsammans med dyspné var två av de mest frekvent rapporterade <em>tidiga</em> teckenen vid hjärtinfarkt, dessa upplevdes ofta lång tid innan hjärtinfarkten men var för kvinnorna svåra att sammankoppla med hjärtinfarkt. Illamående och kräkning var frekvent rapporterande symtom som framför allt visade sig i den akuta fasen av hjärtinfarkt. Svettningar i kombination med andra symtom var också vanligt i den akuta fasen av hjärtinfarkten, kraftig svettning var något som fick kvinnor att reagera på att något var allvarligt fel och det påverkade kvinnors beslut att söka sjukvård.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>The aim of this literature study was to explore and describe how the heart attack symptoms manifested and were experienced by women and the atypical symptoms the nurse should be alert to when meeting women in health care. A descriptive literature review was conducted in which scientific papers of qualitative and quantitative characteristics were analyzed. The main results showed that central chest pain was a commonly reported symptom, but that many women did not have it as the only and main symptom. Women tended more often than men to experience symptoms of jaw, neck and throat. Back and shoulder pain were found to occur in a similar extent as chest pain in women with myocardial infarction. Extreme fatigue with dyspnoea' were two frequently reported early signs of heart attack, often felt long before the heart attack but difficult for women to connect with myocardial infarction. Nausea and vomiting were symptoms that mainly appeared in the acute phase of myocardial infarction. Sweating in combination with other symptoms were also common in the acute phase of myocardial infarction, excessive sweating was something that got women to respond to that something was seriously wrong and it affected women's decisions to seek care.</p><p> </p><p> </p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka tecken en sjuksköterska bör vara vaksam på för att kunna identifiera barnmisshandel. Författarna hade även som syfte att beskriva hur sjuksköterskan upplever identifieringen av misshandlade barn. Litteratursökning gjordes i Medline via PubMed samt manuellt. Totalt valdes 20 artiklar till resultatet. Av resultatet i litteraturstudien framkom att misshandlade barn i stor utsträckning uppvisar både fysiska och psykiska tecken. De vanligaste fysiska tecknen var enligt föreliggande studie multipla blåmärken och frakturer. Psykiska tecken kunde yttra sig i att barnet uppvisar samarbets- och koncentrationssvårigheter samt att det genom kroppsspråket uppvisar rädsla, aggressivitet och passivitet. Avvikelser i familjens beteende kunde göra sjuksköterskan uppmärksam på att något inte står rätt till. Detta kunde yttra sig i att familjen beskriver tillvaron som bättre än vad den är. Brister i interaktionen mellan barn och föräldrar förekom i form av att barnet på olika sätt förtrycks och inte tillåts vara ett barn. Vanligt förekommande var också att föräldrarnas beskrivning av händelsen inte stämmer överens med barnets skador. Genom föreliggande studie framkom ett flertal socioekonomiska riskfaktorer för barnmisshandel, till exempel kort utbildning, arbetslöshet och finansiella problem. Vad det avsåg sjuksköterskans upplevelser i mötet med barn som misshandlats visar studien att svårigheter förekommer i form av osäkerhet kring anmälan och identifiering, grundat på brister i utbildning och kunskap. Vid identifiering av barnmisshandel använde sig sjuksköterskan av sin erfarenhet och sina färdigheter inom observation och interaktion. / The purpose of this literature review was to describe which signs that should draw the nurse’s attention in order for her to be able to identify child abuse. The writer’s second purpose was to describe how the nurse experiences the identification of an abused child. Literature search was done in Medline via PubMed as well as manually. In total a number of 20 articles were chosen. Through the literature review it appeared that abused children prove to have both physical and mental signs. The most common physical signs were multiple bruises and fractures. Mentally, child abuse could express itself through the child showing lack of cooperation and concentration as well as showing fear, aggression and passivity. Deviations in the behaviour of the family could make the nurse observant. This could express itself through the family describing their situation as much better than it is. Failure in interaction between children and parents could occur through oppressing actions and not allowing the child to act their age. Commonly occurring was also that there is an inconsistency between the history of the event and the injury. A number of socio-economic risk factors for child abuse did appear, for example low education, unemployment and financial difficulties. As it regards the nurse’s experiences in meeting abused children the study showed that difficulties may occur in forms of uncertainty surrounding reporting and identification, based on lack of education and knowledge. When identifying child abuse the nurse was using her experiences and her skills through observation and interaction.

Sms-lån har som fenomen varit ett hett ämne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmärksammat att många ungdomar mellan 18-25 år har ådragit sig betalningsanmärkningar pga. obetalda sms-lån. Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frågeställningar: - Vad vet högskolestudenter om sms-lån och hur det fungerar. Vi har även försökt redogöra för hur vanligt förekommande det är bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmärker sms-låntagandet. - Undersökt hur högskolestudenters inställning till och erfarenheter av sms-lån ser ut. den mest framträdande slutsatsen i undersökningen är att högskolestudenter väljer att inte låna pengar via sms-lån.

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat. Det framtagna resultatet har sedan   sammankopplats med en teoridel.

