<p>Bilaga: 1 CD</p>

Undersökningen syftar till att svara på frågeställningen: Hur kan recitation användas som verktyg för att utveckla den konstnärliga uttrycksförmågan och öka interpretationsfriheten hos mig som sångare? Grunden för undersökningen bygger på fyra lektionstillfällen i recitation tillsammans med skådespelerskan och teaterpedagogen Cathrine Parment. Jag arbetar med dikten Kennst du das Land av J. W. von Goethe publicerad 1795. Jag arbetar med dikten på originalspråk, tyska, och i en svensk översättning gjord av Nils Johansson 1978. Den musikaliska delen av undersökningen består av en instudering och framförande av Hugo Wolfs (1860–1903) tonsättning av dikten, ur hans Gedichte von Johann Wolfgang von Goethe, där sången bär namnet Mignon: Kennst du das Land. Undersökningen redovisas genom en beskrivning av de recitationsövningar jag använder mig av, en musikalisk analys av Wolfs tonsättning av dikten samt en analys av interpretens tolkning av dikten och sångframförande. Undersökningen visar att recitation är ett kraftfullt verktyg för att utveckla den konstnärliga uttrycksförmågan och öka interpretationsfriheten hos mig som sångare. Arbetet med recitation tillåter oss att träna våra emotionella och poetiska impulser utan att samtidigt behöva tänka på vokalteknik eller musikaliskt uttryck. Framförallt ledde mitt arbete med recitation till insikten om att jag för att komma i kontakt med texten behöver låsa upp det som blockerar min kreativitet snarare än att intellektuellt tolka in mening i diktens rader. / <p>De bifogade videofilerna innehåller dokumentation av den praktiska processen, vidare beskrivet i uppsatsen. Stycket som framförs är Hugo Wolfs tonsättning av Mignon, Kennst du das Land, med text av J. W. von Goethe. Medverkande pianist är Albert Dahllöf.</p>

Från notbild till kropp och intuition. Det uttrycket är essensen av detta examensarbete. Jag kommer att beskriva mitt instuderings- och fördjupningsarbete med rollkaraktären Cleopatra ur Händels opera Julius Caesar och tre av hennes arior. När man interpreterar operaarior har man mycket att förhålla sig till, den egna personliga tolkningen utvecklas och formas i flera steg. Denna kreativa process kommer jag att undersöka och dokumentera i denna text. Framförallt kommer jag att försöka få en djupare insikt i vem Cleopatra var som historisk person. Jag kan redan på förhand säga att hennes och mina livserfarenheter ter sig väldigt annorlunda. Just därför vill jag sätta mig in i och reflektera över hennes livsöde. Jag tror att det kommer att berika min gestaltning av henne i de tre ariorna ur operan. En annan infallsvinkel som jag kommer att vidröra är barocksång och formen för en barockaria. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

<p>Bilaga: 1 CD</p>

Den här uppsatsen beskriver arbetet med utvalda delar av Schuberts sångcykel Winterreise och vilka tolkningsmöjligheter jag som kvinnlig sångare har när jag framför ett verk med manlig huvudperson. I diskussionen redogörs tre möjliga tolkningar, där den slutliga tolkningen blir att se flickan i sångerna och huvudpersonen som en och samma person. De sju utvalda sångerna kommer efter min analys att spelas in. / <p>1. Gute Nacht. 2. Gefrorne Tränen. 3. Erstarrung. 4. Auf dem flusse. 5. Frühlingstraum. 6. Die Nebenssonen. 7. Der Leiermann. Pianist Matilda Lindholm</p><p></p>

Den här uppsatsen beskriver arbetet med utvalda delar av Schuberts sångcykel Winterreise och vilka tolkningsmöjligheter jag som kvinnlig sångare har när jag framför ett verk med manlig huvudperson. I diskussionen redogörs tre möjliga tolkningar, där den slutliga tolkningen blir att se flickan i sångerna och huvudpersonen som en och samma person. De sju utvalda sångerna kommer efter min analys att spelas in. / <p>Inspelning:</p><p>1. Gute Nacht. 2. Gerfrorne Tränen. 3. Erstarrung. 4. Auf dem Flusse. 5 Frühlingstraum. 6. Die Nebensonnen. 7. Der Leiermann</p><p>Sång: Ninni Molin</p><p>Piano: Matilda Lindholm</p>

Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget? Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen. Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil.

