Avsikten med undersökningen var att få djupare kunskap kring IKT i förskolan, hur IKT används samt de pedagogiskt ansvariga i förskolans egna perspektiv och åsikter kring IKT som ett hjälpmedel i verksamheten. Detta har uppnåtts via en enkätundersökning där det både funnits öppna frågor såväl som slutna frågor. De frågeställningar vi haft och använt oss av i denna studie är följande; - Vilka digitala medel finns det på förskolorna? - Hur använder de pedagogiskt ansvariga sig av IKT i förskolan? - Vad är de pedagogiskt ansvarigas syn på digitala medel som verktyg i förskolan? Resultatet visar att de pedagogiskt ansvariga i förskolan är generellt positiva till användandet av digitala medel i verksamheten. Samtidigt upplever de flesta att de inte har tillräckligt med kunskap och utbildning för att bedriva en pedagogisk verksamhet där digitala medel används som stöd.

En studie av Lundgren, Rosén och Jahnke (2017) visar att det finns ett behov att lyfta lärarnasarbetssätt inom Svenska För Invandrare (SFI). Studien betonar vikten mellan SFI undervisningen ochvardagslivet där eleverna kombinerar språket med vardagen. Utifrån ett lärar- och elevperspektivämnar studien att undersöka hur digitaliseringen förändrar undervisningens form inom SFI. Studienär av kvalitativ form med semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju sominsamlingsmetod. Åtta personer som har koppling till SFI har deltagit i intervjuerna som transkriberasoch analyseras med hjälp av hermeneutisk metod. Studiens resultat visar att med hjälp av digitalamedel har lärarna fått en ny arbetsmiljö och skapat nya arbetssätt med en positiv relation tillundervisningen. Diskussioner finns dock från lärarnas samt elevernas sida när distansstudier inte harsamma kvalité på undervisningen och lärande. Lärarnas arbete effektiviseras och därmed ökar derastid med eleverna. Lärarna upplever att digitaliseringen erbjuder eleverna en bättre kvalité påundervisningen och elevernas lärande. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

SammandragStyrdokumenten för gymnasieskolan reviderades 2017 och träder i kraft i juli 2018. Fokus kommer framöver att vara digital kompetens i bland annat samhällskunskap. Elever ska alltså kunna se hur samhället förändras och påverkas av digitaliseringen, samt kunna använda olika digitala medel för att visa sin kunskap. Detta innebär att lärarnas undervisningsmetoder också måste ändras och det är här som vårt intresse för ämnet sakta vuxit fram. Vi har därför undersökthur undervisning och digitala medel kan fungera tillsammans utifrån redan etablerade modeller. Vi fokuserade även på vad lärare och elever egentligen vill, för vem säger att forskares ord stämmer överens med hur det ser ut i skolan. Vi undersökte vilket läromedel framförallt lärare men även elever föredrar i samhällskunskapsundervisningen. Gällande tidigare forskning hade vi tankar kring att en del information skulle visa att läroboken trots allt var en värdig kandidat och ett fortsatt bra läromedel och därigenom minska nyttan av att ändra fokus till användning av digitala medel i undervisningen. Vi fann undersökningar som visade på att exempelvis fallbaserade undervisningsalternativ var mer effektivt än att endast använda eböcker då eleverna fick en djupare analysförmåga. Utöver detta så valde vi att diskutera digitala medel utifrån SAMR-modellen samt Blooms digitala taxonomi, vilka talade för en digitaliserad undervisning för att lärare och elever ska utmanas kognitivt. Vi hade även förutfattade tankar kring vad vår undersökning skulle få för resultat. Vi ponerade att lärarna och speciellt eleverna ville använda digitala medel mer än läroboken. Här fick vi delade åsikter från lärare och elever. Den skola som fokuserade mer på digitala medel ville självfallet primärt använda digitala medel, medan den andra skolan vi hade ville ha läroboken som primärt läromedel.

Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att ta reda på vad tidigare forskning visar om hur digitala medel kan bidra till interaktion i matematikundervisningen. Informationssökningen gjordes utifrån frågeställningen som skulle besvaras av kunskapsöversikten. Resultaten visar att de dynamiska digitala medel, där eleverna får möjlighet att laborera och ändra variabler inne i själva programmet, ger möjlighet och inbjuder till interaktion och kommunikation mellan eleverna samt mellan lärare och elever. Dock visar resultaten att digitala medel utan dynamisk funktion som till exempel online lärobok i algebra inte ger några effekter på interaktionen mellan elever eller mellan elever och lärare. Resultaten visar också att vilket digitalt medel som helst kan fungera multimodalt när kommunikationen och interaktionen mellan elever är i fokus. Betydelsen av lärarens roll i klassrum där digitala medel används för att främja interaktionen och kommunikationen mellan elever nämns också i resultaten.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter gällande styrd fysisk aktivitet och fri lek, samt användning av digitala medel i aktiviteterna. Studien utgick från semistrukturerade intervjuer där sex lärare i fritidshem från sex olika skolor i sex olika kommuner intervjuades. Resultatet från intervjuerna visade att de digitala medel som användes var datorer, Ipads och högtalare. Flera informanter menar att de saknar kunskap om ämnet men att digitala medel används mycket hemma och att informanterna vill erbjuda andra former av aktiviteter som eleverna inte gör hemma. Resultatet visar att informanterna erbjuder elever fysisk aktivitet dagligen både i form av styrd aktivitet och fri lek. Det visade sig att det såg olika ut hos alla informanter, då utbudet av styrda aktiviteter varierade på deltagarnas arbetsplatser. Studiens resultat analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsats blev att användningen av digitala medel brukas i liten utsträckning, då både material och kunskap är en bristvara. Fysisk aktivitet i olika former var något som alla informanter ansåg var av vikt att erbjuda eleverna både under skoltiden och under fritidshemmets verksamhet.

