Vi lever i en allt mer digitaliserad vardag och samhällsförändringen från industrisamhället till ett informations- och tjänstesamhälle skapar nya utmaningar för hur vi ser på lärandet idag. Pedagoger i förskolan har till uppgift att arbeta med digitala verktyg tillsammans med barnen och bidra till utvecklingen av deras intresse för olika medier. Studiens syfte är att undersöka hur barn interagerar, kommunicerar och samspelar i en digital lärmiljö samt att synliggöra barns teckenskapande i en designad digital lärmiljö. Studien besvarar tre frågeställningar. Hur agerar barn och pedagoger didaktiska designers i interaktion med det digitala gränssnittet? På vilket sätt interagerar och samspelar barn i olika teckensystem i en digital lärmiljö? Vilken betydelse har digitala lärmiljöer för barn som en meningsskapande aktivitet? För att få svar på mina frågeställningar gjorde jag en kvalitativ studie på en förskola i en mellanstor stad. Metoden som användes var videoobservationer och anteckningar. Därefter transkriberades det insamlade empiriska materialet i ett transkriptionsschema. Med hjälp av transkriptionsschemat synliggjordes olika mönster som sedan fick bli grunden till analysarbetet.Den teoretiska utgångspunkten för analysarbetet har varit det multimodala designteoretiska perspektivet som utgår från att se människan som en teckenskapande varelse. Begrepp som användes i tolkning av det empiriska materialet var design i lärande, design för lärande, meningsskapande och teckensystem utifrån Kress och Selander, Selander och Svärdemo- Åberg och Kjällander. Jag har även kompletterat med studier av Petersen, Jahnke och Kulmar och Walldén Hillström som studerat barns interaktioner kring digitala resurser. Resultatet av denna studien visar att pedagoger designar den digitala lärmiljön och att barnen inbjuds till att utforska och skapa utifrån sina egna lärvägar i mötet med det digitala gränssnittet. Vad som erbjuder barnen att agera beror både på pedagogers digitala design samt applikationens design framkommer i studien. Hur barnen använder teckensystem skiljer sig åt beroende på hur pedagogen erbjuder den digitala lärmiljön och olika material. Resultatet av studien visar att barnen interagerar med omkringliggande miljö och material och tillsammans runt lärplattan för barnen diskussioner och kommer fram med olika kreativa lösningar på problem.

Ett centralt område i den specialpedagogiska yrkesrollen är att kunna identifiera möjligheterna i lär- och undervisningsmiljöer. Men vad innebär det i dagens digitaliserade skola? Undersökningen vill fördjupa specialpedagogens roll och se hur och om yrket följt med i skolans digitaliseringsprocess. Syftet är att undersöka hur specialpedagoger resonerar om sitt förhållande till den digitaliserade lärmiljön. Två fokusgrupper med specialpedagoger verksamma inom gymnasieskolan intervjuas. Med inspiration från en kulturanalytisk ansats kontextualiseras fokusgruppernas organisation och genom inspiration av en diskursanalytisk ansats ringas fokusgruppernas diskurser in. Resultatet visar att specialpedagogerna, med sin kunskap att identifiera lärmiljöer, tydligt kan problematisera kring bristerna i organisationernas förhållande till den digitala lärmiljön. Det framgår av tidigare forskning och av specialpedagogernas tankar att det är på en organisationsnivå som den digitala lärmiljön måste konkretiseras. Resultatet visar att det inte är en levande diskurs i skolornas organisation. I stället är specialpedagogerna ensamma i arbetet, men ef­terfrågar samarbete, för att åtgärda bristen på digital kompetens som skapat ett nytt utanförskap i dagens digitaliserade gymnasieskola.

No description available.

Digitalisering av svensk skola är ett aktuellt ämne inom forskning och något som påverkar lärare och elevers vardag i skolan, främst i form av införandet av 1:1. Forskning visar att elever i högstadieålder befinner sig i en kritisk utvecklingsfas av de exekutiva funktionerna. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger på högstadiet ser på elevdatorer i undervisningen av elever i svårigheter relaterade till exekutiva funktioner. Halvstrukturerade livsvärldsintervjuer har genomförts med nio pedagoger. Den insamlade empirin har efter transkribering bearbetats genom tematisk analys utifrån studiens frågeställningar samt teoretiska utgångspunkter i form av valda begrepp ur läroplansteori och ur TPACK-modellen. Därefter har resultatet diskuterats utifrån tidigare forskning och specialpedagogiska perspektiv. Slutsatsen är att adekvat digital kompetens hos pedagoger är en förutsättning för skapande av goda inkluderande lärmiljöer, vilket i nuläget är ett fält som behöver utvecklas och beforskas vidare.