Denna studie syftar till att utveckla kunskap om hur professionella klassiska sångare förbereder sig och hanterar scenframträdanden. Studiens frågeställningar har varit hur klassiska sångare uppfattar vikten av mental förberedelse inför scenframträdanden och vilka funktioner de uppfattar att mental träning och scenisk beredskap har inom sångutbildning på olika nivåer. För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra professionella klassiska sångare.Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt på instuderingsprocessen i sin mentala förberedelse inför ett scenframträdande. Instuderingen ska påbörjas i god tid innan en konsert och genomföras metodiskt med fokus på teknik, text, musik och scenisk utformning. Studien visade också att informanterna hade tydliga rutiner under konsert-/föreställningsdagen. Det som mentalt skulle hanteras för att lyckas med ett scenframträdande var att kunna vara i nuet och att omvandla nervositet till en kreativ energi. / The purpose of this study is to develop knowledge about how professional classical singers prepare for and handle performances. The questions of the study have been what classical singers regard about the importance of mental preparation before a performance, and what functions mental training and stage preparation have at different levels in vocal education. To find the answers to these questions I interviewed four professional classical singers.The result shows the importance of an accurate learning of the music, technique and expression prior to performance. The study also demonstrated that the informants had well- developed routines for the day of their performance. To make a mentally well-controlled performance, the informants had to be present on the stage, and be able to transform stage fright into creative energy.

Detta arbete handlar om Debussys sångsamling Cinq poèmes de Baudelaire; musik skriven i en omtumlande period då Debussy anammar det bohemiska pariserlivet. Han ville med detta verk glänsa med sin kompositionsteknik. Arbetet inkluderar en reflektion över sångernas uppbyggnad samt vad som inspirerat dessa; det utforskar även samtiden gällande kompositionen av sångerna. I studien användes François Lesures biografi Claude Debussy: A Critical Biography (2003) samt annan relevant litteratur. Under arbetets gång var syftet att leda fascinationen av verket till en förståelse och klarhet över dess plats i musikhistorien. Cinq poèmes de Baudelaire är sånger som kräver flera genomlyssningar för att begripa. Av denna anledning finns det en problematik i framförandet av sångerna som har varit värdefull att utforska. Framtida utövare av Debussys romansmusik kan få nytta av denna studie. Genom att följa processen, kan såväl pianister som sångare, finna inspiration till sin egen interpretation. / <p>Repertoar, inspelning finns bifogat:</p><p>Claude Debussy - Cinq Poèmes de Charles Baudelaire:</p><p>I. Le Balcon, II. Harmonie du Soir, III. Le Jet d’Eau, IV. Recueillement, V. La Mort des Amants </p><p>Eleonora Poignant - sopran</p><p>Mathilda Sidén Silvfer - mezzo-sopran</p><p>Astrid Banck Linderoth - sopran</p><p></p><p> </p>

Hittills under mina år av sång-studier har jag haft svårt att motivera mig till och prioritera den vokala uppvärmningen. Trots en medvetenhet om dess betydelse har den tid den tagit snarare stressat mig och jag har känt att den varit en del av övningspasset jag snabbt ville ta mig igenom. För att öka min motivation och kunskap valde jag att i detta arbete fördjupa mig i den vokala uppvärmningen. Mitt syfte var främst att undersöka hur stor betydelse den har för kvaliteten på övningspasset samt hur den kan bidra till min möjlighet att hitta och forma min röst.  I det här arbetet har jag valt att studera sångpedagogen Bo Rosenkulls kategorisering av vokal uppvärmning. Det har blivit ett verktyg som hjälpt mig strukturera vilka delar en ”optimal” vokal uppvärmning bör innehålla. Utifrån dessa kategorier har jag provat olika uppvärmningsövningar och utvecklat uppvärmningen till att värma hela kroppen. Inte bara rösten som tidigare. Slutsatsen är att en grundlig vokal uppvärmning har stor effekt på resten av övningspasset och är en viktig del i arbetet att bygga och forma instrumentet rösten. I detta arbete upplever jag att uppvärmningsövningarna haft stor effekt men det krävs en längre undersökningsperiod för att se exakt hur stor.  Jag har också upptäckt att det finns många olika sätt att värma upp på och att det finns mycket kvar för mig att fördjupa mig i.