Syftet för denna uppsats är att undersöka barns skapande verksamhet med digitala och analoga medel och hur de användas som komplement till varandra för att erbjuda barn varierade möjligheter för meningsskapande. Vi har använt oss av videoobservationer samt skärminspelningsfunktion i vår undersökning för att närma oss sen djupare förståelse för den kommunikationen som sker mellan barn och olika medel ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Detta har gett oss bredare förståelse för barns meningsskapande, samspel, kommunikation och kreativitet. Resultatet i våra analyser visar att barn skapar mening på kreativa sätt oavsett ett materials syfte. Barns interaktion sker ofta via resurser, t.ex. digitala plattor med blick och gester jämfört med verbal kommunikation. För att interaktion ska ske på varierade sätt behövs neutralisering av digitala medel vilket betyder att inarbeta de digitala medlen så att de kan användas på lika villkor. Resultatet av möjligheter för barns meningsskapande med digitala och analoga medel berodde på barns fysiska tillgång till materialen, både digitala och analoga. Därutöver ligger vikten på pedagogers inspiration och introduktion för att kunna erbjuda fler möjligheter för meningsskapande och använda material till sin fulla potential.

Syftet med den här studien är att undersöka hur individers psykiska hälsa och personliga integritet påverkas av datainsamling på internet. Modern teknik idag kan dra stor nytta av data och det kan användas för olika ändamål. Två exempel på användningsområden för insamlad data är individanpassad reklam och rekommendationssystem. Studiens problemformulering lyder: ”Vilken påverkan har datainsamling på individers psykiska hälsa och personliga integritet?”. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ forskningsmetod använts. Studien fokuserar på privatpersoner, därmed genomfördes enskilda intervjuer med varje deltagande respondent. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen skedde genom tematisering. Studiens resultat visade att datainsamling generellt inte har någon påverkan på individers psykiska hälsa. I de fall som det har en negativ påverkan hos en individ så är det inte en signifikant påverkan. Hur datainsamling påverkar individers personliga integritet är generellt sätt ingenting alls. Vad som är viktigt enligt flera respondenter är vad syftet med datainsamlingen är. Flera respondenter svarade att individanpassad reklam kan vara mer integritetskränkande och ibland orsaka oro, det påverkar dock inte individernas psykiska hälsa negativt. Rekommendationssystem kan också vara en effekt av att data samlas in om individer på internet, de flesta av respondenterna hade en positiv inställning till det. När respondenterna blev frågade hur deras inställning är till individanpassad reklam så var det generellt en mer negativ inställning till det. Vid analys så hittades även andra fynd som inte besvarar frågeställningen men som fortfarande är av hög relevans inom forskningsområdet. Dessa fynd är faktorer som kan orsaka integritetskränkningar eller psykiska påfrestningar i samband med användning av digitala medel. Första fyndet är att sociala medier kan ha en negativ påverkan på individers psykiska hälsa. Det andra fyndet är att brist på social interaktion kan påverka individer negativt.

Idag finns det begränsad kunskap om studenters välmående under en pandemi. Covid-19 har påverkat dagens skolundervisning på så sätt att Folkhälsomyndighetens rekommendationer uppmanat att universitet och högskolor skall övergå till distansstudier. Syftet med studien var att undersöka hur universitets/högskolestudenter vidmakthållit sin hälsa efter att ha börjat studera hemifrån på grund av covid-19. En kvalitativ metod tillämpades där sex svenska universitets/högskolestudenter intervjuades individuellt med hjälp av en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys av data resulterade i en huvudkategori: “Vägar till välmående under hemmastudier” samt tre underkategorier: (1) Socialt stöd genom digitala medel, (2) Aktiviteter för kropp och själ och (3) Rutiner skapar en strukturerad vardag. Resultatet visar att deltagarna använt sig av olika vägar för att främja sitt välmående under hemmastudier. Detta genom att hålla kontakten via digitala medel, fysisk aktivitet vilket även gör gott för den psykiska hälsan och att rutiner leder till struktur i ens vardag. Slutsatsen indikerar på att deltagarnas upplevelser, erfarenheteter, hanterbarhet och meningsfullhet har gjort att de klarat av att upprätthålla välmående under covid-19. Detta bidrar med ökad kunskap till hälsovägledare och andra professioner som arbetar hälsopromotivt för att främja och vidmakthålla individers hälsa. / Today there is limited research on students well-being during a pandemic. Covid-19 has affected schools in which the Public Health Agency has given recommendations for universities to transfer to distance learning. The aim of this study was to examine how university-students maintain their health after they have started to study from home due to covid-19. The study was conducted using a qualitative method where six Swedish university-students was interviewed using an interview guide. Analysis of the data meant that the results produced a main category “Roads to well-being during distance learning” and three subcategories: (1) Social support through digital means, (2) Activities for mind and body, and (3) Routines makes for everyday structure. Results showed that participants used different paths to promote their well-being by keeping contact through digital means, physical activity which also benefits mental health and routines makes for a structured everyday life. Conclusion indicates that the participants experiences and manageability have served them to maintain well-being during covid-19. This will provide added knowledge to health counselors and other professions who work towards promoting and maintain individual health.