Projektet har inneburit att öva klassisk tonbildning och att interpretera fyra sånger från den klassiska genren. För att lära känna dessa sånger har jag läst om kompositörerna samt översatt sångtexterna. Förutom obligatorisk litteratur kompletterades projektet med självbiografin Rösten skriven av operasångare Thomas Quasthoff. Jag har genom mitt projekt fått en inblick i den klassiska sångtekniken. Arbetet har krävt egen regelbunden övning och samspel med en pianist. Projektet har även innehållit sånglektioner. Sånglektionerna genererade direkt respons på min sång och jag har fått med mig användbara sångövningar. Övningarna och sångtekniska tankar finns dokumenterade för att i framtiden kunna användas vid egen övning. Projektet ledde också till ett pedagogiskt material till framtida sångelever. Avslutningsvis gjordes en inspelning av sångerna. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Detta examensarbete behandlar min instudering av sångcykeln The House of Life, med dikt av Dante Gabriel Rossetti och musik av Ralph Vaughan Williams, med hjälp av en specifik övningsmetod; ett så kallat randomised practice schedule. Den teoretiska bakgrunden innefattar kortfattade biografier om textförfattaren, tonsättaren och den valda metoden. Metodkapitlet behandlar mitt tillvägagångssätt vid instudering. I de nästföljande resultat- och diskussionskapitlen presenteras tolkningar av text och musik, samt reflektioner över instuderingsmetoden och –processen. Den valda instuderingsmetoden har överlag varit effektiv, och samtidigt krävande på ett mentalt plan. Vid tillämpning av metoden gjordes vissa avvikelser ifrån den ursprungliga planen, vilka tas upp i resultatkapitlet. Genom metoden har en stark anknytning skapats till det textliga materialet, som sedan kunnat stödja och underlätta tolkningsprocessen och även den musikaliska inlärningen. / <p>Styckena som framfördes vid presentationen var: <em>Lovesight, </em><em>Silent Noon,</em> <em>Love's Minstrels </em>ur sångcykeln <em>The House of Life </em>av Ralph Vaughan Williams. Dessa framfördes av Jakob Wall (sång) och Anders Kilström (piano).</p>

Denna text vill ge en inblick i vad romansinterpretation är, och vilken roll man som pianist spelar i tolkningen av både text och musik. Den musikaliska utgångspunkten är sångcykeln ”Hjärtats sånger” av Gunnar de Frumerie, med texter av Pär Lagerkvist. För att kunna belysa så många sidor som möjligt av arbetet som romanspianist studerade jag in alla sex sånger med två sångare som har helt olika rösttyper: Åsa Lansfors Lindblom, en lyrisk sopran som främst sjunger romansrepertoar och Nils Gustén, en bas som utbildar sig till operasångare. Varje sång i sångcykeln beskrivs dels utifrån mina personliga tolkningar av texten och musiken, dels utifrån de diskussioner jag haft tillsammans med sångarna i övningsrummen. I flera fall är utgångspunkterna för tolkningarna liknande i de båda processerna, medan det i några av sångerna ges exempel på hur olika interpreter kan ha helt skilda undertexter till samma sång. I dessa fall har jag funnit att jag som pianist kan känna mig bekväm i att arbeta med tolkningen utifrån båda undertexter, att mitt egna spel och min tolkning kan anpassas till den rådande situationen och den musikaliska helhet som gäller i ögonblicket. Genomgången av arbetet med sångerna ger också, genom exempel på dialoger från repetitionsarbetet, en inblick i den process som i vanliga fall sker bakom stängda dörrar. Detta visar att det i arbetet med romansinterpretation krävs en kommunikation mellan sångare och pianist och att båda parter är lika viktiga för slutresultatet. I diskussionsdelen lyfter jag fram olika element i repetitionsarbetet som jag funnit särskilt viktiga i romansinterpretation. Eftersom sångare och pianist är jämbördiga gäller det att ge och ta från varandra, att ha en god kommunikation och att hitta en balans mellan att vara lyhörd och att våga ta plats. För att kunna gå in på djupet i tolkningen av romanser lyfter jag även fram vikten av trygghet i repetitionsrummet, att ge arbetsprocessen gott om tid och hur central texten är i arbetet. Jag jämför även de olika tolkningarna och reflekterar över hur sångarnas rösttyper påverkar arbetet med musiken, samt hur olika tonarter påverkar upplevelsen av text och musik. / <p><em><strong>Inspelning: Hjärtats sånger</strong>  (Åsa Lansfors Lindblom, sopran, Nils Gustén, bas, Amanda Elvin, piano)</em></p><p><em>Spår: </em>1-2 När du sluter mina ögon</p><p>3-4 Det blir vackert där du går</p><p>5-6 Saliga väntan</p><p>7-8 Ur djupet av min själ</p><p>9-10 Du är min Afrodite</p><p>11-12 Som en våg</p><p>Bilaga: 1 CD</p>

