Denna studie bygger på en innehållsanalys av hur Babblarna samtalas om i Facebookgruppen ”Tips och idéer med Babblarna”. Gruppens fokus ligger på att tipsa varandra om hur deras arbete kring konceptet Babblarna ser ut. Studien har utgått från de inlägg som publicerats under en angiven tid i den slutna Facebookgruppen. Konceptet Babblarna har sitt ursprung i Irene Johanssons språkliga modell som kallas Karlstadmodellen. Denna modell lyfter vikten av att låta barn möta språket på flera olika sätt. Detta innebär mer specifikt att låta barnen möta bild, text och tecken i kombination med det verbala språket. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förmedlade sitt arbete kring konceptet Babblarna i Facebookgruppen samt se hur den multimodala kommunikationen lyftes fram i det arbetet. Med hjälp av de didaktiska frågorna undersökte delstudie 1 hur pedagogen lyfte fram lärandet i inläggen. Delstudie 2 undersökte hur Babblarna synliggjordes i lär- och lekmiljön samt hur den multimodala kommunikationen lyftes fram i inläggen. Analysen och resultaten av den insamlade empirin visade att en majoritet av inläggen inte lyfte varken metod eller syfte med aktiviteterna trots att vi genom analysen kunde identifiera olika lärandeområden. Vidare visade resultaten att majoriteten av inläggen kunde kategoriseras inom kategorin lekmiljö. Analysen och resultaten visade även att inläggen inte lyfter fram den multimodala kommunikationen som Babblarna förespråkar.

Den här studien syftar till att synliggöra multimodal kommunikation mellan pedagoger och yngre barn vid rutinsituationer i förskolan. Dessutom synliggörs hur barnens agens kommer till uttryck vid dessa specifika situationer. De rutinsituationer som har studerats är måltiden samt på- och avklädning. Vid genomförandet av den empiriska datainsamlingen har videoobservation använts som metod, med kompletterande anteckningar. För att analysera den multimodala kommunikationen som framkom vid observationerna låg socialsemiotik som teori till grund. Inom socialsemiotiken studeras all typ av kommunikation, som exempelvis kan bestå av gester, ljud och blickar, varpå vi ansåg att den teorin var lämplig att använda i relation till vårt syfte. De huvudsakliga resultaten i studien visar att pedagoger och barn kommunicerar multimodalt genom att kombinera teckensystemen tecken som stöd (TAKK), bildstöd, tal och kroppsspråk, för att på så sätt skapa förståelse mellan de båda parterna. Vid analys av den multimodala kommunikationen mellan pedagoger och barn framkommer att barnen ständigt är deltagande i kommunikationen. I delstudie 1, måltiden, framkommer hur barnens varierande deltagande i varje situation gör att barnens utövande av agens framkommer på olika vis. Den gemensamma nämnaren är dock att barnen är aktiva deltagare i varje situation. I delstudie 2 som berör på- och avklädning synliggörs att barnens agens kommer till uttryck genom att de kommunicerar verbalt, kroppsligt, i relation till visuella bilder eller genom att inte svara. Dessutom har sättet barnen utövar agens vid på- och avklädning visat sig relatera till vilka semiotiska resurser de får tillgång till.

No description available.

Abstract Föreliggande studie syftar till att genom multimodal analys synliggöra hur en lärare i sin undervisning på olika sätt kan kommunicera med sina elever för att i förlängningen uppfylla kravet om en individanpassad undervisning. Studien kan ses som en fallstudie (eng. case study) eftersom enstaka situationer, i detta fall musiklektioner, studeras samt eftersom endast en lärare medverkar och en skola är iblandad under en begränsad tid. Denna studies generaliserbarhet är relativt hög eftersom omständigheterna och förutsättningarna den medverkande musikläraren jobbar utifrån inte är något utöver det vanliga. Skolan som deltar i denna undersökning verkar heller inte vara en skola utöver det vanlig. Den medverkande skolan är en kommunal, ordinarie skola utan några speciella inriktningar. Datainsamlingen skedde via observationer av musiklektioner, videodokumentationer av musiklektioner samt en kvalitativ intervju inklusive stimulated recall med undervisande musiklärare. I studien deltog även två skolklasser från årskurs fem och två skolklasser från årskurs nio. Studien genomsyras av ett socialsemiotiskt perspektiv, vilket även bidragit med analysverktyg i form av olika så kallade semiotiska resurser, eller modaliteter. Resultaten visar att musikläraren kommunicerar undervisningsstoff genom flera olika kombinationer av modaliteter, det vill säga arbetar multimodalt på flera olika sätt, vilket ger eleverna ett brett utbud av modaliteter. Ett brett utbud av modaliteter i undervisningen ger eleverna flertalet valmöjligheter gällande vilken eller vilka modaliteter eleverna kan inhämta kunskap genom, vilket därigenom ökar chanserna att eleverna får en undervisning anpassad till deras individuella behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Sammanfattningsvis, i termer av modaliteter, har tal, bilder, färger, skrift, symboler, gester, ljud och musik varit kombinerade på olika sätt för att möjliggöra elevernas meningsskapande. Kroppsspråk, röstkvalitet och typografi användes också av läraren i syfte att kommunicera undervisningsstoff, men dessa resurser användes i huvudsak för att förstärka andra modaliteter.