Den tekniska utvecklingen har varit storskalig i världen och människors vardagsliv har ändrats mycket det senaste seklet. I kontrast till detta har den svenska skolan inte sett samma hastiga tekniska utveckling. Samtidigt visar resultat från PISA att elevers resultat i matematik sjunker. Här identifieras två problem som måste lösas. Därför syftade denna undersökning till att underlätta elevers matematikstudier genom att skapa en ny digital lärmiljö. Lärmiljön kom att kombinera matematiska lösningsförslag med nätcoaching. Det gjordes med hjälp av det digitala läromedlet Mathleaks och lärplattformen TalkMath. Därefter analysera hur entill-en nätcoaching fungerade i denna nya lärmiljö. Undersökningen syftade även ta reda på hur elever uppfattar lärmiljön och om den kan vara ett komplement till lösningsförslag. Lärmiljön skapades med grund i pedagogiska teorier såsom Vygotskijs sociokulturella perspektiv, teorier om coaching, synkron kommunikation samt teorier om en-till-en nätcoaching. Två metoder användes för att samla denna data. För det första sparades alla konversationer automatiskt i en databas. För det andra så användes en enkät för att samla elevernas uppfattning av lärmiljön. Ramverket Undersökande relation användes för att analysera alla konversationerna mellan elev och coach. Studenterna valdes ut från en svensk gymnasieskola där en av författarna jobbar, eleverna var i åldrarna 15-18 år. Resultaten indikerade att denna nya lärmiljö var ett bra komplement till lösningsförslag. Det drogs även slutsatsen att lärmiljön hjälpte elevers kognitiva progression. Undersökningen visar att en digital lärmiljö kan vara ett bra komplement för elever som studerar matematik med lösningsförslag. / The digital and technical development of the world have been large-scale and people’s day-today life has changed immensely the last century. In contrast, the Swedish school system has not been seeing the same rapid technical development. As students’ results in mathematics are declining an approach to battle this trend can be to apply this technological development on students’ studies in mathematics. Therefore, this thesis sought to ease students’ mathematics studies by creating a digital learning environment. By combining workedexamples with online coaching the environment was created through the platforms Mathleaks and TalkMath. Then examine how online one-to-one coaching works in this environment. It also sought to analyse how students perceive this teaching environment and if it can be used as a complement to worked-examples. The environment was created based on pedagogical theories such as Vygotsky's sociocultural perspective, coach theories, synchronous communication as well as theory around one-to-one online coaching. Two methods were used to gather data. First, the conversations were automatically stored in a database. Secondly, a survey was used to gather the students’ opinion of the teaching environment. The framework Relationship of Inquiry was used to analyse all conversations between students and coaches. Students were chosen from an upper secondary school in the ages of 15-18 where one of the authors worked. Results indicated that the teaching environment that was created was a good complement to worked-examples. The environment was shown to help student’s knowledge progression. This shows that digital teaching environments can be a valuable addition for students when studying mathematics.

Den tekniska utvecklingen har varit storskalig i världen och människors vardagsliv harändrats mycket det senaste seklet. I kontrast till detta har den svenska skolan inte sett sammahastiga tekniska utveckling. Samtidigt visar resultat från PISA att elevers resultat i matematiksjunker. Här identifieras två problem som måste lösas. Därför syftade denna undersökningtill att underlätta elevers matematikstudier genom att skapa en ny digital lärmiljö. Lärmiljönkom att kombinera matematiska lösningsförslag med nätcoaching. Det gjordes med hjälp avdet digitala läromedlet Mathleaks och lärplattformen TalkMath. Därefter analysera hur entill-en nätcoaching fungerade i denna nya lärmiljö. Undersökningen syftade även ta reda påhur elever uppfattar lärmiljön och om den kan vara ett komplement till lösningsförslag.Lärmiljön skapades med grund i pedagogiska teorier såsom Vygotskijs sociokulturellaperspektiv, teorier om coaching, synkron kommunikation samt teorier om en-till-ennätcoaching. Två metoder användes för att samla denna data. För det första sparades allakonversationer automatiskt i en databas. För det andra så användes en enkät för att samlaelevernas uppfattning av lärmiljön. Ramverket Undersökande relation användes för attanalysera alla konversationerna mellan elev och coach. Studenterna valdes ut från en svenskgymnasieskola där en av författarna jobbar, eleverna var i åldrarna 15-18 år. Resultatenindikerade att denna nya lärmiljö var ett bra komplement till lösningsförslag. Det drogs ävenslutsatsen att lärmiljön hjälpte elevers kognitiva progression. Undersökningen visar att endigital lärmiljö kan vara ett bra komplement för elever som studerar matematik medlösningsförslag. / The digital and technical development of the world have been large-scale and people’s day-to day life has changed immensely the last century. In contrast, the Swedish school system has not been seeing the same rapid technical development. As students’ results in mathematic sare declining an approach to battle this trend can be to apply this technological development on students’ studies in mathematics. Therefore, this thesis sought to ease students’ mathematics studies by creating a digital learning environment. By combining worked examples with online coaching the environment was created through the platforms Mathleaks and TalkMath. Then examine how online one-to-one coaching works in this environment. It also sought to analyse how students perceive this teaching environment and if it can be usedas a complement to worked-examples. The environment was created based on pedagogical theories such as Vygotsky's sociocultural perspective, coach theories, synchronous communication as well as theory around one-to-one online coaching. Two methods were used to gather data. First, the conversations were automatically stored in a database. Secondly, a survey was used to gather the students’ opinion of the teaching environment. The framework Relationship of Inquiry was used to analyse all conversations between students and coaches. Students were chosen from an upper secondary school in the ages of 15-18 where one of the authors worked. Results indicated that the teaching environment that was created was a good complement to worked-examples. The environment was shown to help student’s knowledge progression. This shows that digital teaching environments can be a valuable addition for students when studying mathematics.