I uppsatsen undersöks det hur föräldrar uppfattar Babblarna som leksak och pedagogiskt medel, Babblarna är ett barnmedium riktat till barn dock köps Babblarna av föräldrarna som övertygas av dess narrativ av olika skäl. En receptionsanalys med intervjuer och ett fältarbete med bloggar och forum genomfördes. Resultatet av detta analyseras sedan genom en dekonstruktion samt genom att applicera olika tolkningar efter Kim Schröders flerdimensionella teori. Detta tolkades sedan i samband med en definition av vad föräldraskap är. Slutsatsen blev att föräldrarna uppfattade uttrycket pedagogiskt efter sin egen tolkningsram och att Babblarna var positivt efter hur deras barn reagerade, i slutändan kan förälderns resonemang tolkas som en kamp mellan barnets glädje och förälderns förnuft. / This essay discusses how parents perceive Babblarna as a toy and as a pedagogic instrumentation, Babblarna is children’s media aimed towards children however it’s bought by their parents that are persuaded by it for different reasons. One receptions analysis with interviews and a field research with blogs and forums was done. The results of it were then analyzed with the deconstruction theory and with Kim Schröder’s evaluation implentetion theory as a point of departure. This was then interpreted with the definition of what parenthood is. The conclusion is that parents perceived the term pedagogic after their own interpretation and that Babblarna was regarded as positive after how their children reacted. In the end can the reasoning be interpreted like a struggle between the child’s happiness and the reason of parenthood.

Syftet med vår kvalitativa studie är att synliggöra om materialet Babblarna används medvetet som ett språkutvecklande material. Vi vill synliggöra hur pedagogen förmedlar materialet till barnen och undersöka vilka kommunikationsformer pedagogen använder sig av. Studiens utgångspunkt är sociokulturell teori och vi valde att observera tjugo planerade aktiviteter med Babblarna på sju olika förskolor. Resultatet i denna studie visar att Babblarna används på ett skiftande sätt, allt från sångsamling till experiment. Materialet främjar barns språkutveckling, men det är inte alltid ett medvetet val från pedagogens sida. Vidare visar studien vilka kommunikationsformer som används, dessa är talat språk, kroppsspråk och teckenspråk. Vår slutsats blir att Babblarna är ett hjälpande material för att utveckla barnens språkliga medvetenhet på ett meningsfullt sätt, särskilt om pedagogen använder dem som språkutveckling på ett medvetet sätt.

Denna studie handlar om att undersöka det språkfrämjande materialet Babblarna. Syftet med studien är att öka kunskapen om vad förskollärare har för erfarenheter av att använda materialet Babblarna med barn i förskolan och om förskollärarna gör det utifrån materialets beskrivning och ändamål. Inom denna studie har sju förskollärare intervjuats för att undersöka förskollärares erfarenheter och uppfattning av det språkfrämjande materialet Babblarna. Resultatet av denna studie är att förskollärarna finner materialet Babblarna som lustfyllt, kreativt, språkfrämjande och deras erfarenheter är att barn tycker om Babblarna. Därför används materialet i en mängd olika aktiviteter som baseras på barns intresse. Detta visar att Babblarna används på ett vidare sätt i språkutvecklingssyfte med barn och inte bara för att främja barnens fonologiska medvetenhet. Resultatet visar även att Babblarna används utifrån dess beskrivning och ändamål då materialet handlar om att väcka intresse.

Denna studie bygger på en innehållsanalys av hur Babblarna samtalas om i Facebookgruppen ”Tips och idéer med Babblarna”. Gruppens fokus ligger på att tipsa varandra om hur deras arbete kring konceptet Babblarna ser ut. Studien har utgått från de inlägg som publicerats under en angiven tid i den slutna Facebookgruppen. Konceptet Babblarna har sitt ursprung i Irene Johanssons språkliga modell som kallas Karlstadmodellen. Denna modell lyfter vikten av att låta barn möta språket på flera olika sätt. Detta innebär mer specifikt att låta barnen möta bild, text och tecken i kombination med det verbala språket. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förmedlade sitt arbete kring konceptet Babblarna i Facebookgruppen samt se hur den multimodala kommunikationen lyftes fram i det arbetet. Med hjälp av de didaktiska frågorna undersökte delstudie 1 hur pedagogen lyfte fram lärandet i inläggen. Delstudie 2 undersökte hur Babblarna synliggjordes i lär- och lekmiljön samt hur den multimodala kommunikationen lyftes fram i inläggen. Analysen och resultaten av den insamlade empirin visade att en majoritet av inläggen inte lyfte varken metod eller syfte med aktiviteterna trots att vi genom analysen kunde identifiera olika lärandeområden. Vidare visade resultaten att majoriteten av inläggen kunde kategoriseras inom kategorin lekmiljö. Analysen och resultaten visade även att inläggen inte lyfter fram den multimodala kommunikationen som Babblarna förespråkar.