TAKK as an communicative tool in preschool Föreliggande studie bidrar med kunskap om förskollärares olika uppfattningar om och arbete med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolans praktik. Tidigare forskning som undersökt effekten av TAKK för barns språk- och kommunikationsutveckling uppvisar blandade resultat. Studien bidrar till en ökad förståelse av hur förskollärare använder TAKK som kommunikativt verktyg i arbetet för att främja barns språk- och kommunikationsutveckling. Arbetet tar utgångspunkt i förskollärares ansvar att främja alla barns språk- och kommunikationsutveckling. Eftersom barn lär på olika sätt behöver förskollärare en verktygslåda med flera olika metoder för att möta barnen och behandla lärandeobjektet. Då tidigare forskning inom vårt område har fokuserat på barn med funktionsvariationer, bidrar föreliggande studie med delvis nytt perspektiv att synliggöra hur förskollärare använder TAKK som kommunikativt verktyg i praktiken. Det empiriska underlaget är kommet ur observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att förskollärarna generellt upplever och använder TAKK mer frekvent vid planerade och invanda situationer under dagen, medan förekomsten av TAKK är lägre i spontana situationer såsom lek, på- och avklädningssituationer. Det går även att dra slutsatsen att förskollärarna har en positiv inställning till att använda TAKK som kommunikativt verktyg för barns språk- och kommunikationsutveckling.

Examensarbetet Språka på slöjdiska adresserar bristen på forskning inom slöjdlärares språkutvecklande arbete och strävar efter att belysa kopplingen mellan språk och slöjdpraktik för att stötta elevers språkutveckling och lärande. Syftet med studien är att öka kunskap om hur man kan arbeta språkutvecklande inom slöjdämnet. Studiens forskningsfrågor belyser lärarnas syn på innebörden, möjligheterna och de pedagogiska utmaningarna när det gäller att främja språkutveckling inom slöjdämnet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra behöriga slöjdlärare. Den tematiska innehållsanalysen har resulterat i en översikt av informanternas erfarenheter av och berättelser om ämnet. Resultatet visar att slöjdlärarna arbetar aktivt med språkutveckling genom multimodala strategier som inbegriper såväl filmstöd som muntligt, visuellt och skriftligt stöd. Bristen på studier om språkutveckling inom slöjdämnet kan möjligen vara ett hinder för att slöjd erkänns som ett ämne som kan exemplifiera språkinriktad undervisning. Vidare forskning behövs för att belysa effektiva undervisningsmetoder som kan överföras från slöjdämnet till ett bredare utbildningssammanhang.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemspersonal beskriver kompetenser och erfarenheter att använda sig av multimodal kommunikation såsom bilder och kroppsspråk med nyanlända barn. Metoden som har använts är semi-strukturerade intervjuer med nio informanter och med hjälp av en kategorisering analysmetod har vi analyserat empirin. Resultaten visade sig genera en mängd tydliga svar där informanterna beskriver hur multimodal kommunikation såsom bild, bildstöd, gester och kroppsspråk har varit det främsta kommunikationsredskapet. Informanterna har däremot även använt sig av andra kollegor och barn som är kunniga i ett annat språk för att lösa olika slags situationer som exempelvis konflikter. Google translate har även varit ett praktiskt redskap att kommunicera mellan fritidspersonalen och ett nyanlänt barn i skolan. Slutresultat i studien har därför visat att fritidspersonalen har kompetens och erfarenhet inom multimodal kommunikation med nyanlända barn. Resultaten visar dock att fritidspersonalen använder sig av verktyg som de antingen självmant hittar eller genom att fråga kollegor om råd. När fritidspersonalen beskriver deras kompetenser och erfarenheter beskriver de inte hur de använder sig av verktyg som skolan erbjuder. Utan de använder sig av andra elever och personal som kan andra språk, mobiltelefoner för att översätta, bild och bildstöd och semiotiska resurser.

