Denna uppsats kommer behandla instuderingen och interpretationen av Thea Musgraves sångcykel Songs for a Winter’s Evening (1995). Till verket har Musgrave valt texter av den skotska nationalskalden Robert Burns. De fristående texter hon har valt ut ska tillsammans bilda en historia om en kvinnas liv. Från den unga kvinnan som längtar efter vuxen kärlek till den åldrande kvinnan som upplevt livslång kärlek. Dessa texter skrev Burns till befintliga folkmelodier och skapade därigenom nya ballader. Då jag blev tillfrågad om att framföra denna sångcykel på en konsert den 28 januari 2018 så valde jag att fördjupa mig i verket och även skriva mitt examensarbete om sångerna. Syftet var att genom analys av text och musik i kombination skaffa mig så pass mycket insikt och kunskap i detta verk som krävs för att framföra det på en hög nivå. I analysdelen av denna uppsats framgår det hur jag har arbetat med Songs for a Winter’s Evening ur ett tolkningsperspektiv samt i sammanhang där jag tar upp liknande kompositioner som är baserade på samma folkmelodier. Genom att arbeta på detta sätt med de här sångerna har jag utvecklats både musikaliskt och tekniskt. Jag har kunnat framföra cykeln på en hög nivå och kommer genom fortsatt arbete kunna utvecklas ytterligare. / <p>Medverkande var sopran Amanda Liljefors, dirigent Glenn Mossop och Orkester Filialen.</p><p>På konserten framfördes <em>Songs for a Winter's Evening </em>av Thea Musgrave, <em>Tam O'Shanter Overture </em>av Malcolm Arnold och <em>Symphony in E minor 'Gaelic' </em>av Amy Beach.</p><p></p>

The thesis is focused on the analysis of the Scottish education system in the context of community education. The thesis focuses on the analysis of the educational system in terms of structure and curriculum documents and analyzes the conception of community education. Great emphasis is placed on linking community education with the school. Work is supplemented with a content analysis of school - political and curricular documents that form the basic theoretical framework for practice. These documents are also an inspiration for the creation of similar documents in the Czech Republic. Conducted content analysis summarizes theoretical information and highlights the importance of community planning and cooperation in the community education. The results of this study allow to dissemination of the Czech comparative pedagogy and contribute to the debate on the conception of community education in the Czech Republic.

Advances in scanner technology have made it possible to obtain high resolution (6000 dpi) images of tree samples. Due to the images’ increased capability of resolving anatomical wood structures, the new technology could be of benefit to dendroclimatology.  This study attempts to expand on Rydval et al.’s (2017) previous 800 years reconstruction of Scottish summer temperatures by assessing whether a higher image resolution of samples has the ability to improve the accuracy of the region’s temperature reconstruction. Two independent blue intensity (BI) chronologies, based on differing image resolutions (6000 dpi and 2400 dpi) of Scots pine samples, were developed and subjected to standard detrending procedures. Raw data from Rydval et al.’s (2017) prior study was used to develop the chronology which was based on the 2400 dpi images. On the other hand, newly acquired data was utilized for the other chronology. In order to resolve the primary question that this paper explores, the characteristics and strength of the two BI chronologies’ climatic signals were compared. In addition, the newly acquired data was used to develop a 318 years reconstruction of mean July/August temperatures for Scotland.  Calibrations against meteorological data indicated that the improved image resolution did not generate a positive effect on the chronology’s ability to retain a reliable climatic signal. The study’s findings were thus inconclusive in showing that a higher image resolution of Scots pine samples improves the accuracy of temperature reconstructions for Scotland. Future studies are encouraged to investigate the applicability of dendroclimatic computer softwares (i.e. CooRecorder) with regard to a high image resolution.  From a broader perspective, this study contributes to setting climate change in a more accurate long term spatiotemporal context. This is crucial in predicting future climate variability, as well as understanding the role and extent of anthropogenic forcing. / Framsteg inom skannerteknik har gjort det möjligt att få bilder av trädprover med hög upplösning (6000 dpi). På grund av bildernas ökade förmåga att lösa anatomiska träd strukturer kan den nya tekniken vara till nytta för dendroklimatologi.  Denna studie strävar mot att utveckla Rydval et al.s (2017) tidigare 800 års rekonstruktion av skotska sommartemperaturer genom att bedöma om en högre bildupplösning av prover har förmågan att förbättra noggrannheten för regionens temperaturrekonstruktion. Två oberoende blåintensitet (BI) -kronologier, baserade på olika bildupplösningar (6000 dpi och 2400 dpi) av skotska träprover, framtogs och utsattes för standardförfaranden. Rådata från Rydval et al.s (2017) tidigare studie användes för att utveckla kronologin som baserades på 2400 dpi-bilderna. Å andra sidan användes nyförvärvade data för den andra kronologin. För att besvara den primära frågan som denna studie undersöker jämfördes egenskaperna och styrkan hos de två BI-kronologins klimat signaler. Dessutom används de nyförvärvade uppgifterna för att utveckla en 318 års rekonstruktion av genomsnittliga juli/augusti temperaturer för Skottland.  Kalibreringar mot meteorologiska data indikerade att den förbättrade bildupplösningen inte genererade en positiv effekt på kronologins förmåga att behålla en pålitlig klimat signal. Studiens resultat var således otvetydiga när de visade att en högre bildupplösning av skotsk tallprover förbättrar noggrannheten i temperatur rekonstruktioner för Skottland. Framtida studier uppmuntras att undersöka användbarheten av dendroklimatiska datorprogram (dvs CooRecorder) med avseende på en ultrahög bildupplösning.  Ur ett bredare perspektiv bidrar denna studie till att placera klimatförändringarna i ett mer exakt långsiktigt rumsligt tidsmässigt sammanhang. Detta är avgörande för att förutsäga framtida klimatvariationer samt förstå rollen och omfattningen av antropogen tvingande.