Background: Corporal punishment has been banned in Sweden since 1979. Child abuse is known to exist in all cultures and social classes in our society. Therefore the nurse must be aware of this working with children. Aim: The aim of this study was to describe how nurses' can identify signs and symptoms of child abuse. Method: A literature review of ten articles containing six quantitative and four qualitative studies published between the years of 2000 and 2012. A content analysis was performed where similarities emerged in themes and subthemes. Results: The findings were signs and symptoms which concerns physical, psychological and social behaviors seen in child abuse. Additional findings were; an insecurity and lack of knowledge among nurses working with children. Experienced nurses believed to be more confident than less experienced nurses in identifying abused children and adolescents.  Conclusion: Nurses' ought to have a holistic and ethical approach towards evaluating child abuse. It's important to have in mind that child abuse appears in great variety in physical, physiological and social aspects. Nurses' expressed the need of clearer guidelines in how to identify child abuse and common risk factors.

Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. Huvudresultatet visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende. Barns ohälsa i samband med att växa upp i dysfunktionella miljöer relaterat till alkoholmissbruk tog även sig uttryck i återkommande psykosomatiska symtom samt kognitiva brister. Risken för att barn skulle fara illa kopplades även till den känslomässiga miljön som rådde i hemmet. Tecken på ohälsa behövde dock inte vara en följd av en ogynnsam uppväxtmiljö utan kunde härledas till genetiska faktorer. Slutsatsen är, för att kunna identifiera barn som befaras fara illa i sitt hem krävs goda kunskaper om problemets komplexitet. För att utgöra en viktig länk i detta arbete som sjuksköterska krävs förutom kunskap även utarbetade riktlinjer. Virginia Hendersons omvårdnadsteori kan enligt författarna utgöra ett gott stöd i att bedöma varje enskild situation, utifrån dess orsak och verkan baserade tänkande.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt. Extrem trötthet tillsammans med dyspné var två av de mest frekvent rapporterade tidiga teckenen vid hjärtinfarkt, dessa upplevdes ofta lång tid innan hjärtinfarkten men var för kvinnorna svåra att sammankoppla med hjärtinfarkt. Illamående och kräkning var frekvent rapporterande symtom som framför allt visade sig i den akuta fasen av hjärtinfarkt. Svettningar i kombination med andra symtom var också vanligt i den akuta fasen av hjärtinfarkten, kraftig svettning var något som fick kvinnor att reagera på att något var allvarligt fel och det påverkade kvinnors beslut att söka sjukvård. / Abstract The aim of this literature study was to explore and describe how the heart attack symptoms manifested and were experienced by women and the atypical symptoms the nurse should be alert to when meeting women in health care. A descriptive literature review was conducted in which scientific papers of qualitative and quantitative characteristics were analyzed. The main results showed that central chest pain was a commonly reported symptom, but that many women did not have it as the only and main symptom. Women tended more often than men to experience symptoms of jaw, neck and throat. Back and shoulder pain were found to occur in a similar extent as chest pain in women with myocardial infarction. Extreme fatigue with dyspnoea' were two frequently reported early signs of heart attack, often felt long before the heart attack but difficult for women to connect with myocardial infarction. Nausea and vomiting were symptoms that mainly appeared in the acute phase of myocardial infarction. Sweating in combination with other symptoms were also common in the acute phase of myocardial infarction, excessive sweating was something that got women to respond to that something was seriously wrong and it affected women's decisions to seek care.

Bakgrund Viljan till kommunikation är en mänsklig egenskap som förenar oss. När kommunikation sker mellan människor sker ett utbyte av olika former av information. Att varje barn skall ha rätt till att vara delaktig i förskolans verksamhet är självklart. Även de barn som på grund av någon funktionsnedsättning inte har utvecklat sitt språk eller sin kommunikativa förmåga har dessa barn rätt att känna sig som en i gruppen, likaså gäller detta för de barnen som är flerspråkiga. Genom pedagogernas arbete med TAKK-metoden kan barnen vara delaktiga i samspelet med alla i förskolan. Syfte Syftet är att undersöka vilken kännedom och vilka uppfattningar pedagogerna har kring Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation samt få en förståelse för hur arbetet med detta kan se ut i det vardagliga arbetet i förskolan. Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod med intervju som redskap. Jag har intervjuat sju pedagoger på en förskola i Västa Götaland. Vid analys och bearbetning av min empiri har jag använt mig av den fenomenografiska ansatsen och av en analysmodell för att bearbeta det insamlade materialet. Resultat Mitt resultat visar att pedagoger tycker att Tecken som Alternativ och Kompletterande kommunikation metoden gynnar alla barns utveckling oavsett om barnen har funktionsnedsättningar, är flerspråkiga eller inte. Metoden ses som ett komplement till det talade språket och används i de flesta momenten inom förskolan. Alla pedagoger använder sig av metoden och detta leder enligt pedagogerna till att barn blir delaktiga i ett sammanhang och kan göra sig förstådda.