No description available.

Syftet med studien är att synliggöra lärares perspektiv på hur feedback görs föratt stödja elevens lärande i grundsärskolans undervisning. Två frågeställningarhar formulerats utifrån syftet: Med vilka olika verbala och icke-verbala uttryckkommunicerar lärare feedback till eleverna i undervisningen? och Hur beskriverlärare i grundsärskolan den feedback de ger sina elever? Studien har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där 10 intervjuer med lärareinom grundsärskolan har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten är detsociokulturella perspektivet, där vi använt oss av sociokulturella begrepp somkommunikation och interaktion, proximal utvecklingszon och scaffolding i våranalys. Det insamlade datamaterialet har sedan transkriberats och analyserats. Ivår argumentation har vi tolkat det analyserade datamaterialet utifrån detsociokulturella perspektivet.Studiens resultat visar att feedback i grundsärskolan är beroende av att lärarehittar sätt att kommunicera och interagera med eleverna för att kunna gefeedback. För att lyckas med detta behöver lärarna börja med att bygga relationtill sina elever. Både lärare och elever kommunicerar på olika sätt medvarandra. Utöver verbal kommunikation används ofta bildstöd, tecken som stödoch kroppsspråk. Lärarna i studien beskriver sin feedback som individuelltanpassad utifrån varje elevs personlighet, kommunikationssätt ochutvecklingsnivå. De menar vidare att feedback ges som ett strukturellt stödunder elevens hela skoldag och som en motor för att orka jobba lite till. Mångaav lärarna menar att feedback i grundsärskolan ska utformas så att denfokuserar på och förstärker positiva beteenden eller goda prestationer. / The purpose of this study is to describe teachers' perspectives on how to offerfeedback to students with intellectual disability. Two questions have beenformulated based on this objective: What different verbal and nonverbalresources does the teacher use to communicate feedback to the students duringteaching? And how do teachers describe the feedback they give to students withan intellectual disability? A qualitative approach has been used, wheresemi-structured interviews of 10 interviews with teachers of students withintellectual disability have been conducted. The theoretical starting point is thesociocultural perspective, where we have used sociocultural concepts such ascommunication and interaction, proximal development zone and scaffolding toanalyze our results. The collected data has been transcribed and analyzed. Ourresult is an argumentation based on the sociocultural perspective.The study's results show that teachers need to find suitable ways tocommunicate and interact in order to provide feedback when teaching studentswith intellectual disability. By establishing a relationship, teachers can find away of communication that works. Both teachers and students communicatewith each other in different ways. In addition to verbal communication, imagesupport , sign language and body language are often used. The teachers in thisstudy explain that their feedback is individually designed to fit every student’spersonality, level of communication and development. They further describehow feedback is provided in the shape of structural support throughout thestudents' school day and as motivation to encourage them to do extra work.Many of the teachers believe that feedback should be designed to focus on andreinforce positive behaviors and good performances.

Forskningen visar på att det både finns fördelar och nackdelar med användning av digitala verktyg iförskolan och undervisningssituationer utomhus. Syftet med denna observationsstudie är att undersökahur digitala verktyg används i förskolor med mycket utomhuspedagogik och hur ettdigitaliseringsarbete sker med påverkan av de förutsättningar utomhusmiljön bidrar med. Datan harbearbetas med den tematiska analysmetoden och utifrån ett multimodalt designorienterat perspektiv.Resultat visar att förskolan som har undersökts arbetar med digitalisering på många olika sätt och attpedagogerna på förskolan har en positiv inställning gällande digitala verktyg. Pedagogerna användersig av olika resurser i sin design av lärandesituationer, de genomförs aktiviteterna på olika platser ochde använder sig av olika strategier för att uppmuntra lärandet. Vidare visar resultaten att barnen skaparmening genom att använda sig av olika teckensystem, relatera till tidigare erfarenheter och att barnenvisar på tecken i lärande. Användandet av digitala verktyg utomhus är vanligt på den undersöktaförskolan, och de arbetar genom att kombinera utomhusmiljöer med digitala verktyg för att förhöjabåde utomhusupplevelser och användningen av digitala verktyg.