Denna uppsats kommer behandla instuderingen och interpretationen av Thea Musgraves sångcykel Songs for a Winter’s Evening (1995). Till verket har Musgrave valt texter av den skotska nationalskalden Robert Burns. De fristående texter hon har valt ut ska tillsammans bilda en historia om en kvinnas liv. Från den unga kvinnan som längtar efter vuxen kärlek till den åldrande kvinnan som upplevt livslång kärlek. Dessa texter skrev Burns till befintliga folkmelodier och skapade därigenom nya ballader. Då jag blev tillfrågad om att framföra denna sångcykel på en konsert den 28 januari 2018 så valde jag att fördjupa mig i verket och även skriva mitt examensarbete om sångerna. Syftet var att genom analys av text och musik i kombination skaffa mig så pass mycket insikt och kunskap i detta verk som krävs för att framföra det på en hög nivå. I analysdelen av denna uppsats framgår det hur jag har arbetat med Songs for a Winter’s Evening ur ett tolkningsperspektiv samt i sammanhang där jag tar upp liknande kompositioner som är baserade på samma folkmelodier. Genom att arbeta på detta sätt med de här sångerna har jag utvecklats både musikaliskt och tekniskt. Jag har kunnat framföra cykeln på en hög nivå och kommer genom fortsatt arbete kunna utvecklas ytterligare. / <p>Medverkande var sopran Amanda Liljefors, dirigent Glenn Mossop och Orkester Filialen.</p><p>På konserten framfördes <em>Songs for a Winter's Evening </em>av Thea Musgrave, <em>Tam O'Shanter Overture </em>av Malcolm Arnold och <em>Symphony in E minor 'Gaelic' </em>av Amy Beach.</p><p></p>

Detta arbete handlar om Debussys sångsamling Cinq poèmes de Baudelaire; musik skriven i en omtumlande period då Debussy anammar det bohemiska pariserlivet. Han ville med detta verk glänsa med sin kompositionsteknik. Arbetet inkluderar en reflektion över sångernas uppbyggnad samt vad som inspirerat dessa; det utforskar även samtiden gällande kompositionen av sångerna. I studien användes François Lesures biografi Claude Debussy: A Critical Biography (2003) samt annan relevant litteratur. Under arbetets gång var syftet att leda fascinationen av verket till en förståelse och klarhet över dess plats i musikhistorien. Cinq poèmes de Baudelaire är sånger som kräver flera genomlyssningar för att begripa. Av denna anledning finns det en problematik i framförandet av sångerna som har varit värdefull att utforska. Framtida utövare av Debussys romansmusik kan få nytta av denna studie. Genom att följa processen, kan såväl pianister som sångare, finna inspiration till sin egen interpretation. / <p>Repertoar, inspelning finns bifogat:</p><p>Claude Debussy - Cinq Poèmes de Charles Baudelaire:</p><p>I. Le Balcon, II. Harmonie du Soir, III. Le Jet d’Eau, IV. Recueillement, V. La Mort des Amants </p><p>Eleonora Poignant - sopran</p><p>Mathilda Sidén Silvfer - mezzo-sopran</p><p>Astrid Banck Linderoth - sopran</p><p></p><p> </p>

Syftet med arbetet är att utforska hur jag uppfattar texten och musiken utan några övriga instruktioner och sedan följa processen i att skapa mina egna interpretationer utifrån instruktioner jag lägger till själv. De frågeställningar som används för att undersöka detta är: Vilka tankar och känslor väcker det hos mig när jag studerar in en notbild helt utan instruktioner? Vilka insikter kan jag få om olika sätt att följa de instruktioner som tonsättaren anger genom att ta bort dem helt? Vad fyller tonsättarens instruktioner för funktion för mig som musiker och hur kan jag förhålla mig till dem respektfullt men samtidigt fritt? Metoden som används är att två romanser av Ture Rangström har valts ut och alla instruktioner som har med tempo, karaktär, artikulation och dynamik att göra har suddats ut. Därefter studerar jag in romanserna för att sedan föra in mina egna instruktioner och skapa min egen interpretation. Genom att följa min process genom den loggbok jag fört under tidens gång resonerar jag sedan kring frågeställningarna och gör en kort jämförelse av min egen tolkning och tonsättarens instruktioner i originalnoterna. Detta gör jag för att väcka medvetenhet kring hur jag gör mina konstnärliga val genom det landa i att kunna göra de valen på ett mer självsäkert sätt. Mina resultat pekar på att det som tonsättaren ger oss musiker med sina instruktioner är en utgångspunkt för interpretationen, snarare än en absolut sanning om hur något ska låta. Genom att utföra instruktionerna till punkt och pricka har jag inte framfört en interpretation, den måste jag bidra med själv genom att umgås och arbeta med musiken, analysera den, reflektera över vilka val jag vill göra samt prova mig fram genom min klingande praktik.