Syftet med detta examenarbete är att undersöka vad TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod har för betydelse i förskolan för de yngre barnen och hur förskolorna använder sig av TAKK. Min undersökningsmetod var intervjuer med tre pedagoger på tre förskolor i tre stadsdelar och observation på en av förskolorna. Resultatet utifrån intervjuerna visar att efter vad barnen har sagt till pedagogerna så tycker de om att använda sig av TAKK. Pedagogerna beskriver TAKK som mycket positivit för barnen men även för dem själva. På två av tre förskolor användes TAKK i mycket stor utsträckning och på den tredje förskolan användes TAKK i mindre utsträckning. Diskussion är ställt mot tidigare forskning och resultatet som mina intervjuer gav. Mina slutsatser är att TAKK är en bra metod som hjälper barnen i sitt språk. Men även för pedagoger att de får lära sig denna metod så att barnen får hjälp och stöd i sin utveckling. Först och främst den språkliga utvecklingen. TAKK är ett sätt och en metod för omgivningen att kommunicera med en individ med funktionsnedsättning.

SAMMANFATTNING     Bakgrund: Patienter på kirurgavdelningar är komplexa såtillvida att de förutom den kirurgiska åkomman kan ha olika medicinska diagnoser vilket ofta komplicerar både vården, behandlingen samt medför svårigheter i att upptäcka ett försämrat tillstånd. För att kunna bedöma patientens tillstånd och få en uppfattning om hur denne mår måste objektiva och lätt mätbara parametrar användas. Modified Early Warning Score (MEWS) är ett poängsystem som mäter några av patientens vitala funktioner och baseras på sex mätbara/bedömningsbara  funktioner: andningsfrekvens, puls, systoliskt blodtryck, kroppstemperatur, vakenhet och urinmängd. Poängsumman varierar mellan 0 och 17, där 0 är normalt.   Syfte: Att kartlägga fördelningen av poäng enligt MEWS hos akuta patienter med kirurgiska åkommor på två kirurgavdelningar på ett universitetssjukhus i Sverige samt undersöka vilka åtgärder som vidtagits vid respektive poäng enligt MEWS.   Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie  där dokumentation av mätningar med MEWS för 94 patienter granskades.   Resultat: Totalt återfanns 229 poäng enligt MEWS varav 76 var från mätningar vid ankomst till avdelning och resterande  153 från mätningar under fortsatt vårdtid. Antalet MEWS-mätningar per patient varierade mellan  1 och 31. Nitton åtgärder som ingår i sjuksköterskans profession kopplade till en poäng enligt MEWS återfanns. De mest förekommande åtgärderna var att ge smärtstillande läkemedel på generell ordination samt att utföra upprepade kontroller av patientens vitala funktioner. Tjugotvå medicinska åtgärder kopplade till en poäng enligt MEWS återfanns. De mest  förekommande medicinska åtgärderna var att ordinera provtagning eller odling samt att ordinera  extra dropp. Inte i något fall ledde en poäng enligt MEWS till att någon patient flyttade till en högre vårdnivå.   Slutsats: Det fanns mätningar enligt MEWS för 85 % av patienterna där medianpoängen var 1 av maximala 17. Medianpoängen när åtgärd som ingår i sjuksköterskans profession eller medicinska åtgärder vidtogs var 4. De vanligaste åtgärderna var att ge smärtstillande läkemedel på generell ordination, göra upprepade kontroller, ordinera provtagning,  odling eller extra dropp. / ABSTRACT     Background: Patients with surgical conditions are complex, since many patients have various medical diagnoses besides their surgical condition. Apart from complicating care and treatment, this makes it difficult to detect deterioration in the patient's condition. In order to assess the patient's condition, objective and easily measurable parameters are preferably used. A scoring system, the Modified Ear­ ly Waming Score, MEWS, was developed in the early 1990s and based on some ofthe patient's vital functions: respiratory rate, heart rate, systolic blood pressure, body temperature, alertness/awareness and urine output. The result varies between 0 and 17, with 0 demonstrating normal vital functions.   Objective: To describe the distribution of MEWS scores for emergency patients with surgical condi­ tions in two surgical wards at a university hospital in Sweden, and to examine what actions had been taken based on the MEWS scores.   Methods: A retrospective review was performed on MEWS measurements and medical records for 94 patients.   Results: In total, 229 MEWS measurements had been performed, ofwhich 76 were taken on arrival at the ward, and the remaining 153 &lt;luring the continued hospitalization. The number ofMEWS measurements per patient ranged from 1 to 31. Nineteen actions, based on MEWS scores, related the nursing professions were found, with the administration of painkillers and repeated checks ofthe pa­ tient's vital functions, being the two most common. Twenty-two medical procedures, based on MEWS scores, were identified, where sampling for bacterial cultures or prescribing extra intravenous fluid were the most frequent. No patient was transferred toa higher level of care because of their MEWS score.   Conclusion: MEWS measurements were performed in 85% of the patients and the median result was 1 of maximum 17. Different actions, related the nursing or medical profession, were taken at a me­ dian result of 4. No patient was transferred toa higher level of care. The most common actions were administration of painkillers, repeated checks ofthe patient's vital functions, sampling for bacterial cultures and prescribing extra intravenous fluid